Estnisk folkkultur: Sång- och dansfestival tradition

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Den första nationella sångfestivalen i Estland hölls i Tartu 1869. I de första sångfestligheterna deltog 46 manskörer och fem blåsorkestrar med totalt 878 sångare och musiker. Det som anses ha initierat den nationella dansfestivalen var den första estniska dans- och gymastikfestivalen år 1934, med 1500 folkdansare.

I Estland finns det många som har folkkultur som hobby och deras antal växer trots att befolkningen krymper. Folkkulturens popularitet garanterar att de gamla traditionerna förblir livskraftiga även i dag. Tack vare konsekvent handling och fortsättning av traditioner förblir spelandet av kantele, korsång och traditionen att bära folkdräkter levande. De är bara en del av den rika estniska folkkulturen.

Traditionen med sång- och dansfestivaler är en ständigt utvecklande process som är en del av den estniska folkkulturen. Den estniska, lettiska och litauiska sång- och dansffestival- traditionen ingår i UNESCO:s lista över mänsklighetens andliga kulturarv. Sång- och dansfestivaler organiseras av Estlands sång- och dansfestival stiftelse, grundad av kulturministeriet.

Antalet aspiranter för sång- och dansfestivalen sätter nya rekord inför varje fest. De som vill komma finns överallt i världen. Den nationella sång- och dansfestivalen och ungdomars sång- och dansfestival hålls växelvis, båda med fem års intervall. Ungdomars sång- och dansfestival år 2017 hade temat ”Jag stannar”.

Grundandet av dansbanan
Medan sångfestivalen* har i decennier hållits på ett området som gjorts för den i Tallinn, har dansfestivalen hittills inte haft någon permanent plats. De hålls vanligtvis på Kalev Stadium i Tallinn.

Kulturministeriet renoverar i samarbete med staden Tallinn Kalev Stadium så att dansfester kan organiseras både för allmänheten och för dansarna i en modern och säker miljö.

Sång- och dansfestivalforskning
Enligt en undersökning av sång- och dansfestivaler från 2013 har 49% av estnierna uppträtt minst en gång på dessa festivaler. 91% har en indirekt upplevelse av festen – antingen deltagit på plats eller tittat på TV-sändningar. Sång- och dansfestival är ett viktigt sätt för estländare att uttrycka sin identitet. Studien visade vikten av estnisk tradition med körsång och folkdans som anknyter till sång- och dansfestival för de nationella värderingarna och bevarandet av identiteten. Samtidigt varnade resultaten från studien att kontinuiteten i traditionen kunde tas för given.

– Sång- och dansfestivalforskning (2013) (371,59 KB, PDF)
– Symboler för dansfestivalprocess och operationsmodell (2017)

________________________________________________________________________


Sångfestivalen “Mina jään” (Fotografi: NordenBladet/Helena-Reet Ennet)

* Sångfestivalen är en musikfestival med ett stort antal artister, körer och orkestrar. Den estniska sångfestivaltraditionen började under andra hälften av 1800-talet, år 1869. Sångfestivalen har blivit ett uttryck för folkets sammanhållning. Allsångsevenemang som hållits i nästan ett och ett halvt sekel har haft en betydande inverkan på utvecklingen av musikkulturen. År 2003 inkluderades traditionen med sång- och dansfestivaler i Estland, Lettland och Litauen på UNESCO: s världsarvslista över det mänskliga muntliga och andliga kulturarvet.

Bakgrund
Andliga sånger och sångkörer
I slutet av 1700-talet spelade en gemensam sång en viktig roll i herrnhutismens verksamhet i Estland. Man sjöng andliga sånger, de flesta var skrivna i Tyskland. Detta förde med sig ett annat sätt att sjunga. Herrnhutismen tillsammans med andlig väckelseverksamhet medförde förakt och ilska över folksånger med kalevalamått och folkliga seder. Samtidigt undervisade den officiella lutherska kyrkan och byskolorna polyfonisk sång efter en tysk modell. I slutet av 1600-talet hade minst fem estniska koralböcker publicerats och de användes i häradsskolor.

Den första kunskapen om en fyrstämmig körsång bland estländare går tillbaka till 1818 på Kanepi häradsskola. 1822 drev Laiuse en med dåtidens mått mycket progressiv häradsskola, som också tog emot flickor. Denna skola hade sånglektioner varje dag, och från 1828 finns information om en större manskör där. Grunden för den utbredda spridningen av körsång bland folk i landsbygden skapades i skolan och i kyrkan.

