DESSA ÄR vinnarna för Estlands teaterbyråns dramatävling 2021

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Vinnarna av den estniska teaterbyråns (Eesti Teatri Agentuur) pjästävling 2021 tillkännagavs i Estlands författarförbunds sal med svart tak på onsdagen. 47 pjäser lämnades in till den estniska teaterbyråns dramatävling 2021. I juryn ingick översättaren Varja Arola, regissören Elise Metsanurk, litteraturbranschens chef Ene Paaver, författaren och regissören Tiit Palu, skådespelaren Jaak Prints, dramatikern Priit Põldma och konstnären och filmregissören Hardi Volmer bestämde sig för att lyfta fram fem av dem.

Juryn valde ut det första och två andra priser, och två pjäser lyftes fram som förtjänstfulla:

Första pris (3750 EUR): Katariina Libe ” Võrsed ” (skott)
II-pris (1875 euro): Mart Aas “Kaksindus” (dualitet) och Kadri Lepp “Koju” (hem)
Meriterande (625 euro): Heneliis Nottons “Emesis” och Liis Seins “Kutse” (inbjudan)

Huvudpriset vanns av Katariina Libe (tidigare Ratasepp) för hennes starka psykologiska drama “Versot”, som förutom att behandla skarpa och fräscha nära relationer och det känsliga temat om att skaffa barn, ger varje karaktär i pjäsen sitt eget perspektiv.

Källa: NordenBladet.ee

I VILKEN RIKTNING går den s.k. ”utställningstrenden”? Kristjan Raba, utställningsdirektör för Estlands nationalmuseum, i samtal med NordenBladet

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Kristjan Raba har varit knuten till Estlands nationalmuseum i Tartu – Eesti Rahva Muuseum, förkortat som ERM – i nästan 20 år. ”Jag har i praktiken kommit i kontakt med alla museets uppgifter och arbeten: trädgårdsmästare-gatsopare, kurator, designer, logistiker, inte ens guidearbete är främmande, jag har varit involverad i konserveringsarbeten av utställningsföremål, marknadsföring och reklam och PR och tidigare även haft ansvar som biträdande direktör”, nämner utställningsdirektör Raba som helhjärtat deltar i museet framgång. Vi studerar åt vilket håll den s.k. ”utställningstrenden” går, vilken typ av utställningar som besöks mest och hur stort antalet utländska gäster är.

”Det finns många trender, här är samarbete och intelligenta lösningar en utmaning. Överlevnadsfrågan är vilken typ av sammanslutningar vi kan samarbeta med, hur man hittar ämnen för besökarna som är viktiga i samhället och samtidigt inte “för tunga”, säger Kristjan Raba till NordenBladet och tillägger att som ett centralt museum under viktiga dagar för staten erbjuder ERM alltid specialprogram eller tar fram föremål och berättelser som tilltalar allmänheten och som Estland borde vara stolt över.

“Andelen utländska besökare är förståeligt mindre för tillfället, men de baltiska turisterna återvände snabbt och vi såg också finländare bland besökarna både förra sommaren och nu”, säger Raba om corona-tiden, som har satt sin prägel på besöksbarheten av nationalmuseet. ”Vi ser mycket fram emot svenska och norska besökare på Nationalmuseet, eftersom vi har haft mycket bra kontakter med exempelvis Sverige inom vårt område (till exempel med Nordiska, ERM-utställning har hållits på Skansen). Med Norge börjar samarbetet i samband med Tartu 2024, eftersom den lilla staden Bodö anordnar samma festival som oss.”

Den långa specialintervjun, där Kristjan Raba, en långvarig anställd på Estlands nationalmuseum, berättar för NordenBladet om sina tankar om museibranschen och bytet av ERM:s generaldirektör och berättar om museets framtidsplaner, kan ni läsa på estniska HÄR och på engelska HÄR.

Foto: Kristjan Raba (ERM)

En ny typ av utställning för hela familjen öppnas i Estlands nationalmuseums deltagarhall

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Onsdagen den 21 juli öppnar Estlands nationalmuseum en utställning för hela familjen “Häxkök i vårt hem” (“Egen utställning 2020” -idétävlingens vinnande idé), som visar besökarna många fascinerande hantverk och skapelser. Bakom utställningsidén står Helena-Reet Ennet med sina två döttrar, Estella Elisheva och Ivanka Shoshana.

”Utställningen är mycket mångsidig – visar akrylmålningar och keramik, visar nordiska örter och det hemgjorda hantverkskosmetikmärket Elisheva & Shoshana, uppkallat efter Helena-Reets döttrar. Sagovänner, som besöker Nationalmuseet, kommer att vara de första som får höra ett kapitel ur barnboken “Hans Höghet Musen den Förste” som kommer ut till försäljning 2022, som lär ut ekonomiskt tänkande och visar delar av mössens land som dyker upp mellan bokpärmarna som illustrationer. Dessutom har det byggts en intressant fotovägg, det finns olika fascinerande böcker om örter, naturmedicin, matlagning och konst som besökarna kan läsa och det har skapats en mysig pysselhörna där man kan rita sin egen mus, lösa enkla tankenötter om örter och delta i utställningens dragningar”, sade Kristjan Raba, Nationalmuseet utställningschef.

