DESSA ÄR vinnarna för Estlands teaterbyrĂ„ns dramatĂ€vling 2021

NordenBladet – Vinnarna av den estniska teaterbyrĂ„ns (Eesti Teatri Agentuur) pjĂ€stĂ€vling 2021 tillkĂ€nnagavs i Estlands författarförbunds sal med svart tak pĂ„ onsdagen. 47 pjĂ€ser lĂ€mnades in till den estniska teaterbyrĂ„ns dramatĂ€vling 2021. I juryn ingick översĂ€ttaren Varja Arola, regissören Elise Metsanurk, litteraturbranschens chef Ene Paaver, författaren och regissören Tiit Palu, skĂ„despelaren Jaak Prints, dramatikern Priit PĂ”ldma och konstnĂ€ren och filmregissören Hardi Volmer bestĂ€mde sig för att lyfta fram fem av dem.

Juryn valde ut det första och tvÄ andra priser, och tvÄ pjÀser lyftes fram som förtjÀnstfulla:

Första pris (3750 EUR): Katariina Libe ” VĂ”rsed ” (skott)
II-pris (1875 euro): Mart Aas “Kaksindus” (dualitet) och Kadri Lepp “Koju” (hem)
Meriterande (625 euro): Heneliis Nottons “Emesis” och Liis Seins “Kutse” (inbjudan)

Huvudpriset vanns av Katariina Libe (tidigare Ratasepp) för hennes starka psykologiska drama “Versot”, som förutom att behandla skarpa och frĂ€scha nĂ€ra relationer och det kĂ€nsliga temat om att skaffa barn, ger varje karaktĂ€r i pjĂ€sen sitt eget perspektiv.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

I VILKEN RIKTNING gĂ„r den s.k. ”utstĂ€llningstrenden”? Kristjan Raba, utstĂ€llningsdirektör för Estlands nationalmuseum, i samtal med NordenBladet

NordenBladet – Kristjan Raba har varit knuten till Estlands nationalmuseum i Tartu – Eesti Rahva Muuseum, förkortat som ERM – i nĂ€stan 20 Ă„r. ”Jag har i praktiken kommit i kontakt med alla museets uppgifter och arbeten: trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare-gatsopare, kurator, designer, logistiker, inte ens guidearbete Ă€r frĂ€mmande, jag har varit involverad i konserveringsarbeten av utstĂ€llningsföremĂ„l, marknadsföring och reklam och PR och tidigare Ă€ven haft ansvar som bitrĂ€dande direktör”, nĂ€mner utstĂ€llningsdirektör Raba som helhjĂ€rtat deltar i museet framgĂ„ng. Vi studerar Ă„t vilket hĂ„ll den s.k. ”utstĂ€llningstrenden” gĂ„r, vilken typ av utstĂ€llningar som besöks mest och hur stort antalet utlĂ€ndska gĂ€ster Ă€r.

”Det finns mĂ„nga trender, hĂ€r Ă€r samarbete och intelligenta lösningar en utmaning. ÖverlevnadsfrĂ„gan Ă€r vilken typ av sammanslutningar vi kan samarbeta med, hur man hittar Ă€mnen för besökarna som Ă€r viktiga i samhĂ€llet och samtidigt inte “för tunga”, sĂ€ger Kristjan Raba till NordenBladet och tillĂ€gger att som ett centralt museum under viktiga dagar för staten erbjuder ERM alltid specialprogram eller tar fram föremĂ„l och berĂ€ttelser som tilltalar allmĂ€nheten och som Estland borde vara stolt över.

“Andelen utlĂ€ndska besökare Ă€r förstĂ„eligt mindre för tillfĂ€llet, men de baltiska turisterna Ă„tervĂ€nde snabbt och vi sĂ„g ocksĂ„ finlĂ€ndare bland besökarna bĂ„de förra sommaren och nu”, sĂ€ger Raba om corona-tiden, som har satt sin prĂ€gel pĂ„ besöksbarheten av nationalmuseet. ”Vi ser mycket fram emot svenska och norska besökare pĂ„ Nationalmuseet, eftersom vi har haft mycket bra kontakter med exempelvis Sverige inom vĂ„rt omrĂ„de (till exempel med Nordiska, ERM-utstĂ€llning har hĂ„llits pĂ„ Skansen). Med Norge börjar samarbetet i samband med Tartu 2024, eftersom den lilla staden Bodö anordnar samma festival som oss.”

Den lĂ„nga specialintervjun, dĂ€r Kristjan Raba, en lĂ„ngvarig anstĂ€lld pĂ„ Estlands nationalmuseum, berĂ€ttar för NordenBladet om sina tankar om museibranschen och bytet av ERM:s generaldirektör och berĂ€ttar om museets framtidsplaner, kan ni lĂ€sa pĂ„ estniska HÄR och pĂ„ engelska HÄR.

Foto: Kristjan Raba (ERM)

En ny typ av utstÀllning för hela familjen öppnas i Estlands nationalmuseums deltagarhall

NordenBladet – Onsdagen den 21 juli öppnar Estlands nationalmuseum en utstĂ€llning för hela familjen “HĂ€xkök i vĂ„rt hem” (“Egen utstĂ€llning 2020” -idĂ©tĂ€vlingens vinnande idĂ©), som visar besökarna mĂ„nga fascinerande hantverk och skapelser. Bakom utstĂ€llningsidĂ©n stĂ„r Helena-Reet Ennet med sina tvĂ„ döttrar, Estella Elisheva och Ivanka Shoshana.

”UtstĂ€llningen Ă€r mycket mĂ„ngsidig – visar akrylmĂ„lningar och keramik, visar nordiska örter och det hemgjorda hantverkskosmetikmĂ€rket Elisheva & Shoshana, uppkallat efter Helena-Reets döttrar. SagovĂ€nner, som besöker Nationalmuseet, kommer att vara de första som fĂ„r höra ett kapitel ur barnboken “Hans Höghet Musen den Förste” som kommer ut till försĂ€ljning 2022, som lĂ€r ut ekonomiskt tĂ€nkande och visar delar av mössens land som dyker upp mellan bokpĂ€rmarna som illustrationer. Dessutom har det byggts en intressant fotovĂ€gg, det finns olika fascinerande böcker om örter, naturmedicin, matlagning och konst som besökarna kan lĂ€sa och det har skapats en mysig pysselhörna dĂ€r man kan rita sin egen mus, lösa enkla tankenötter om örter och delta i utstĂ€llningens dragningar”, sade Kristjan Raba, Nationalmuseet utstĂ€llningschef.