Inflytande från Tyskland
Som förebild till körsångens föreningsform togs från tyskar i Baltikum och rikstyskar, bland vilka polyfonisk manssång och även blandad körsång hade spridit sig.De baltiska tyska sångföreningarna (Liedertafel) var mycket populära och aktiva. En av de första tyska sångklubbarna i Estland var Revaler Verein für Männergesang, som grundades i Tallinn 1849. Den första tyska sångfestivalen i Baltikum hölls i Riga redan år 1836. 1857 hölls en liknande fest i Tallinn. Johann Voldemar Jannsen skrev i sin tidning Perno Postimees att varje by i Tyskland har en sångklubb och inspirerade ester att bilda liknande föreningar. 1858 tog Jannsen Schweiz som förebild: “I staden Zürich sjöng de så att väggarna skakade. Jag blir deprimerad när jag tänker på hur fattiga vi är i när det gäller sång!”

Mellan 1843 och 1912 hölls 22 nationella sångfestivaler i Schweiz och 13 nationella sångfestivaler från 1922 till 2015, på olika platser. Den senaste hölls i Meiringen 2015 och nästa planeras ske 2022 i Gossau. Det fanns 12 000 sångare på sångfestivalen år 2015.

De första tyska nationella sångfestivalerna verkar svåra att datera, eftersom många evenemang av detta slag hölls åtminstone sedan 1838. Från 1865 till 1912 organiserade Deutscher Sängerbund åtta nationella sångfestivaler, Deutscher Sängerbund och dess efterföljare, Deutschen Chorverband, 15 nationella sångfestivaler från 1924 till 2016, även dessa på olika platser, två av dem (1890 och 1928) i Wien. Den senaste tyska nationella sångfestivalen hölls i Stuttgard 2016. Det fanns 20 000 sångare på sångfestivalen 2012.

Nationalromantik
Samtidigt främjade sångrörelsen i Tyskland och de baltiska länderna också nationalromantiska idéer som spridit sig i Europa. Nationell uppvaknande inträffade överallt. Mer tonvikt lades på nationell sammanhållning och patriotism. Ökningen av den tyska medvetenheten i de baltiska staterna ledde i sin tur till att göra större skillnad till befolkningen på landet (Undeutsch) och till förakt av denna. I gengäld introducerades begreppet det estniska folket och Jannsen och andra mer aktiva människor började bilda liknande sångföreningar. Snart startades estniska sångfestivaler. De första estniska sångföreningarna var Revalia som grundades 1863 och Estonia och Vanemuine som grundades 1865.
Nationella sångfestivaler
Den första estniska sångfestivalen hölls i Tartu 1869. Från och med den sjätte sångfestivalen har evenemanget alltid hållits i Tallinn. De första sju sångfestivalerna hölls under tsartidens Ryssland. Mellan världskriget hölls fyra sångfestivaler och under sovjetisk ockupation tio festivaler. Nationella sångfestivaler hålls vart femte år.

Lokala sångfestivaler
Allsångsevenemang med lokala körer hölls redan före den första nationella sångfestivalen. De första sångevenemangen där många estniska körer sjöng tillsammans organiserades 1855 och 1857 i Põlva. Den första sångfesten som fick större uppmärksamhet hölls 1863 i Anseküla, med 500 sångare. Före de nationella sångfestivalerna började vet man att det hölls sångfestivaler även i Jõhvi, Simuna, Virland, Laiuse, Dagö, Pärnu härad och Uulu herrgård.
När sångfestivalerna etablerades blev regionala och lokala sångfestivaler vanligare. Således mellan VI och VII nationella sångfestivaler hölls 23 sångfestivaler på olika platser, och mellan X och XII nationella festivaler hölls det redan 104 sångfester.

Speciella sångfester
1956 hölls för första gången en sångfestival för studenter i de baltiska länderna under namnet Gaudeamus. Från och med 1962 hålls ungdomssångfestivaler vart femte år. Innan landet återfick sin självständighet hölls kvällssångfestivaler. År 2000 organiserades en estnisk-finsk sångfestival. 2008 var det en punk-sångfestival, och i samband med 90-årsjubileumet för Estland, en kvällssångfest med namnet “Märkamisaeg” (på svenska ”Tid för upptäckt”).

Sångfestival för utlandsestlänningar
Den första stora sångfetivalen för estlänningar i exil hölls 1946 i Altenstadt, Tyskland och 1947 i Augsburg. Dessutom har de hållits i Sverige, USA, Kanada, Australien, England, Nya Zeeland och under ESTO-dagar.