”Jag är framför allt en mamma, en hemmafru och en redaktör, och att göra en utställning och till och med på en så ärofull plats som Estlands nationalmuseum är en stor ära och ett stort ansvar för mig. Jag hoppas verkligen att vi kommer att kunna uppfylla de förväntningar som ställts för oss, åtminstone i viss utsträckning”, säger Helena-Reet Ennet, som vardags är chef för NordenBladet, en av de största mediekanalerna i Norden, och tillägger:

”Vi har en lite annorlunda familj, min yngre dotter är autistisk och det är därför vi omorganiserade våra liv för många år sedan. Eftersom det var svårt att gå till vanliga hobbygrupper med Ivanka, försökte jag göra fler och fler gemensamma “projekt” hemma med barnen. Hittills har den utvecklats till en stor och fascinerande hemkreativitetscirkel – vi målar, gör keramik av lera, skriver och illustrerar barnböcker, lagar mat och uppfinner intressanta matrecept, samlar och torkar örter och utvecklar tillsammans det estniska hantverkskosmetikmärket Elisheva & Shoshana. Med utställningen försöker vi presentera ett litet urval av alla dessa aktiviteter för er ”.

Utställningen är öppen till 3 oktober 2021.
Adress: Muuseumi gata 2, 60532 Tartu, Estland




Ett litet hörn från den stora fyrdelade utställningen “Our Home Witch Kitchen” (Häxkök i vårt hem) i ERM: s rymliga deltagarhall.

En liten musdörr leder direkt till fantasivärlden / aktivitetsrummet

Hans Höghet Musen den Förste

Lyssna eller läs (på estniska och engelska) det första kapitlet i barnboken “His Highness Mouse the First” (Hans Höghet Musen den Förste)




Utställarens kurator Helena-Reet Ennet.

HÄXKÖKET I VÅRT HEM

Hela familjens konstutställning ”Häxköket i vårt hem” utvecklades från en önskan att skapa själv, inspirera barnen och hitta gemensamma aktiviteter tillsammans med barnen.

Eftersom min yngre dotter är ett funktionshindrat barn – autistiskt – bestämde jag mig för att hitta sätt att få stimulans och färger in i hennes liv. Jag ville att hon skulle känna sig behövd och insåg att det går att styra mycket av ens egna känslor och eget liv. Eftersom jag inte kunde gå till vanliga hobbygrupper med henne beslöt jag hitta gemensamma aktiviteter själv. Så vi började måla hemma, göra keramik, laga mat, göra smycken och till och med skapa vårt eget kosmetikmärke. ”Elisheva & Shoshana” namngavs efter mina döttrar Estella Elisheva (15) och Ivanka Shoshana (13).

Snart började min och Ivankas verksamhet intressera även min äldre dotter och det blev en tradition för oss att pyssla och skapa konst tillsammans. Vi började också odla och samla örter tillsammans för att producera rena, högkvalitativa produkter fulla av kraft från den estniska naturen. Vi lär oss tillsammans, vi utvecklas tillsammans, vi delar uppgifterna och jag är glad att se hur barnen ser varje steg i produktutvecklingen. Från att odla och hitta råmaterial till marknadsföring. Tillsammans gör vi hantverkskosmetika (badsalter, tvålar, salvor osv.), vi har vårt eget lilla hembageri, vi samlar örtväxter både som örtte för vintern och som salvor. Ju mer vi gör, desto mer lär vi oss och känner glädje över det vi gör. Tanken med vårt gemensamma projekt är att arbeta tillsammans och skapandets glädje – det är det viktigaste!

Men varför ett häxkök?
Denna rubrik kom från det faktum att även vi själva undrar hur mycket fascinerande man kan göra i ett litet hemmakök. Det är helt enkelt trolldom! Och som alltid leder en bra idé till nästa, och så föddes idén att skapa en barnbok “Hans Höghet Musen den Förste” – det första kapitlet i denna barnbok, som kommer till försäljning år 2022, kommer gästerna som gillar sagor få höra och läsa på Estlands nationalmuseum. Boken börjar lära barnen visdom i hushållning och det faktum att man aldrig ska vara rädd för att göra stora planer – när man drömmer måste man göra det stort, och när man agerar, så agerar man utan rädsla!

Jag hoppas att den här utställningen inspirerar också er att förverkliga era drömmar och att skapa gemensamma projekt med era barn!

Med kärlek,
Helena-Reet Ennet
Utställarens kurator

Vilka är vi?
Vi är en naturälskande familj från Saku nära Tallinn. Vi har en stor trädgård, vår egen “villekulla” och en katt. Vi är en familj som har försökt anpassa sitt liv till ”sitt schema” och “sin egen normalitet”. Det som är viktigt för oss är vad andra tycker om oss, men vi har lärt oss att var och en måste vara den första violinisten i sitt eget liv – man ska leva för sig själv, man måste glädja sig över ens egna små framgångar!