”Jag Ă€r framför allt en mamma, en hemmafru och en redaktör, och att göra en utstĂ€llning och till och med pĂ„ en sĂ„ Ă€rofull plats som Estlands nationalmuseum Ă€r en stor Ă€ra och ett stort ansvar för mig. Jag hoppas verkligen att vi kommer att kunna uppfylla de förvĂ€ntningar som stĂ€llts för oss, Ă„tminstone i viss utstrĂ€ckning”, sĂ€ger Helena-Reet Ennet, som vardags Ă€r chef för NordenBladet, en av de största mediekanalerna i Norden, och tillĂ€gger:

”Vi har en lite annorlunda familj, min yngre dotter Ă€r autistisk och det Ă€r dĂ€rför vi omorganiserade vĂ„ra liv för mĂ„nga Ă„r sedan. Eftersom det var svĂ„rt att gĂ„ till vanliga hobbygrupper med Ivanka, försökte jag göra fler och fler gemensamma “projekt” hemma med barnen. Hittills har den utvecklats till en stor och fascinerande hemkreativitetscirkel – vi mĂ„lar, gör keramik av lera, skriver och illustrerar barnböcker, lagar mat och uppfinner intressanta matrecept, samlar och torkar örter och utvecklar tillsammans det estniska hantverkskosmetikmĂ€rket Elisheva & Shoshana. Med utstĂ€llningen försöker vi presentera ett litet urval av alla dessa aktiviteter för er ”.

UtstÀllningen Àr öppen till 3 oktober 2021.
Adress: Muuseumi gata 2, 60532 Tartu, Estland




Ett litet hörn frĂ„n den stora fyrdelade utstĂ€llningen “Our Home Witch Kitchen” (HĂ€xkök i vĂ„rt hem) i ERM: s rymliga deltagarhall.

En liten musdörr leder direkt till fantasivÀrlden / aktivitetsrummet

Hans Höghet Musen den Förste

Lyssna eller lĂ€s (pĂ„ estniska och engelska) det första kapitlet i barnboken “His Highness Mouse the First” (Hans Höghet Musen den Förste)




UtstÀllarens kurator Helena-Reet Ennet.

HÄXKÖKET I VÅRT HEM

Hela familjens konstutstĂ€llning ”HĂ€xköket i vĂ„rt hem” utvecklades frĂ„n en önskan att skapa sjĂ€lv, inspirera barnen och hitta gemensamma aktiviteter tillsammans med barnen.

Eftersom min yngre dotter Ă€r ett funktionshindrat barn – autistiskt – bestĂ€mde jag mig för att hitta sĂ€tt att fĂ„ stimulans och fĂ€rger in i hennes liv. Jag ville att hon skulle kĂ€nna sig behövd och insĂ„g att det gĂ„r att styra mycket av ens egna kĂ€nslor och eget liv. Eftersom jag inte kunde gĂ„ till vanliga hobbygrupper med henne beslöt jag hitta gemensamma aktiviteter sjĂ€lv. SĂ„ vi började mĂ„la hemma, göra keramik, laga mat, göra smycken och till och med skapa vĂ„rt eget kosmetikmĂ€rke. ”Elisheva & Shoshana” namngavs efter mina döttrar Estella Elisheva (15) och Ivanka Shoshana (13).

Snart började min och Ivankas verksamhet intressera Ă€ven min Ă€ldre dotter och det blev en tradition för oss att pyssla och skapa konst tillsammans. Vi började ocksĂ„ odla och samla örter tillsammans för att producera rena, högkvalitativa produkter fulla av kraft frĂ„n den estniska naturen. Vi lĂ€r oss tillsammans, vi utvecklas tillsammans, vi delar uppgifterna och jag Ă€r glad att se hur barnen ser varje steg i produktutvecklingen. FrĂ„n att odla och hitta rĂ„material till marknadsföring. Tillsammans gör vi hantverkskosmetika (badsalter, tvĂ„lar, salvor osv.), vi har vĂ„rt eget lilla hembageri, vi samlar örtvĂ€xter bĂ„de som örtte för vintern och som salvor. Ju mer vi gör, desto mer lĂ€r vi oss och kĂ€nner glĂ€dje över det vi gör. Tanken med vĂ„rt gemensamma projekt Ă€r att arbeta tillsammans och skapandets glĂ€dje – det Ă€r det viktigaste!

Men varför ett hÀxkök?
Denna rubrik kom frĂ„n det faktum att Ă€ven vi sjĂ€lva undrar hur mycket fascinerande man kan göra i ett litet hemmakök. Det Ă€r helt enkelt trolldom! Och som alltid leder en bra idĂ© till nĂ€sta, och sĂ„ föddes idĂ©n att skapa en barnbok “Hans Höghet Musen den Förste” – det första kapitlet i denna barnbok, som kommer till försĂ€ljning Ă„r 2022, kommer gĂ€sterna som gillar sagor fĂ„ höra och lĂ€sa pĂ„ Estlands nationalmuseum. Boken börjar lĂ€ra barnen visdom i hushĂ„llning och det faktum att man aldrig ska vara rĂ€dd för att göra stora planer – nĂ€r man drömmer mĂ„ste man göra det stort, och nĂ€r man agerar, sĂ„ agerar man utan rĂ€dsla!

Jag hoppas att den hÀr utstÀllningen inspirerar ocksÄ er att förverkliga era drömmar och att skapa gemensamma projekt med era barn!