Källa: NordenBladet.ee

FOTOGALLERI & VINNARNA: Nordiska rådets högtidliga prisutdelningsgala vid konserthuset i Stockholm

By
Helena-Reet Ennet
-
Nordiska ministerrådets prisgala

NordenBladet – I går kväll, tisdagen den 29 oktober 2019, delades Nordiska rådets priser ut under en högtidlig galaceremoni i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8) i Sverige. Nordiska rådet delar ut fem priser varje år: litteratur, film, musik, miljö samt barn- och ungdomslitteratur. Förutom erkännandet kommer vinnaren också att få ett kontantpris på 350 000 danska kronor.

 

nrpriser

Årets högtidliga galautdelningsceremoni öppnades med välkomstanföranden av den svenska parlamentsledamoten och presidenten Per Olof Andreas Norlén, Hans Wallmark, ordförande för Nordiska ministerrådet och Gunilla Carlsson, vice ordförande för Nordiska ministerrådet. Högtidligheten blev ytterligare spektakulär med den fantastiska konserten med Västerås symfoniorkester under ledning av dirigenten Cathrine Winnes. Kvällens värd var den svenska litteraturkritikern och tv-programredaktören Jessika Gedlin. I konserten medverkade också Emilia Amper (en av Sveriges mest kända folkmusiker och en Key Fiddle-spelare), Södertälje barnorkester med namnet El Sistema, The Mamas (dam trio med Loulou LaMotte, Dinah Yonas Manna och Ash Haynes), cellisten Johanna Sjunnesson samt en isländsk duo Hugar (Pétur Jónsson, Bergur Þórisson).

Först delades ut Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2019 (The Nordic Council Children and Young People´s Literature Prize 2019). Priset och nominerade presenterades av den svenska premiärministern Stefan Löfven. Vinnare var Kristin Roskifte, en 44-årig norsk författare och illustratör. Hon vann priset för sin bok “Alle sammen teller” (”Everybody counts”).

Põhjamaade Nõukogu auhinnagala
Põhjamaade Nõukogu auhinnagala

Det andra priset var Nordiska rådets musikpris 2019 (The Nordic Council Music Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Susanna Mälkki, en finsk dirigent och cellist. Musikpriset gick till den isländska instrumentalisten Gyða Valtýsdóttir. Valtýsdóttir blev så rörd av priset att hon var tvungen att kämpa med handskakningar medan hon höll tacktalet. Med en mild mjuk röst meddelade hon att det är hennes mor som står bakom framgången.



Som nummer tre meddelades vinnaren av Nordiska rådets miljöpris 2019 (The Nordic Council Environment Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Noura Berrouba, ledamot av det europeiska ungdomsparlamentet, European Youth Parliament (EYP). Vinnaren var Greta Thunberg, en 16-årig svensk klimataktivist och grundare av rörelsen “Fridays for Future”. Folket i hallen applåderade Thunberg redan när de nominerade tillkännagavs. Thunberg själv deltog dock inte i prisgalan, eftersom hon var i Kalifornien vid samma tid. I stället för henne kom hennes aktivistkollegor till scenen och läste Thunbergs brev innehållande tackord och tillkännagivande att hon inte tar emot priset. ”Jag vill tacka Nordiska rådet för den här utmärkelsen. Det är en stor ära. Men klimatrörelsen behöver inga fler priser, det vi behöver är att våra makthavare och politiker ska lyssna på forskningen”, sade Greta. Nordiska rådets ordförande, Hans Wallmark, uttalade på siten Norden.org att han respekterar Greta Thunbergs beslut och att han kommer att överväga vad prispengarna kommer att användas till (läs HÄR om Greta Thunbergs pris och om att hon inte tar emot priset).


Miljöpris 2019

Det fjärde priset var Nordiska rådets filmpris 2019 (The Nordic Council Film Prize 2019). De nominerade presenterades och priset överräcktes av den norska skådespelerskan Lena Cecilia Sparrok. Vinnaren var den danska dramathrillern “Queen of Hearts” (originalnamn: Dronningen). Filmregissör och manusförfattare är May el-Toukhy, manusförfattare Maren Louise Käehne och producenterna är Caroline Blanco och Rene Ezra.


filmpris 2019
filmpris 2019 dronningen

Det femte priset, Nordiska ministerrådets litteraturpris 2019 (The Nordic Council Literature Prize 2019) presenterades av Johannes Anyuru, en svensk poet och författare. Denna gång gick priset till Danmark. Vinnaren var Jonas Eika Rasmussen, 28 år, för sin roman “Efter Solen”. Jonas Eika orsakade dock mycket oro och spänning i konserthuset. Han använde faktiskt tacktalet för att förtala den sittande regeringen. I ett tvåsidigt skrivet tal förtalade han den danska premiärministern Mette Frederiksen (som var på plats och satt bara några få meter från honom i salen), talade om kapitalism, rasism och behovet av radikal förändring i de nordiska länderna.