I mitt dagliga liv är jag, Helena-Reet Ennet, framför allt en mor, hemmafru, bloggare, redaktör och chef för den sexspråkiga mediekoncernen NordenBladet. Förutom mediaarbetet har jag många intressen – keramik, måleri, trädgårdsarbete, örtväxter, att drömma, skriva böcker, bygga webbplatser, matlagning, mytologi, nordisk kultur, resor och alla typer av produktutveckling. Jag gillar verkligen alla typer av kreativitet, skapande och design!

Estella Elisheva går på en judisk skola i Tallinn och tog examen i violin i Saku musikskola. Fiolen har följt henne sedan andra klass och hon gillar verkligen musik. Estella tycker om att lära sig främmande språk (hon talar redan flytande estniska, ryska och engelska och studerar hebreiska). Dessutom är Estella en stor vän av sport och en beundrare av hälsosam livsstil. Hon har varit delaktig i tävlingsdans, gått på cykelträning och nu spelar hon fotboll. Efter i sin mors förebild skriver hon en barnbok och leder marknadsföringen av vårt E & S-varumärke på sociala medier.

Ivanka Shoshana går på Tondi skola i Tallinn. Hon har arbetat lite som modell och gillar keramik mycket. Hon har ett bra minne och ett absolut gehör, men hennes själsliv är fortfarande okänt för oss. Autism är fortfarande idag ett så kallat ”nytt fenomen” och det finns mycket olika typer av autism. Men som mamma vill jag ändå säga att autism eller att vara autistisk inte är världens ände! Jag har en supersöt och på många sätt ett begåvat barn! Vi är alla olika och det är egentligen bra. Vi ser alla saker ur vår egen synvinkel och det gör världen intressant och gör oss mer kreativa för att vi skulle anpassa oss eller för att vi skulle komma ut ur vårt skal! Det unika är vackert!

Bilder: NordenBladet

Estlands nationalmuseums utställningstävling vanns av “Häxköket i vårt hem” – De som skapat utställningsidén är en mamma med två döttrar: Helena-Reet Ennet, Estella Elisheva och Ivanka Shoshana

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I den offentliga omröstningen för utställningens idétävling “Min egen utställning” fick idén “Häxköket i vårt hem” flest röster, och det ger publiken en bild av ett estniskt bondgårdskök och dess fascinerande sysslor som görs i ett mysigt kök vid ett långbord. Den vinnande utställningen öppnas i deltagarsalen i Estlands nationalmuseum under hösten 2021.

De som skapat utställningsidén är en mamma med två döttrar: Helena-Reet Ennet, Estella Elisheva (14) och Ivanka Shoshana (12). “Jag är mycket tacksam för alla som trodde på vår idé. Min yngsta dotter är ett funktionshindrat barn. Jag ville att vi skulle ha ett gemensamt så kallat “eget projekt”. Nu, i vår familj, har vanligt hantverk blivit en tradition – lerdesign och förbränning i ugn, konstverk med akrylfärger, bindning och torkning av örter vid ugnen och tillverkning av naturkosmetik. Att arbeta tillsammans är roligt och ger själen så mycket! Nu har vi ännu mer entusiasm och anledning till att arbeta i häxköket hemma”, säger Helena-Reet Ennet, uppfinnaren av den vinnande idén.

13 idéer presenterades i tävlingen “Min egen utställning 2020”. Det fanns tillräckligt med dem som höll tummen upp för alla dessa, men vinnarens ledning över de andra var tydlig. ”I dessa hektiska tider är det fascinerande att idén med utställningen är ta fram familjens gemensamma sysslor. Syftet med deltagarhallen är att visa vardagen och entusiastiska och genuina kreativa aktiviteter”, sade Kristjan Raba, utställningschef på Estlands nationalmuseum och tillade att fler och fler besöker utställningarna med sina familjer.

Deltagarsalen på Estlands nationalmuseum är avsedd för utställningar gjorda av människor som inte dagligen arbetar i museum eller organiserar utställningar, men som har ett intresse, ett viktigt tema eller en idé som de vill presentera för andra. Estlands nationalmuseum har nu anordnat tävlingar i utställningsidéer under sex år.

Källa: NordenBladet.ee

Estland: Aibolands museum i Hapsal (estlandssvenskarnas museum i Estland) + BILDER!

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Aibolands-museet, som grundades 1992 i Hapsal, presenterar den tusen år gamla bosättningen av kustsvenskar i Estland. Den permanenta utställningen presenterar estlandssvenskarnas historia från avlägsen forntid till nutid. Syftet med museet är att studera, bevara och presentera historien och de kulturella traditionerna av estlandssvenskar som bor i skärgården och fastlandet i västra Estland. Sedan 2002 har Aibolands museum sköts av det estniska kulturministeriet.

Svenskarna har bebott kustområdena och olika öar i nordvästra Estland i mer än tusen år.

I huset, öppnat av kungen av Sverige, kan man bekanta sig med det originella kulturarvet för denna lilla folkgrupp och titta på en 20 meter lång broderad matta som beskriver estlandssvenskarnas liv. Det innehåller en del där svenska bönder köpte ön Stora Rågö (Suur-Pakri) för 34 silvermark år 1345 från Padise kloster. Den svenska kungen Karl XVI Gustaf berömde den här bildväven till skyarna!