Med kÀrlek,
Helena-Reet Ennet
UtstÀllarens kurator

Vilka Àr vi?
Vi Ă€r en naturĂ€lskande familj frĂ„n Saku nĂ€ra Tallinn. Vi har en stor trĂ€dgĂ„rd, vĂ„r egen “villekulla” och en katt. Vi Ă€r en familj som har försökt anpassa sitt liv till ”sitt schema” och “sin egen normalitet”. Det som Ă€r viktigt för oss Ă€r vad andra tycker om oss, men vi har lĂ€rt oss att var och en mĂ„ste vara den första violinisten i sitt eget liv – man ska leva för sig sjĂ€lv, man mĂ„ste glĂ€dja sig över ens egna smĂ„ framgĂ„ngar!

I mitt dagliga liv Ă€r jag, Helena-Reet Ennet, framför allt en mor, hemmafru, bloggare, redaktör och chef för den sexsprĂ„kiga mediekoncernen NordenBladet. Förutom mediaarbetet har jag mĂ„nga intressen – keramik, mĂ„leri, trĂ€dgĂ„rdsarbete, örtvĂ€xter, att drömma, skriva böcker, bygga webbplatser, matlagning, mytologi, nordisk kultur, resor och alla typer av produktutveckling. Jag gillar verkligen alla typer av kreativitet, skapande och design!

Estella Elisheva gÄr pÄ en judisk skola i Tallinn och tog examen i violin i Saku musikskola. Fiolen har följt henne sedan andra klass och hon gillar verkligen musik. Estella tycker om att lÀra sig frÀmmande sprÄk (hon talar redan flytande estniska, ryska och engelska och studerar hebreiska). Dessutom Àr Estella en stor vÀn av sport och en beundrare av hÀlsosam livsstil. Hon har varit delaktig i tÀvlingsdans, gÄtt pÄ cykeltrÀning och nu spelar hon fotboll. Efter i sin mors förebild skriver hon en barnbok och leder marknadsföringen av vÄrt E & S-varumÀrke pÄ sociala medier.

Ivanka Shoshana gĂ„r pĂ„ Tondi skola i Tallinn. Hon har arbetat lite som modell och gillar keramik mycket. Hon har ett bra minne och ett absolut gehör, men hennes sjĂ€lsliv Ă€r fortfarande okĂ€nt för oss. Autism Ă€r fortfarande idag ett sĂ„ kallat ”nytt fenomen” och det finns mycket olika typer av autism. Men som mamma vill jag Ă€ndĂ„ sĂ€ga att autism eller att vara autistisk inte Ă€r vĂ€rldens Ă€nde! Jag har en supersöt och pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ett begĂ„vat barn! Vi Ă€r alla olika och det Ă€r egentligen bra. Vi ser alla saker ur vĂ„r egen synvinkel och det gör vĂ€rlden intressant och gör oss mer kreativa för att vi skulle anpassa oss eller för att vi skulle komma ut ur vĂ„rt skal! Det unika Ă€r vackert!

Bilder: NordenBladet

Estlands nationalmuseums utstĂ€llningstĂ€vling vanns av “HĂ€xköket i vĂ„rt hem” – De som skapat utstĂ€llningsidĂ©n Ă€r en mamma med tvĂ„ döttrar: Helena-Reet Ennet, Estella Elisheva och Ivanka Shoshana

NordenBladet – I den offentliga omröstningen för utstĂ€llningens idĂ©tĂ€vling “Min egen utstĂ€llning” fick idĂ©n “HĂ€xköket i vĂ„rt hem” flest röster, och det ger publiken en bild av ett estniskt bondgĂ„rdskök och dess fascinerande sysslor som görs i ett mysigt kök vid ett lĂ„ngbord. Den vinnande utstĂ€llningen öppnas i deltagarsalen i Estlands nationalmuseum under hösten 2021.

De som skapat utstĂ€llningsidĂ©n Ă€r en mamma med tvĂ„ döttrar: Helena-Reet Ennet, Estella Elisheva (14) och Ivanka Shoshana (12). “Jag Ă€r mycket tacksam för alla som trodde pĂ„ vĂ„r idĂ©. Min yngsta dotter Ă€r ett funktionshindrat barn. Jag ville att vi skulle ha ett gemensamt sĂ„ kallat “eget projekt”. Nu, i vĂ„r familj, har vanligt hantverk blivit en tradition – lerdesign och förbrĂ€nning i ugn, konstverk med akrylfĂ€rger, bindning och torkning av örter vid ugnen och tillverkning av naturkosmetik. Att arbeta tillsammans Ă€r roligt och ger sjĂ€len sĂ„ mycket! Nu har vi Ă€nnu mer entusiasm och anledning till att arbeta i hĂ€xköket hemma”, sĂ€ger Helena-Reet Ennet, uppfinnaren av den vinnande idĂ©n.

13 idĂ©er presenterades i tĂ€vlingen “Min egen utstĂ€llning 2020”. Det fanns tillrĂ€ckligt med dem som höll tummen upp för alla dessa, men vinnarens ledning över de andra var tydlig. ”I dessa hektiska tider Ă€r det fascinerande att idĂ©n med utstĂ€llningen Ă€r ta fram familjens gemensamma sysslor. Syftet med deltagarhallen Ă€r att visa vardagen och entusiastiska och genuina kreativa aktiviteter”, sade Kristjan Raba, utstĂ€llningschef pĂ„ Estlands nationalmuseum och tillade att fler och fler besöker utstĂ€llningarna med sina familjer.

Deltagarsalen pÄ Estlands nationalmuseum Àr avsedd för utstÀllningar gjorda av mÀnniskor som inte dagligen arbetar i museum eller organiserar utstÀllningar, men som har ett intresse, ett viktigt tema eller en idé som de vill presentera för andra. Estlands nationalmuseum har nu anordnat tÀvlingar i utstÀllningsidéer under sex Är.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Aibolands museum i Hapsal (estlandssvenskarnas museum i Estland) + BILDER!