Nordiska ministerrådets prisgala för 2019 (19.30-21.00) avslutades med den mäktiga “Ain´t No Mountain High Enough” framförd av The Mamas och Västerås symfoniorkester.
Se även: Ett litet fotogalleri med förnäma gäster på prisgalan (dvs. fem minuter före konserten i korridoren och i salen) kommer snart att finnas på NordenBladets underhållningssida Ohmygossip.

Bilder och text: NordenBladet / Helena-Reet Ennet

I DAG öppnades den fem dagar långa bokmässan i Frankfurt och dess huvudgäst är Norge

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Idag öppnades den fem dagar långa bokmässan i Frankfurt (16–20 oktober). Den årliga utställningen i mässcentrum i Frankfurt am Main i oktober är den största och viktigaste i världen. Förlag, återförsäljare, författare och andra nyckelpersoner inom bokbranschen från mer än 100 länder deltar i bokmässan.

Mässan besöks av ungefär en kvarts miljon människor och tiotusen journalister har ackrediterats för evenemanget. Förutom i mässcentrum i Frankfurt ordnas flera litterära evenemang för alla intresserade och affärsmöten i hela staden, både i allmänna utrymmen och på hotell.

Grundaren av bokmässan 1949 var Börsenverein des Deutschen Buchhandels (Förening för Tysklands förläggare och bokhandlare). Sedan 1988 har utställningen haft en utvald huvudgäst. Ett antal priser delas ut på mässan, inklusive det Tysklands bokhandels fredspris och litteraturpriset från Tysklands unga.

Årets huvudgäst är Norge, som därför har tagit med många av sina författare och erbjuder också ett mer generellt program om landet. Traditionellt har Estland en gemensam utställningsavdelning för förlagsförbundet.

Bland författarna på mässan är Jojo Moyes, Jo Nesbø, Margaret Atwood, Ken Follett, Elif Shafak, Karl Ove Knausgård, Jussi Adler-Olsen och många andra.

Källa: NordenBladet.ee
Foto: Frankfurt (Pexels)

Modernt mode från Island, Grönland och Färöarna på Estlands museum för konsthantverk och design

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Det estniska museet för konsthantverk och design har en öppen utställning ”Ilmapäevikud” (väderdagböcker), som ger besökarna en översikt över det nutida modet på Island, Grönland och Färöarna. Utställningen är öppen fram till den 5 januari 2020.

Utställningen fokuserar på tio konstnärers verk, inspirerade av lokala traditioner och av Nordens unika landskap och de hårda klimatförhållandena. ”Ilmapäevikud” har gjorts i samarbete med konstnär- och kuratorduon Sarah Cooper och Nina Gorfer, som under två års tid reste på Island, Grönland och Färöarna. Deras mål var att studera hur ömiljö, kulturell identitet och traditioner inverkar på lokala konstnärers och designers produktion.

Utställningen i sig rör sig bort från den vanliga modevärlden och fokuserar istället på kreativitet och vad som påverkar den – kulturell identitet, traditioner, kreativitet, landskap, väder och även skapandet av hållbart nordiskt mode som bygger på ny slags lokala resurser i Norden.

Sarah Cooper och Nina Gorfer, som bor och arbetar i Göteborg och Berlin, startade ett konceptuellt fotoprojekt 2006 och har sedan dess organiserat internationella utställningar och publicerat flera böcker.

Tio konstnärer kommer att delta i utställningen på det estniska museet för konsthantverk och design: Barbara I Gongini, Guðrun & Guðrun (Färöarna), Bibi Chemnitz, Nikolaj Kristensen, Najannguaq Lennert (Grönland) och STEiNUNN/Steinunn Sigurðardóttir, JÖR/ Guðmundur Jörundsson, Kría, Mundi, Shoplifter alias Hrafnhildur Arnardóttir (Island).

Foto: Cooper & Gorfer
Källa: NordenBladet.fi

Nordic Bridges drar igång i Kanada

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – De nordiska kulturministrarnas kulturinitiativ Nordic Bridges kommer att äga rum i Kanada 2021. Kanadensiska konstorganisationer bjuds nu in till att lämna projektförslag till programmet som varar i ett år och arrangeras från kust till kust med målet att främja kulturellt utbyte mellan de nordiska länderna och Kanada.