Estlandssvenskarnas väv berättar historien om svenskar som kom till Estland för tusen år sedan. Mot bakgrund av landsbygdens grå vardagsliv finns det många färgglada ögonblick i estlandssvenskarnas historia, som tillsammans bildar en mycket originell saga: förr i tiden kom man över havet för att bosätta sig på den obebodda kusten och de obebodda öarna i Estland. Med hjälp av speciella privilegier kunde man bevara svensk identitet genom århundradena ända fram till andra världskriget. Olika förvaltningar, krig, epidemier, den ständiga kampen för de egna rättigheterna, den ursprunglig folktraditionen, skapandet av ens egen svenskspråkiga utbildning och kulturvärld – dessa är nyckelorden i denna berättelse. Denna estlandssvenskarnas väv är broderad av estlandssvenska kvinnor. Från november 2001 till maj 2002 skapade de sina berättelser på Aibolands museum för att bevara sitt folks historia för kommande generationer.

Som en ny utställning visas för närvarande en utställning med musikinstrument. Gamla musikinstrument har ställts fram för besökarna. Mitt bland de färgglada instrumenten kan man koppla av en stund och titta på video med estlandssvenskarnas sång- och dansfestivaler genom tiderna.

Många traditionella träbåtmodeller som är typiska för kustsvenskarna har byggts och placerats i anslutning till museet.

Museets adress: Sadama 31/32, 90502 Hapsal


Aibolands museum ligger i Gamla hamnen i Hapsal, ”huvudstaden” för estlandssvenskarna, cirka en och en halv timmes bilfärd från Tallinn. Museets tre byggnader har utställningsutrymmen, ett bibliotek, ett mötesrum med 25 platser, ett båtbyggarhus och tre gästrum. I museets bibliotek kan man hitta det mesta av litteraturen publicerad om estlandssvenskarna.


Museibutiken har hantverk, böcker, kulturhistoriska kartor osv. Det finns också ett kafé under sommaren. För att beställa guidningar, guider, båtturer, mötesrum kan man ringa till +372 4737165 (vardagar 09.00-17.00)

I anslutning till museet finns ett vetenskapligt bibliotek som inrättats av estlandssvenskarnas kulturförening. Utöver den permanenta utställningen har museet organiserat en mängd offentliga evenemang (inklusive byggandet av en estlandssvensk segelbåt – Runö (Ruhnu) skuta – och med den ett besök i Stockholm, liksom byggandet av Ormsö (Vormsi)-båt och Runö (Ruhnu) pråm) föreställningar (bröllopsspel för Ormsö (Vormsi), Rågö (Pakri) och Vihterpalu) och utställningar (svenskarnas i Vihterpalu kamp för bevarande av deras modersmål och identitet, besöken av de kungliga i Estland).


Estlandssvenskarnas museum erbjuder också båtturer. I museets småbåtshamn väntar en kvinnlig fiskebåt Lilian på att få en åktur. Under tjugo minuter till havs kan man beundra vacker utsikt över staden Hapsal. Båten rymmer sju personer. En fantastisk och prisvärd upplevelse.

Museets vänner, “torsdagskvinnorna” gjorde en 20 meter broderad “Strandmatta”. De broderade bilderna berättar estlandssvenskarnas historia.

Museet är mycket fascinerande och definitivt värt ett besök. Ta dig tid att utforska museet, titta runt på museet gård och utforska träbåtarna. Ta också en titt inuti boden med nät. Det nya strandmagasinet har en intressant utställning.

Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
Källa: NordenBladet.ee

Titta också:

 

 

Estland: Abja-Paluoja valdes till Finsk-Ugrisk kulturhuvudstad 2021

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Två kandidater ansökte om titeln Finsk-Ugrisk kulturhuvudstad, den ena av dem är Abja-Paluoja, huvudstaden i Mulgimaa, och den andra är en erzia-by från republiken Mordvinien. Den sista omgången av tävlingen, finalen, där Abja-Paluoja tävlade med erzia-byn Polesnaja Tavla, ägde rum onsdagen den 17 juni. Till befolkningens i Mulgimaa stora glädje valde juryn Abja-Paluoja som mottagare av titeln.

Oliver Loode, programchef för Finsk-Ugrisk kulturhuvudstad, sa att han var mycket nöjd med att en av kandidaterna var huvudstaden i Mulgimaa och att den också valdes till vinnaren. ”Varje år har det inte funnits någon kandidat från Estland och bara en gång hittills har en estnisk by valts ut som kulturhuvudstad. Titeln Kulturhuvudstad har en positiv effekt på utvecklingen av och ryktet för hela Mulgimaa. Det är ett utmärkt tillfälle att presentera Mulgimaas kultur i den finsk-ugriska världen. Befolkningen i Mulgimaa och själva Mulgimaa är inte särskilt välkända utomlands, och nu är det rätt tid att komma fram i strålkastarljuset. Jag tror att Mulgimaas befolkning har mycket att erbjuda. Naturligtvis var konkurrensen hård, men denna gång var folket i Mulgimaa bättre förberedda och imponerade också med sin professionella presentation”, sa Loode.