NordenBladet – Aibolands-museet, som grundades 1992 i Hapsal, presenterar den tusen Ă„r gamla bosĂ€ttningen av kustsvenskar i Estland. Den permanenta utstĂ€llningen presenterar estlandssvenskarnas historia frĂ„n avlĂ€gsen forntid till nutid. Syftet med museet Ă€r att studera, bevara och presentera historien och de kulturella traditionerna av estlandssvenskar som bor i skĂ€rgĂ„rden och fastlandet i vĂ€stra Estland. Sedan 2002 har Aibolands museum sköts av det estniska kulturministeriet.

Svenskarna har bebott kustomrÄdena och olika öar i nordvÀstra Estland i mer Àn tusen Är.

I huset, öppnat av kungen av Sverige, kan man bekanta sig med det originella kulturarvet för denna lilla folkgrupp och titta pÄ en 20 meter lÄng broderad matta som beskriver estlandssvenskarnas liv. Det innehÄller en del dÀr svenska bönder köpte ön Stora RÄgö (Suur-Pakri) för 34 silvermark Är 1345 frÄn Padise kloster. Den svenska kungen Karl XVI Gustaf berömde den hÀr bildvÀven till skyarna!

Estlandssvenskarnas vĂ€v berĂ€ttar historien om svenskar som kom till Estland för tusen Ă„r sedan. Mot bakgrund av landsbygdens grĂ„ vardagsliv finns det mĂ„nga fĂ€rgglada ögonblick i estlandssvenskarnas historia, som tillsammans bildar en mycket originell saga: förr i tiden kom man över havet för att bosĂ€tta sig pĂ„ den obebodda kusten och de obebodda öarna i Estland. Med hjĂ€lp av speciella privilegier kunde man bevara svensk identitet genom Ă„rhundradena Ă€nda fram till andra vĂ€rldskriget. Olika förvaltningar, krig, epidemier, den stĂ€ndiga kampen för de egna rĂ€ttigheterna, den ursprunglig folktraditionen, skapandet av ens egen svensksprĂ„kiga utbildning och kulturvĂ€rld – dessa Ă€r nyckelorden i denna berĂ€ttelse. Denna estlandssvenskarnas vĂ€v Ă€r broderad av estlandssvenska kvinnor. FrĂ„n november 2001 till maj 2002 skapade de sina berĂ€ttelser pĂ„ Aibolands museum för att bevara sitt folks historia för kommande generationer.

Som en ny utstÀllning visas för nÀrvarande en utstÀllning med musikinstrument. Gamla musikinstrument har stÀllts fram för besökarna. Mitt bland de fÀrgglada instrumenten kan man koppla av en stund och titta pÄ video med estlandssvenskarnas sÄng- och dansfestivaler genom tiderna.

MÄnga traditionella trÀbÄtmodeller som Àr typiska för kustsvenskarna har byggts och placerats i anslutning till museet.

Museets adress: Sadama 31/32, 90502 Hapsal


Aibolands museum ligger i Gamla hamnen i Hapsal, ”huvudstaden” för estlandssvenskarna, cirka en och en halv timmes bilfĂ€rd frĂ„n Tallinn. Museets tre byggnader har utstĂ€llningsutrymmen, ett bibliotek, ett mötesrum med 25 platser, ett bĂ„tbyggarhus och tre gĂ€strum. I museets bibliotek kan man hitta det mesta av litteraturen publicerad om estlandssvenskarna.


Museibutiken har hantverk, böcker, kulturhistoriska kartor osv. Det finns ocksÄ ett kafé under sommaren. För att bestÀlla guidningar, guider, bÄtturer, mötesrum kan man ringa till +372 4737165 (vardagar 09.00-17.00)

I anslutning till museet finns ett vetenskapligt bibliotek som inrĂ€ttats av estlandssvenskarnas kulturförening. Utöver den permanenta utstĂ€llningen har museet organiserat en mĂ€ngd offentliga evenemang (inklusive byggandet av en estlandssvensk segelbĂ„t – Runö (Ruhnu) skuta – och med den ett besök i Stockholm, liksom byggandet av Ormsö (Vormsi)-bĂ„t och Runö (Ruhnu) prĂ„m) förestĂ€llningar (bröllopsspel för Ormsö (Vormsi), RĂ„gö (Pakri) och Vihterpalu) och utstĂ€llningar (svenskarnas i Vihterpalu kamp för bevarande av deras modersmĂ„l och identitet, besöken av de kungliga i Estland).


Estlandssvenskarnas museum erbjuder ocksÄ bÄtturer. I museets smÄbÄtshamn vÀntar en kvinnlig fiskebÄt Lilian pÄ att fÄ en Äktur. Under tjugo minuter till havs kan man beundra vacker utsikt över staden Hapsal. BÄten rymmer sju personer. En fantastisk och prisvÀrd upplevelse.

Museets vĂ€nner, “torsdagskvinnorna” gjorde en 20 meter broderad “Strandmatta”. De broderade bilderna berĂ€ttar estlandssvenskarnas historia.

Museet Àr mycket fascinerande och definitivt vÀrt ett besök. Ta dig tid att utforska museet, titta runt pÄ museet gÄrd och utforska trÀbÄtarna. Ta ocksÄ en titt inuti boden med nÀt. Det nya strandmagasinet har en intressant utstÀllning.

Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Titta ocksÄ:

 

 

Estland: Abja-Paluoja valdes till Finsk-Ugrisk kulturhuvudstad 2021

NordenBladet – TvĂ„ kandidater ansökte om titeln Finsk-Ugrisk kulturhuvudstad, den ena av dem Ă€r Abja-Paluoja, huvudstaden i Mulgimaa, och den andra Ă€r en erzia-by frĂ„n republiken Mordvinien. Den sista omgĂ„ngen av tĂ€vlingen, finalen, dĂ€r Abja-Paluoja tĂ€vlade med erzia-byn Polesnaja Tavla, Ă€gde rum onsdagen den 17 juni. Till befolkningens i Mulgimaa stora glĂ€dje valde juryn Abja-Paluoja som mottagare av titeln.