Nordic Bridges, som pågår under hela 2021, ska lyfta fram nordisk konst och kultur inom ett antal olika områden. Huvudorganisationen, Harbourfront Centre i Toronto, som är en av Kanadas ledande tvärvetenskapliga konst- och kulturcentrum, startar nu urvalsprocessen. Verkställande direktören ger en antydan om vad man kan förvänta sig.

”Nordic Bridges ger den kanadensiska publiken möjlighet att komma i kontakt med samtida nordisk kultur och nordiska idéer genom konst och uppträdanden, som en hyllning till det vi har gemensamt och för att skapa nya upplevelser”, säger Mara Braye, vd för Harbourfront Centre. ”Programmen möjliggör internationella samarbeten och stärker befintliga program med fokus på Norden utifrån fyra huvudpelare: konstnärlig innovation, tillgänglighet och inkludering, ursprungsfolkens perspektiv samt motståndskraft.”

Hållbarhet högt på dagordningen

Konstnärlig innovation och minimering av koldioxidutsläppen samt att visa hur konst och kultur kan vara väsentliga byggstenar i samhället var viktiga faktorer när de nordiska kulturministrarna i våras valde Kanada som värdland för nästa gemensamma nordiska kulturinitiativ – Nordic Bridges.

”Vi är mycket glada över att presentera Kanada som värd för det gemensamma nordiska kulturinitiativet 2021, och vi välkomnar deras höga ambitionsnivå, inte minst när det gäller hållbarhet, inkludering och utforskning av nya konstnärliga uttryck. Klimatåtgärder står högt på dagordningen över hela världen, och vi tror att Nordic Bridges kan fungera som ett forum för diskussioner om den era vi lever i och stärka relationerna mellan människor i Norden och Kanada”, säger Lilja Dögg Alfreðsdóttir, Islands minister för utbildning, vetenskap och kultur, på de åtta nordiska kulturministrarnas vägnar.

Lokal förankring nyckeln till framgång

Lokal förankring i starka konstinstitutioner och engagemanget hos de nordiska beskickningarna utomlands har varit avgörande för att lyckas med tidigare initiativ, och detsamma gäller Nordic Bridges.

Det berömda Harbourfront Centre och dess kanadensiska partner över hela landet har som mål att ingå partnerskap med kulturaktörer i de nordiska länderna och bygga broar till olika nätverk och platser.

De nordiska ambassaderna i Kanada spelade en avgörande roll för att Kanada blev värd för det nordiska kulturinitiativet 2021, och de nordiska ambassadörerna har kommit med följande uttalande:

”De nordiska ambassaderna i Ottawa ser fram emot att arbeta med Harbourfront Centre och partner över hela Kanada. Projektet lyfter fram samtida nordisk kultur och konstnärlig innovation, skapar värdefulla kontakter och möjligheter för nordiska konstnärer samt ger unika upplevelser för den kanadensiska publiken. Detta initiativ kommer att visa hur kultur och konstnärer spelar en viktig roll som brobyggare mellan samhällen som baseras på frihet, jämlikhet, inkludering och hållbarhet.”

Bild: Mara Braye, vd för Harbourfront Centre  (Harbourfront Centre)
Källa: Norden.org

 

Sverige: Nordiska Litteraturveckan 2019 – Fest i Norden (11-17 november 2019)

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Föreningarna Norden i Sverige, Norge och Danmark fyller 100 år 2019 vilket också firas under Nordiska litteraturveckan.

Nordiska litteraturvecka som hålls 11-17 november 2019. Måndagen 11 november är den stora högläsningsdagen. Då blir det lässtund för barn och unga på morgonen, ”Kura Gryning”. På kvällen samlas vuxna till en stämningsfull afton med högläsning under ”Kura Skymning”. Då 2019 är året då tre av föreningarna Norden fyller hundra år är temat för årets litteraturvecka fest i Norden. Föreningarna i Sverige, Norge och Danmark firar sina jubileum hela året´och Nordiska litteraturvecka har valt klassiker från de tre länderna som årets litteratur.

– Pippi firar födelsedag av Astrid Lindgren
(barnbok)
– Sofies värld av Jostein Gaarder
(ungdomsbok)
– Babettes gästabud av Karen Blixen
(vuxenbok)

Högläsningstexten kommer en månad innan den 10 oktober och manualen släpps första veckan i september.

Det är gratis att delta i Nordiska litteraturveckan. Registrering görs på hemsidan nordisklitteratur.org. På hemsidan finns mer information både om Nordiska Biblioteksveckan och om böckerna.
Nordisk litteraturvecka arrangeras av Föreningarna Nordens Förbund och Norden- föreningarna och understöds av Nordiska Ministerrådet.

Bild och källa: Norden.se

12Page 2 of 2