Finsk-Ugrisk Kulturhuvudstad 2021 valdes av en oberoende jury med fem medlemmar bestående av Alexei Škljajev (representant för finsk-ugrisk ungdomsförening MAFUN), Anna Kuznetsova (Fenno-Ugria -förenings ungdomar), Rieka Hõrn (representant för den finsk-ugriska kulturhuvudstaden 2014 Bõgõ / Udmurtia) och Niko Partanen (Sukukansojen Ystävät ry (föreningen släktfolkens vänner) / Finland).

Det uppskattas att det totalt finns cirka 25 miljoner finsk-ugriska människor.

Kuva: Mulgimaa.ee
Lähde: NordenBladet.ee

Lääne-Nigula kommun: Rõude museum och Rõude bygdegård i Läänemaa landskap – NÖDVÄNDIG INFORMATION & FOTOGALLERI!

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Rõude museum ligger i centrum av Rõude kommun i Läänemaa landskap, längs Haapsalu-Laiküla landsväg vid km 32, i ett hus som ursprungligen byggdes för Rõude grundskola och dagis. Rõude bygdegård ligger också i samma byggnad.

Trots att byggnaden i sig har tidens tand vanskött och det skulle krävas en ordentlig renovering, är organisatörerna både på museet och på bygdegården mycket entusiastiska och man strävar efter att hålla byns liv intressant.

Rõude byförening erbjuder många offentliga tjänster och samhällstjänster: man ordnar barnläger, erbjuder boende- och tvättmöjligheter, lokaluthyrning vid behov, hobbygrupper (vävstolar, symaskiner, snickarverkstad, kurser) och huset har också en liten skönhetssalong, ett litet bibliotek och kontor för Estlands postverk. En barnomsorgstjänst och en ungdomslokal (biljard, tv, internet) har planerats för kommunens yngre invånare.

Rõude museum arbetar med att samla, bevara och förmedla gamla föremål och informera om deras kunskaper och färdigheter. Insamlingen av föremål till Rõude museum började 2005 på gårdarna Sepa, Laose och Uuetoa. Senare kom det föremål från många gårdar i Martna kommun. Museet har utställningar av gamla föremål, fotografier, hemteknik och hantverk, och några av föremålen presenterar den tidigare Kasari-kolchosen.

För att befrämja hantverkshobby ordnas även utbildningsverkstäder och intressanta evenemang. Förutom medlemmarna i föreningen deltar också områdets invånare i museets aktiviteter. Utställningarna ger en översikt över livet i forna tiders Martna härad och byarna runt Rõude. I museet kan du sätta upp varp, väva, använda en slända och få kunskap om spolmaskin.

Om Rõude:

Rõude är en by i Lääne-Nigula kommun i Läänemaa län. Före den administrativa reformen 2017 i Estland tillhörde byn Martna kommun. Rõude ligger längs vägen Haapsalu-Laiküla (även känd som Lihula-vägen) på den norra stranden av floden Kasari. Grannbyarna är Kurevere, Männiku, Kabeli, Soo-otsa, Allikotsa, Kelu och Kloostri.

Rõude ligger i Kullamaa landskommun och är en av de 34 byar som finns i Kullamaa landskommun (som är Allikotsa, Ehmja, Enivere, Jõesse, Kaare, Kaasiku, Kabeli, Kasari, Keravere, Keskküla, Keskvere, Kesu, Kirna, Kokre, Kuluse, Kurevere, Laiküla, Liiküla, Martna, Männiku, Niinja, Nõmme, Ohtla, Oonga, Putkaste, Rannajõgi, Rõude, Soo-tip, Suure-Lähtru, Tammiku, Tuka, Uusküla, Vanaküla, Väike-Lähtru).

Byn Rõude nämndes första gången år 1241.

Rõude museum deltog också i Öppna gårdar-dagen. Se NordenBladets stora fotogalleri om bygdegården i Rõude och museets utställningsobjekt.

Rõude bygdegård (2 bilder):

Rõude museum (33 bilder):

Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
Källa: NordenBladet.ee

Estnisk folkkultur: VAR kan du studera, databas för FOLKKULTUR och lista över föreningar

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Området folkkultur inkluderar hobbyverksamhet, folktradition, immateriell folklore, forskning, bevarande och förevigande av nationella och regionala traditionella kulturer, offentliga kulturevenemang och sociala aktiviteter inom området folkkultur, utbildning och tjänstutbildning som baserar sig på kreativa och nationella traditioner.

Statens uppgift är att garantera uppskattning, bevarande och utveckling av det immateriella kulturarvet, liksom hållbarheten för sång- och dansfestivalstraditionen.

I Estland finns det många som har folkkultur som hobby och deras antal växer trots att befolkningen krymper. Folkkulturens popularitet garanterar att de gamla traditionerna förblir livskraftiga även i dag. Tack vare konsekvent handling och fortsättning av traditioner förblir spelandet av kantele, korsång och traditionen att bära folkdräkter levande. De är bara en del av den rika estniska folkkulturen.