Oliver Loode, programchef för Finsk-Ugrisk kulturhuvudstad, sa att han var mycket nöjd med att en av kandidaterna var huvudstaden i Mulgimaa och att den ocksĂ„ valdes till vinnaren. ”Varje Ă„r har det inte funnits nĂ„gon kandidat frĂ„n Estland och bara en gĂ„ng hittills har en estnisk by valts ut som kulturhuvudstad. Titeln Kulturhuvudstad har en positiv effekt pĂ„ utvecklingen av och ryktet för hela Mulgimaa. Det Ă€r ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att presentera Mulgimaas kultur i den finsk-ugriska vĂ€rlden. Befolkningen i Mulgimaa och sjĂ€lva Mulgimaa Ă€r inte sĂ€rskilt vĂ€lkĂ€nda utomlands, och nu Ă€r det rĂ€tt tid att komma fram i strĂ„lkastarljuset. Jag tror att Mulgimaas befolkning har mycket att erbjuda. Naturligtvis var konkurrensen hĂ„rd, men denna gĂ„ng var folket i Mulgimaa bĂ€ttre förberedda och imponerade ocksĂ„ med sin professionella presentation”, sa Loode.

Finsk-Ugrisk Kulturhuvudstad 2021 valdes av en oberoende jury med fem medlemmar bestÄende av Alexei Ơkljajev (representant för finsk-ugrisk ungdomsförening MAFUN), Anna Kuznetsova (Fenno-Ugria -förenings ungdomar), Rieka HÔrn (representant för den finsk-ugriska kulturhuvudstaden 2014 BÔgÔ / Udmurtia) och Niko Partanen (Sukukansojen YstÀvÀt ry (föreningen slÀktfolkens vÀnner) / Finland).

Det uppskattas att det totalt finns cirka 25 miljoner finsk-ugriska mÀnniskor.

Kuva: Mulgimaa.ee
LĂ€hde: NordenBladet.ee

LÀÀne-Nigula kommun: RĂ”ude museum och RĂ”ude bygdegĂ„rd i LÀÀnemaa landskap – NÖDVÄNDIG INFORMATION & FOTOGALLERI!

NordenBladet – RĂ”ude museum ligger i centrum av RĂ”ude kommun i LÀÀnemaa landskap, lĂ€ngs Haapsalu-LaikĂŒla landsvĂ€g vid km 32, i ett hus som ursprungligen byggdes för RĂ”ude grundskola och dagis. RĂ”ude bygdegĂ„rd ligger ocksĂ„ i samma byggnad.

Trots att byggnaden i sig har tidens tand vanskött och det skulle krÀvas en ordentlig renovering, Àr organisatörerna bÄde pÄ museet och pÄ bygdegÄrden mycket entusiastiska och man strÀvar efter att hÄlla byns liv intressant.

RÔude byförening erbjuder mÄnga offentliga tjÀnster och samhÀllstjÀnster: man ordnar barnlÀger, erbjuder boende- och tvÀttmöjligheter, lokaluthyrning vid behov, hobbygrupper (vÀvstolar, symaskiner, snickarverkstad, kurser) och huset har ocksÄ en liten skönhetssalong, ett litet bibliotek och kontor för Estlands postverk. En barnomsorgstjÀnst och en ungdomslokal (biljard, tv, internet) har planerats för kommunens yngre invÄnare.

RÔude museum arbetar med att samla, bevara och förmedla gamla föremÄl och informera om deras kunskaper och fÀrdigheter. Insamlingen av föremÄl till RÔude museum började 2005 pÄ gÄrdarna Sepa, Laose och Uuetoa. Senare kom det föremÄl frÄn mÄnga gÄrdar i Martna kommun. Museet har utstÀllningar av gamla föremÄl, fotografier, hemteknik och hantverk, och nÄgra av föremÄlen presenterar den tidigare Kasari-kolchosen.

För att befrÀmja hantverkshobby ordnas Àven utbildningsverkstÀder och intressanta evenemang. Förutom medlemmarna i föreningen deltar ocksÄ omrÄdets invÄnare i museets aktiviteter. UtstÀllningarna ger en översikt över livet i forna tiders Martna hÀrad och byarna runt RÔude. I museet kan du sÀtta upp varp, vÀva, anvÀnda en slÀnda och fÄ kunskap om spolmaskin.

Om RÔude:

RĂ”ude Ă€r en by i LÀÀne-Nigula kommun i LÀÀnemaa lĂ€n. Före den administrativa reformen 2017 i Estland tillhörde byn Martna kommun. RĂ”ude ligger lĂ€ngs vĂ€gen Haapsalu-LaikĂŒla (Ă€ven kĂ€nd som Lihula-vĂ€gen) pĂ„ den norra stranden av floden Kasari. Grannbyarna Ă€r Kurevere, MĂ€nniku, Kabeli, Soo-otsa, Allikotsa, Kelu och Kloostri.

RĂ”ude ligger i Kullamaa landskommun och Ă€r en av de 34 byar som finns i Kullamaa landskommun (som Ă€r Allikotsa, Ehmja, Enivere, JĂ”esse, Kaare, Kaasiku, Kabeli, Kasari, Keravere, KeskkĂŒla, Keskvere, Kesu, Kirna, Kokre, Kuluse, Kurevere, LaikĂŒla, LiikĂŒla, Martna, MĂ€nniku, Niinja, NĂ”mme, Ohtla, Oonga, Putkaste, RannajĂ”gi, RĂ”ude, Soo-tip, Suure-LĂ€htru, Tammiku, Tuka, UuskĂŒla, VanakĂŒla, VĂ€ike-LĂ€htru).

Byn RÔude nÀmndes första gÄngen Är 1241.

RĂ”ude museum deltog ocksĂ„ i Öppna gĂ„rdar-dagen. Se NordenBladets stora fotogalleri om bygdegĂ„rden i RĂ”ude och museets utstĂ€llningsobjekt.

RÔude bygdegÄrd (2 bilder):

RÔude museum (33 bilder):

Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estnisk folkkultur: VAR kan du studera, databas för FOLKKULTUR och lista över föreningar

NordenBladet – OmrĂ„det folkkultur inkluderar hobbyverksamhet, folktradition, immateriell folklore, forskning, bevarande och förevigande av nationella och regionala traditionella kulturer, offentliga kulturevenemang och sociala aktiviteter inom omrĂ„det folkkultur, utbildning och tjĂ€nstutbildning som baserar sig pĂ„ kreativa och nationella traditioner.

Statens uppgift Àr att garantera uppskattning, bevarande och utveckling av det immateriella kulturarvet, liksom hÄllbarheten för sÄng- och dansfestivalstraditionen.

I Estland finns det mÄnga som har folkkultur som hobby och deras antal vÀxer trots att befolkningen krymper. Folkkulturens popularitet garanterar att de gamla traditionerna förblir livskraftiga Àven i dag. Tack vare konsekvent handling och fortsÀttning av traditioner förblir spelandet av kantele, korsÄng och traditionen att bÀra folkdrÀkter levande. De Àr bara en del av den rika estniska folkkulturen.

Sakkunniga inom folkkultur utbildas vid Universitetet i Tallinn, Universitetet i Tartu, vid Viljandi akademi som tillhör universitetet i Tartu och Estlands teater- och musikakademi. MÄnga sektorer har skapat ett system för yrkeskvalifikationer.

Statistik
– Enligt databasen i folkkulturcentret finns det mer Ă€n 87 000 entusiaster i permanent aktiva grupper. Entusiasterna arbetar i nĂ€stan 2 800 institutioner eller organisationer och har mer Ă€n 4 700 instruktörer.
– Det finns nĂ€stan 40 000 sĂ„ngentusiaster i Estland.
– Det finns cirka 450 folkets hus (kulturcentra, klubbar eller bygdegĂ„rdar) i Estland.
Databas för folkkultur »
OBS! Databasen Àr för nÀrvarande inte synlig pÄ grund av uppdatering!
Estlands statistikdatabas: folkkultur »

De viktigaste samarbetspartners:
Folkkulturcentrum (Rahvakultuuri Keskus)

Folkkulturcentrum Àr ett statligt kompetenscenter som samlar information inom fÀltet, implementerar utbildning och ger rÄd till och stödjer organisationer och individer som arbetar inom folkkulturomrÄdet.
Folkkulturcentret sysselsÀtter en folkkulturexpert i varje landskap, vars huvudsakliga uppgift Àr att styra folkkultursektorn och leda nationella folkkulturevenemang (sÄng- och dansfestivaler, folklorefestivaler).

Folkkulturcentrets huvuduppgifter:
– upprĂ€tthĂ„lla en databas inom omrĂ„det folkkultur;
– att hantera listan över Estlands immateriella kulturarv pĂ„ grundval av UNESCO:s konvention för skydd av det immateriella kulturarvet, – som Estland anslöt sig till 2006,
– organisera handhavande av ansökningar om stödprogram för folkkultur, i dessa fall finansieras stödet av kulturministeriet;
– organisera utbildningsevenemang och kurser inom folkkultur.

Estlands sÄng- och dansfeststiftelse (Eesti Laulu- ja Tantsupeo Sihtasutus)
En statlig stiftelse vars uppgift Àr att organisera bÄde nationella och ungdomars sÄng- och dansfestivaler. Stiftelsen organiserar fördelning av bidrag till föreningar som Àr involverade i förberedelserna för sÄng- och dansfestivaler, som finansieras av kulturministeriet.


Foto: (NordenBladet/Helena-Reet Ennet)

Estlands regionala kulturpolitiska rÄd (Eesti Regionaalse Kultuuripoliitika NÔukoda, ERKPN)
Àr ett rÄdgivande organ som inrÀttades under kulturministeriets regi 1997 och Àr fortfarande i drift. RÄdet bestÄr av kulturtjÀnstemÀn frÄn alla landskapsregeringar, samt företrÀdare för folkkulturcentret, inrikesministeriet och kulturministeriet.

Verksamheten inom ERKPN samordnas av kulturministeriets avdelning för kulturella vÀrden. RÄdets medlemmar samarbetar med ministeriets rÄdgivare i frÄgor som rör landskapen.

RÄdet för det immateriella kulturarvet (Vaimse kulttuuripÀrandi nÔukogu, VKPN)
VKPN Àr en expertgrupp som inrÀttades 2009 och hör ihop med kulturministeriet. RÄdets huvuduppgifter Àr att utveckla verksamhetsinriktning och skyddsmedel för det immateriella kulturarvet, lÀgga fram förslag om dessa till kulturministeriet och upprÀtta en lista över Estlands immateriella kulturarv med dess kulturella vÀrden.

Centralorganisationer för folkkultur
Den grundlÀggande aktiviteten för centralorganisationer för folkkultur Àr att utveckla kreativ hobbyverksamhet inom specialomrÄden. Föreningarna fungerar som paraplyorganisationer, som Àr registrerade föreningar. Föreningarna bestÀller ofta nya produktioner, organiserar nationella och internationella specialevenemang för olika Äldersgrupper, genomför utbildningsaktiviteter och utfÀrdar yrkescertifikat.

Kulturministeriet tilldelar ett Ärligt driftbidrag till centralorganisationer för folkkultur sÄ att organisationerna kan genomföra ett handlingsprogram baserat pÄ deras utvecklingsprogram.

Centralorganisationer för folkkultur:
– Estlands körförening (Eesti KooriĂŒhing)
– Estlands folkdans- och folkmusikförening (Eesti Rahvatantsu- ja Rahvamuusika Selts)
– EstlĂ€ndska rĂ„d för nationell folktradition (Eesti Rahvuslik FolkloorinĂ”ukogu)
– Estlands förbund för folkkonst och handarbete (Eesti Rahvakunsti ja KĂ€sitöö Liit)
– Estlands amatörteaterförbund (Eesti Harrastusteatrite Liit)
– Estlands förbund för kulturföreningar (Eesti Kultuuriseltside Ühendus)

Regionala och specialiserade organisationer
Organisationer och institutioner som Ă€r viktiga för kulturmiljöer Ă€r Kynö kulturmiljöstiftelse (SA Kihnu Kultuuriruum), Sakala landskaps kulturinstitutförbund (MTÜ Mulgi Kultuuri Instituut) och, som en statlig institution, VĂ”ru institut (VĂ”ru Instituut).