Sakkunniga inom folkkultur utbildas vid Universitetet i Tallinn, Universitetet i Tartu, vid Viljandi akademi som tillhör universitetet i Tartu och Estlands teater- och musikakademi. Många sektorer har skapat ett system för yrkeskvalifikationer.

Statistik
– Enligt databasen i folkkulturcentret finns det mer än 87 000 entusiaster i permanent aktiva grupper. Entusiasterna arbetar i nästan 2 800 institutioner eller organisationer och har mer än 4 700 instruktörer.
– Det finns nästan 40 000 sångentusiaster i Estland.
– Det finns cirka 450 folkets hus (kulturcentra, klubbar eller bygdegårdar) i Estland.
– Databas för folkkultur »
OBS! Databasen är för närvarande inte synlig på grund av uppdatering!
– Estlands statistikdatabas: folkkultur »

De viktigaste samarbetspartners:
Folkkulturcentrum (Rahvakultuuri Keskus)

Folkkulturcentrum är ett statligt kompetenscenter som samlar information inom fältet, implementerar utbildning och ger råd till och stödjer organisationer och individer som arbetar inom folkkulturområdet.
Folkkulturcentret sysselsätter en folkkulturexpert i varje landskap, vars huvudsakliga uppgift är att styra folkkultursektorn och leda nationella folkkulturevenemang (sång- och dansfestivaler, folklorefestivaler).

Folkkulturcentrets huvuduppgifter:
– upprätthålla en databas inom området folkkultur;
– att hantera listan över Estlands immateriella kulturarv på grundval av UNESCO:s konvention för skydd av det immateriella kulturarvet, – som Estland anslöt sig till 2006,
– organisera handhavande av ansökningar om stödprogram för folkkultur, i dessa fall finansieras stödet av kulturministeriet;
– organisera utbildningsevenemang och kurser inom folkkultur.

Estlands sång- och dansfeststiftelse (Eesti Laulu- ja Tantsupeo Sihtasutus)
En statlig stiftelse vars uppgift är att organisera både nationella och ungdomars sång- och dansfestivaler. Stiftelsen organiserar fördelning av bidrag till föreningar som är involverade i förberedelserna för sång- och dansfestivaler, som finansieras av kulturministeriet.


Foto: (NordenBladet/Helena-Reet Ennet)

Estlands regionala kulturpolitiska råd (Eesti Regionaalse Kultuuripoliitika Nõukoda, ERKPN)
är ett rådgivande organ som inrättades under kulturministeriets regi 1997 och är fortfarande i drift. Rådet består av kulturtjänstemän från alla landskapsregeringar, samt företrädare för folkkulturcentret, inrikesministeriet och kulturministeriet.

Verksamheten inom ERKPN samordnas av kulturministeriets avdelning för kulturella värden. Rådets medlemmar samarbetar med ministeriets rådgivare i frågor som rör landskapen.

Rådet för det immateriella kulturarvet (Vaimse kulttuuripärandi nõukogu, VKPN)
VKPN är en expertgrupp som inrättades 2009 och hör ihop med kulturministeriet. Rådets huvuduppgifter är att utveckla verksamhetsinriktning och skyddsmedel för det immateriella kulturarvet, lägga fram förslag om dessa till kulturministeriet och upprätta en lista över Estlands immateriella kulturarv med dess kulturella värden.

Centralorganisationer för folkkultur
Den grundläggande aktiviteten för centralorganisationer för folkkultur är att utveckla kreativ hobbyverksamhet inom specialområden. Föreningarna fungerar som paraplyorganisationer, som är registrerade föreningar. Föreningarna beställer ofta nya produktioner, organiserar nationella och internationella specialevenemang för olika åldersgrupper, genomför utbildningsaktiviteter och utfärdar yrkescertifikat.

Kulturministeriet tilldelar ett årligt driftbidrag till centralorganisationer för folkkultur så att organisationerna kan genomföra ett handlingsprogram baserat på deras utvecklingsprogram.

Centralorganisationer för folkkultur:
– Estlands körförening (Eesti Kooriühing)
– Estlands folkdans- och folkmusikförening (Eesti Rahvatantsu- ja Rahvamuusika Selts)
– Estländska råd för nationell folktradition (Eesti Rahvuslik Folkloorinõukogu)
– Estlands förbund för folkkonst och handarbete (Eesti Rahvakunsti ja Käsitöö Liit)
– Estlands amatörteaterförbund (Eesti Harrastusteatrite Liit)
– Estlands förbund för kulturföreningar (Eesti Kultuuriseltside Ühendus)

Regionala och specialiserade organisationer
Organisationer och institutioner som är viktiga för kulturmiljöer är Kynö kulturmiljöstiftelse (SA Kihnu Kultuuriruum), Sakala landskaps kulturinstitutförbund (MTÜ Mulgi Kultuuri Instituut) och, som en statlig institution, Võru institut (Võru Instituut).