VÔru-institutet Àr ett forsknings- och utvecklingsinstitut (statlig institution) som inrÀttades 1995 under regi av kulturministeriet. Institutets aktiviteter rör frÀmst det historiska VÔrumaa och hjÀlper till att bevara folkets eget sprÄk och kultur.
Kynö kulturmiljöstiftelse och Sakala landskaps kulturinstitut Àr paraplyorganisationer som samordnar samhÀllets gemensamma aktiviteter inom folkkulturomrÄdet.
Förbundet för Estlands folkmusikcentrum Àr en förening som verkar över hela landet och som sprider levande traditionell musik och stöder hobbyutbildning pÄ omrÄdet. Det Àr frÄga om ett partner- och informationscenter för estniska musikskolor, folkrörelser, traditionella musikensembler, folkloregrupper, enskilda duktiga musiker och traditionella musikentusiaster. Friskola August Pulst institut och informationssamling av traditionell musik har ocksÄ etablerats i anslutning till centret. Kulturministeriet tillhandahÄller driftsstöd till folkmusikcentret.

Foto i början: Folkmusik framförd av unga musiker Sandra S.S och Estella Elisheva
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estnisk folkkultur: Immateriellt kulturarv och uppskattning av de speciella kÀnnetecknen i kulturmiljöer (bifogad lista med estniska immateriella kulturarv och program för kulturmiljöer!)

NordenBladet – Med immateriellt kulturarv avses vĂ„ra levande arv efter vĂ„ra förfĂ€der, som vidarebefordras av samhĂ€llen och enskilda medborgare genom deras fĂ€rdigheter, traditioner, seder och etablerade praxis och vidarebefordras till kommande generationer. Begreppet immateriellt kulturarv Ă€r ganska nytt, det infördes med antagandet av UNESCO: s konvention för skydd av det immateriella kulturarvet 2003.

Estland anslöt sig till UNESCO: s konvention om det immateriella kulturarvet 2006. Enligt konventionen mÄste varje stat sammanstÀlla en lista över sitt eget immateriella kulturarv och vid behov anta lagstiftning för att skydda det. Listan över estniska immateriella kulturarv förvaltas av folkkulturcentret (Rahvakultuuri Keskus).

Sedan 2003 har kulturmiljön pÄ ön Kynö och sÄng- och dansfestivalerna i Estland, Lettland och Litauen funnits pÄ UNESCO: s lista över immateriella kulturarv. 2009 lades Setumaas leelo-sÄng till listan över representationer. Sedan november 2014 har rökbastutraditionen i det gamla VÔru lÀn ocksÄ inkluderats i UNESCO: s vÀrldsarvslista.

Genom listan över immateriella arv kan du lÀra dig om kunskap, fÀrdigheter, seder och etablerad praxis som överförts frÄn generation till generation som Àr viktiga för oss och vÄra samtida.







Foton: NordenBladet/Helena-Reet Ennet

Uppskattning av de speciella egenskaperna i kulturmiljöer
I mer Àn 15 Är har det estniska kulturministeriet vÀrdesatt kulturmiljöernas arv, dvs. traditionella kulturomrÄden. Den kulturella miljön Àr ett fungerande samhÀlle med en enhetlig identitet, vars aktiviteter kan klassificeras som tillhörande omrÄdet immateriella kulturarv. DÀrför har kulturmiljöprogrammen varit en av prioriteringarna för det estniska kulturministeriet under de senaste Ären.

Genom kulturprogram frÀmjar staten bevarandet av det immateriella kulturarvet i kulturmiljöer och samhÀllsaktiviteter pÄ detta omrÄde. Kulturmiljöprogrammen Àr av regional betydelse, eftersom de i allmÀnhet stödjer avlÀgsna samhÀllen dÀr folkliga traditioner Àr bÀst bevarade.

Kulturmiljöprogram
Setumaa kulturprogram pÄ ön
Kulturmiljöprogram pÄ ön Kynö
SkÀrgÄrdens traditionella kulturmiljöprogram
Mulgimaa kulturprogram
Gamla VÔrumaa kulturprogram
Kulturprogram vid Peipu sjös strand
Virlands traditionella kulturprogram

I Estland finns det mÄnga som har folkkultur som hobby och deras antal vÀxer trots att befolkningen krymper. Folkkulturens popularitet garanterar att de gamla traditionerna förblir livskraftiga Àven i dag. Tack vare konsekvent handling och fortsÀttning av traditioner förblir spelandet av kantele, korsÄng och traditionen att bÀra folkdrÀkter levande. De Àr bara en del av den rika estniska folkkulturen.

OmrÄdet folkkultur inkluderar hobbyverksamhet, folktradition, immateriell folklore, forskning, bevarande och förevigande av nationella och regionala traditionella kulturer, offentliga kulturevenemang och sociala aktiviteter inom omrÄdet folkkultur, utbildning och tjÀnstutbildning som baserar sig pÄ kreativa och nationella traditioner.

Foto: NordenBladet / Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Skydd av estniska forntida monument: Estland har bevarat mycket kulturarv frĂ„n olika tidsperioder! + FORNMINNESREGISTER OCH LAGEN FÖR SKYDD AV HISTORISKA MONUMENT

NordenBladet – Estland har bevarat en mĂ€ngd kulturarv frĂ„n olika tidsperioder. Det Ă€r ett tecken pĂ„ statens och dess mĂ€nniskors historia och en del av vĂ„r identitet. Förevigande av historien sker inte bara i gamla dokument utan ocksĂ„ i kulturmiljöer, byggnader, föremĂ„l och landskap.

Med tiden har det skett en ökad förskjutning av skyddet av kulturarv frĂ„n skyddet av en enskild plats till skyddet av omrĂ„den som helhet – i riktning mot att vĂ€rdesĂ€tta byggnadsgrupper, kvarter och lokaler. För att skydda byggnadsmiljön i Estland har 12 skyddade omrĂ„den för forntida minnesmĂ€rken upprĂ€ttats pĂ„ nationell nivĂ„. De Ă€r vanligtvis gamla stĂ€der frĂ„n medeltiden eller frĂ„n nyare tid: Tallinn, Tartu, Narva, Kuressaare, PĂ€rnu, Valga, VĂ”ru, Viljandi, Paide, Rakvere och Lihula. Rebala skyddsomrĂ„de för forntida monument inkluderats i skyddet av vĂ€rdefulla kulturlandskap.

I Estland finns ocksÄ internationellt erkÀnt kulturarv. Gamla stan i Tallinn och Tartu-observatoriet (som en del av Struve geodetisk kedja) finns pÄ UNESCO: s vÀrldsarvslista, det högsta internationella erkÀnnandet för materiellt kulturarv.

2013 utsÄgs till kulturarvets Är i Estland.

Statistik
– NĂ„gra av de kulturella vĂ€rdena har klassats som monument, vilket innebĂ€r att de Ă€r under statligt skydd. Enligt situationen i 2015 finns det mer Ă€n 26 500 monument i Estland.
– Bland monumenten finns mer Ă€n 6 600 arkeologiska minnesmĂ€rken (bosĂ€ttningar, gravar, kultstenar, kultstĂ€llen, skeppsvrak osv.), mer Ă€n 5 260 byggnadsmonument (byggnader, broar, herrgĂ„rdsparker osv.), nĂ€stan 1 270 historiska monument (platser relaterade till betydelsefulla personer eller historiska hĂ€ndelser, minnesmĂ€rken frĂ„n frihetskriget, kyrkogĂ„rdar osv.). Allra flest finns konstmonument – över 13 400.
– De flesta av konstmonumenten Ă€r kyrklig egendom, men det finns ocksĂ„ monument, konstverk osv. bland dem.

Online-register över monumenten »

Lagstiftning
Grunden för skyddet av monument Àr lagen om minnesmÀrken. Syftet med lagen Àr att garantera bevarande av minnesmÀrken och historiska monument i deras karakteristiska miljöer, sÄ att mÀnniskor kan njuta av kulturarvet i all sin rikedom och originalitet, bÄde nu och i framtiden. För att bevara kulturarvet kommer man att sprida kunskap om minnesmÀrken och skyddsomrÄden för historiska monument, deras skydd kommer att organiseras, ÄtgÀrder kommer att regleras och kulturarvsutbildning och vetenskapligt arbete frÀmjas.

Dessutom har Estland anslutit sig till flera internationella konventioner, vars principer ingÄr i arbetet med att skydda forntida monument. De Àr:
– UNESCO 1972, 1970
– Haagkonventionen, protokoll I och II
– EuroparĂ„dets konventioner

Förberedelser pÄgÄr för anslutning till UNESCO: s konvention om skydd av undervattens kulturarv.

Samarbete med den tredje sektorn
Skyddet av forntida monument * pÄverkar ett stort antal mÀnniskor, och dÀrför Àr den tredje sektorn utöver byrÄn för skydd av forntida monument ocksÄ verksam inom omrÄdet. Flera registrerade föreningar och organisationer frÀmjar uppskattningen och skyddet av arvet. Den mest kÀnda och Àldsta av dessa Àr det estniska föreningen för skydd av forntida monument (Eesti Muinsuskaitse Selts), som har omkring tusen aktiva medlemmar och ett antal lokala föreningar.
Mycket viktigt arbete utförs av informationscentra för hÄllbar renovering i Tallinn, Tartu, Paide och LÀÀnemaa lÀn, som delar information om historiska byggnadsbestÄnd. Dessutom Àr flera aktiva föreningar (herrgÄrdsförening, herrgÄrdsskola förening), lokala klubbar och byföreningar osv. involverade i skyddet av historiska monument.

De viktigaste samarbetspartners:

Estlands byrÄ för skydd av forntida monument
Skyddet av forntida monument organiseras av den enda statliga byrĂ„n under Kulturministeriets administrativa sektor – den estniska byrĂ„n för skydd av forntida monument (Muinsuskaitseamet). MĂ„lsĂ€ttningen för byrĂ„n för skydd av forntida monument Ă€r att betona vĂ€rdet av kulturarvet och den kulturellt vĂ€rdefulla miljön och att garantera deras bevarande. För detta Ă€ndamĂ„l genomförs övervakning, Ă€gare av monumenten konsulteras, stöd ges till restaurering och det upprĂ€tthĂ„lls ett nationellt register över kulturminnen. ByrĂ„n för skydd av forntida monument har anstĂ€llda i alla 15 landskap. De största stĂ€derna, som Tallinn, Tartu, PĂ€rnu, Hapsal och Narva, har ingĂ„tt förvaltningsavtal med byrĂ„n för skydd av forntida monument och ansvarar inom sina ansvarsomrĂ„den för de skyldigheter betrĂ€ffande skyddet av forntida monument som staten reglerat. För detta Ă€ndamĂ„l har stadsadministrationen anstĂ€lld personal som arbetar med skyddet av forntida monument. Information om alla monument kan erhĂ„llas frĂ„n online-registret register.muinas.ee eller frĂ„n den lokala tjĂ€nsteman, som ansvarar för skyddet av forntida monument.

RÄdet för skydd av forntida monument
I anslutning till kulturministeriet finns ett rÄd för forntida monument som gör förslag om frÄgor som rör lagen om skydd av forntida monument och hjÀlper till att utveckla principerna för skyddet av historiska monument. RÄdet agerar pÄ grundval av sina stadgar.

Föreningen för skydd av forntida monument
Föreningen för skydd av forntida monument Àr en frivillig förening vars syfte Àr att bevara kulturarvet och bevara folkets historiska minne.

____________________________________
* Skyddet av forntida monument innebÀr skydd av en humanitÀr och kulturvÀnlig livsmiljö i enlighet med kulturens kontinuitet, folkets historiska minne och historiskt formade vÀrden. Skyddet av forntida monument inkluderar till exempel skyddet av historiska och kulturella monument och bevarandet av ortsnamn, dialekter och hantverk.

Foto: Saku herrgÄrd (NordenBladet/Helena-Reet Ennet)
KĂ€lla: NordenBladet.ee