– Võru-institutet är ett forsknings- och utvecklingsinstitut (statlig institution) som inrättades 1995 under regi av kulturministeriet. Institutets aktiviteter rör främst det historiska Võrumaa och hjälper till att bevara folkets eget språk och kultur.
–Kynö kulturmiljöstiftelse och Sakala landskaps kulturinstitut är paraplyorganisationer som samordnar samhällets gemensamma aktiviteter inom folkkulturområdet.
– Förbundet för Estlands folkmusikcentrum är en förening som verkar över hela landet och som sprider levande traditionell musik och stöder hobbyutbildning på området. Det är fråga om ett partner- och informationscenter för estniska musikskolor, folkrörelser, traditionella musikensembler, folkloregrupper, enskilda duktiga musiker och traditionella musikentusiaster. Friskola August Pulst institut och informationssamling av traditionell musik har också etablerats i anslutning till centret. Kulturministeriet tillhandahåller driftsstöd till folkmusikcentret.

Foto i början: Folkmusik framförd av unga musiker Sandra S.S och Estella Elisheva
Källa: NordenBladet.ee

Estnisk folkkultur: Immateriellt kulturarv och uppskattning av de speciella kännetecknen i kulturmiljöer (bifogad lista med estniska immateriella kulturarv och program för kulturmiljöer!)

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Med immateriellt kulturarv avses våra levande arv efter våra förfäder, som vidarebefordras av samhällen och enskilda medborgare genom deras färdigheter, traditioner, seder och etablerade praxis och vidarebefordras till kommande generationer. Begreppet immateriellt kulturarv är ganska nytt, det infördes med antagandet av UNESCO: s konvention för skydd av det immateriella kulturarvet 2003.

Estland anslöt sig till UNESCO: s konvention om det immateriella kulturarvet 2006. Enligt konventionen måste varje stat sammanställa en lista över sitt eget immateriella kulturarv och vid behov anta lagstiftning för att skydda det. Listan över estniska immateriella kulturarv förvaltas av folkkulturcentret (Rahvakultuuri Keskus).

Sedan 2003 har kulturmiljön på ön Kynö och sång- och dansfestivalerna i Estland, Lettland och Litauen funnits på UNESCO: s lista över immateriella kulturarv. 2009 lades Setumaas leelo-sång till listan över representationer. Sedan november 2014 har rökbastutraditionen i det gamla Võru län också inkluderats i UNESCO: s världsarvslista.

Genom listan över immateriella arv kan du lära dig om kunskap, färdigheter, seder och etablerad praxis som överförts från generation till generation som är viktiga för oss och våra samtida.







Foton: NordenBladet/Helena-Reet Ennet

Uppskattning av de speciella egenskaperna i kulturmiljöer
I mer än 15 år har det estniska kulturministeriet värdesatt kulturmiljöernas arv, dvs. traditionella kulturområden. Den kulturella miljön är ett fungerande samhälle med en enhetlig identitet, vars aktiviteter kan klassificeras som tillhörande området immateriella kulturarv. Därför har kulturmiljöprogrammen varit en av prioriteringarna för det estniska kulturministeriet under de senaste åren.

Genom kulturprogram främjar staten bevarandet av det immateriella kulturarvet i kulturmiljöer och samhällsaktiviteter på detta område. Kulturmiljöprogrammen är av regional betydelse, eftersom de i allmänhet stödjer avlägsna samhällen där folkliga traditioner är bäst bevarade.

Kulturmiljöprogram
– Setumaa kulturprogram på ön
– Kulturmiljöprogram på ön Kynö
– Skärgårdens traditionella kulturmiljöprogram
– Mulgimaa kulturprogram
– Gamla Võrumaa kulturprogram
– Kulturprogram vid Peipu sjös strand
– Virlands traditionella kulturprogram

I Estland finns det många som har folkkultur som hobby och deras antal växer trots att befolkningen krymper. Folkkulturens popularitet garanterar att de gamla traditionerna förblir livskraftiga även i dag. Tack vare konsekvent handling och fortsättning av traditioner förblir spelandet av kantele, korsång och traditionen att bära folkdräkter levande. De är bara en del av den rika estniska folkkulturen.

Området folkkultur inkluderar hobbyverksamhet, folktradition, immateriell folklore, forskning, bevarande och förevigande av nationella och regionala traditionella kulturer, offentliga kulturevenemang och sociala aktiviteter inom området folkkultur, utbildning och tjänstutbildning som baserar sig på kreativa och nationella traditioner.

Foto: NordenBladet / Helena-Reet Ennet
Källa: NordenBladet.ee

Skydd av estniska forntida monument: Estland har bevarat mycket kulturarv från olika tidsperioder! + FORNMINNESREGISTER OCH LAGEN FÖR SKYDD AV HISTORISKA MONUMENT

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Estland har bevarat en mängd kulturarv från olika tidsperioder. Det är ett tecken på statens och dess människors historia och en del av vår identitet. Förevigande av historien sker inte bara i gamla dokument utan också i kulturmiljöer, byggnader, föremål och landskap.

Med tiden har det skett en ökad förskjutning av skyddet av kulturarv från skyddet av en enskild plats till skyddet av områden som helhet – i riktning mot att värdesätta byggnadsgrupper, kvarter och lokaler. För att skydda byggnadsmiljön i Estland har 12 skyddade områden för forntida minnesmärken upprättats på nationell nivå. De är vanligtvis gamla städer från medeltiden eller från nyare tid: Tallinn, Tartu, Narva, Kuressaare, Pärnu, Valga, Võru, Viljandi, Paide, Rakvere och Lihula. Rebala skyddsområde för forntida monument inkluderats i skyddet av värdefulla kulturlandskap.

I Estland finns också internationellt erkänt kulturarv. Gamla stan i Tallinn och Tartu-observatoriet (som en del av Struve geodetisk kedja) finns på UNESCO: s världsarvslista, det högsta internationella erkännandet för materiellt kulturarv.

2013 utsågs till kulturarvets år i Estland.

Statistik
– Några av de kulturella värdena har klassats som monument, vilket innebär att de är under statligt skydd. Enligt situationen i 2015 finns det mer än 26 500 monument i Estland.
– Bland monumenten finns mer än 6 600 arkeologiska minnesmärken (bosättningar, gravar, kultstenar, kultställen, skeppsvrak osv.), mer än 5 260 byggnadsmonument (byggnader, broar, herrgårdsparker osv.), nästan 1 270 historiska monument (platser relaterade till betydelsefulla personer eller historiska händelser, minnesmärken från frihetskriget, kyrkogårdar osv.). Allra flest finns konstmonument – över 13 400.
– De flesta av konstmonumenten är kyrklig egendom, men det finns också monument, konstverk osv. bland dem.

Online-register över monumenten »

Lagstiftning
Grunden för skyddet av monument är lagen om minnesmärken. Syftet med lagen är att garantera bevarande av minnesmärken och historiska monument i deras karakteristiska miljöer, så att människor kan njuta av kulturarvet i all sin rikedom och originalitet, både nu och i framtiden. För att bevara kulturarvet kommer man att sprida kunskap om minnesmärken och skyddsområden för historiska monument, deras skydd kommer att organiseras, åtgärder kommer att regleras och kulturarvsutbildning och vetenskapligt arbete främjas.

Dessutom har Estland anslutit sig till flera internationella konventioner, vars principer ingår i arbetet med att skydda forntida monument. De är:
– UNESCO 1972, 1970
– Haagkonventionen, protokoll I och II
– Europarådets konventioner

Förberedelser pågår för anslutning till UNESCO: s konvention om skydd av undervattens kulturarv.

Samarbete med den tredje sektorn
Skyddet av forntida monument * påverkar ett stort antal människor, och därför är den tredje sektorn utöver byrån för skydd av forntida monument också verksam inom området. Flera registrerade föreningar och organisationer främjar uppskattningen och skyddet av arvet. Den mest kända och äldsta av dessa är det estniska föreningen för skydd av forntida monument (Eesti Muinsuskaitse Selts), som har omkring tusen aktiva medlemmar och ett antal lokala föreningar.
Mycket viktigt arbete utförs av informationscentra för hållbar renovering i Tallinn, Tartu, Paide och Läänemaa län, som delar information om historiska byggnadsbestånd. Dessutom är flera aktiva föreningar (herrgårdsförening, herrgårdsskola förening), lokala klubbar och byföreningar osv. involverade i skyddet av historiska monument.

De viktigaste samarbetspartners:

Estlands byrå för skydd av forntida monument
Skyddet av forntida monument organiseras av den enda statliga byrån under Kulturministeriets administrativa sektor – den estniska byrån för skydd av forntida monument (Muinsuskaitseamet). Målsättningen för byrån för skydd av forntida monument är att betona värdet av kulturarvet och den kulturellt värdefulla miljön och att garantera deras bevarande. För detta ändamål genomförs övervakning, ägare av monumenten konsulteras, stöd ges till restaurering och det upprätthålls ett nationellt register över kulturminnen. Byrån för skydd av forntida monument har anställda i alla 15 landskap. De största städerna, som Tallinn, Tartu, Pärnu, Hapsal och Narva, har ingått förvaltningsavtal med byrån för skydd av forntida monument och ansvarar inom sina ansvarsområden för de skyldigheter beträffande skyddet av forntida monument som staten reglerat. För detta ändamål har stadsadministrationen anställd personal som arbetar med skyddet av forntida monument. Information om alla monument kan erhållas från online-registret register.muinas.ee eller från den lokala tjänsteman, som ansvarar för skyddet av forntida monument.

Rådet för skydd av forntida monument
I anslutning till kulturministeriet finns ett råd för forntida monument som gör förslag om frågor som rör lagen om skydd av forntida monument och hjälper till att utveckla principerna för skyddet av historiska monument. Rådet agerar på grundval av sina stadgar.

Föreningen för skydd av forntida monument
Föreningen för skydd av forntida monument är en frivillig förening vars syfte är att bevara kulturarvet och bevara folkets historiska minne.

____________________________________
* Skyddet av forntida monument innebär skydd av en humanitär och kulturvänlig livsmiljö i enlighet med kulturens kontinuitet, folkets historiska minne och historiskt formade värden. Skyddet av forntida monument inkluderar till exempel skyddet av historiska och kulturella monument och bevarandet av ortsnamn, dialekter och hantverk.

Foto: Saku herrgård (NordenBladet/Helena-Reet Ennet)
Källa: NordenBladet.ee

12Page 1 of 2