Estland: Vargattacker i Soomaa – myndigheterna bedömer att jakt inte ger en snabb lösning

By
Helena-Reet Aari
-
Estland: Vargattacker i Soomaa – myndigheterna bedömer att jakt inte ger en snabb lösning

NordenBladet – Vid ett möte för samverkansgruppen för stora rovdjur i nationalparken Soomaa konstaterades det att jakt på varg ensamt inte garanterar trygghet för boskapsuppfödare på grund av områdets komplexa naturförhållanden. Lösningen måste vara mer mångsidig.

Under de senaste 1,5 åren har vargattacker mot besättningar i Soomaa ökat markant. Bara under förra året registrerades närmare hundra fall där boskap dödats (enligt miljömyndighetens data registrerades ca 100 fall i Soomaa under 2025, medan 700–800 tamdjur föll offer för vargar i Estland som helhet – reds. anm.).

En skarp motsättning har uppstått mellan boskapsuppfödare och miljömyndigheten (Keskkonnaamet). Enligt lokalbefolkningen är konventionella förebyggande åtgärder, såsom elstängsel, ineffektiva på grund av Soomaas särdrag med översvämningar och terräng. Vissa djurägare förbereder sig nu för rättsliga åtgärder mot staten med anklagelser om försumlighet i förvaltningen av värdefulla kulturlandskap.

Kombinerade åtgärder krävs

Enligt miljömyndigheten är det inte möjligt att införa obegränsad jakt året runt som lösning. Tjänstemän förklarade under mötet att Soomaas våtmarker och svårtillgängliga områden utgör ett idealiskt habitat för vargen, där populationen återhämtar sig snabbt även efter intensiv jakt. Därför ser man kombinerade åtgärder som den främsta vägen framåt:

  • Ytterligare förebyggande lösningar: Utöver permanenta stängsel rekommenderas användning av tillfälliga lapptyg och att flytta inhägnader längre bort från skogsbrynet.

  • Anpassning av kalvningsperioden: Specialister råder uppfödare att styra kornas kalvning så att kalvarna föds inomhus under tidig vår och hinner stärka sig tillräckligt innan de skickas ut på bete.

  • Riktat avlägsnande av skadedjur: Man kommer att fortsätta med riktad jakt på specifika individer som angriper besättningar, i syfte att bryta etablerade attackmönster.

Även om vargpopulationen i området enligt miljöagenturen inte har ökat explosionsartat, har konflikten skärpts i skärningspunkten mellan kulturlandskap och vildmark. Parterna enades om att det, på grund av Soomaas speciella förhållanden, inte finns några snabba eller enkla lösningar. Att förbättra situationen kräver ett ihållande samarbete mellan staten, jägare och bönder.

Omslagsbilden är illustrativ: NordenBladet

Baltikum lanserar gemensam upphandling av Rail Baltica-tåg – osäkerhet kvarstår kring infrastrukturens tidsplan

By
Helena-Reet Aari
-
Baltikum lanserar gemensam upphandling av Rail Baltica-tåg – osäkerhet kvarstår kring infrastrukturens tidsplan

NordenBladet – Under onsdagen (18 mars) utlyste Estland, Lettland och Litauen en gemensam upphandling för inköp av regionaltåg till Rail Baltica. Trots att målet är att de nya tågen ska tas i bruk i slutet av 2030, överskuggas projektet av osäkerhet kring när själva järnvägssträckan kommer att stå färdig. Störst oro finns för den lettiska delsträckan och den övergripande tidsplanen.

Detaljer kring tågupphandlingen och tidsschemat

Enligt den gemensamma upphandlingen ska de första tågen levereras till Baltikum senast 2029, med planerad trafikstart i slutet av 2030. Tågen ska kunna trafikera rutter på upp till fyra timmar och förväntas förkorta restiden mellan exempelvis Tallinn och Pärnu till 57 minuter. Fördelningen av tåg mellan länderna ser ut enligt följande:

  • Estland: Upp till fem tåg, med option på ytterligare två. Beslutet att inkludera en option grundar sig på tidigare erfarenheter där efterfrågan på nya tågförbindelser har ökat snabbare än väntat.

  • Lettland: Upp till fem tåg.

  • Litauen: Upp till åtta tåg.

Utmaningar i Lettland och politiska risker

Parallellt med tågupphandlingen kvarstår frågetecken kring färdigställandet av själva rälsen i dess planerade omfattning. Estlands infrastrukturminister menar att den största risken för Rail Baltica ligger i den politiska viljan – huruvida länderna är beredda att hålla tempot och säkra tillräcklig finansiering. Särskilt fokus ligger på Lettland, som på grund av terrängens komplexitet och ekonomiska begränsningar ligger efter Estland och Litauen i byggprocessen. Trots detta har företrädare för det lettiska transportministeriet bekräftat landets engagemang och lovat att prioritera finansiell effektivitet för att hålla den överenskomna tidsplanen.

Litauiska framsteg och polsk skepticism

Litauen planerar att ha 114 kilometer av sin sträcka färdigställd till 2030, med högsta prioritet på att skapa en förbindelse till Västeuropa via Polen. Trots de baltiska ansträngningarna har företrädare för Polen uttryckt stark skepticism mot projektets ursprungliga tidsfrist. Det polska infrastrukturministeriet bedömer att det är omöjligt att slutföra megaprojektet – som beräknas kosta 24 miljarder euro – till 2030. Enligt deras prognos är ett mer realistiskt slutdatum för hela linjen år 2040.

Bakgrund: Vad är Rail Baltica?

Rail Baltica är ett historiskt infrastrukturprojekt med huvudmålet att integrera Estland, Lettland och Litauen tätare med det övriga europeiska järnvägsnätet. Den nya, helt elektrifierade snabbjärnvägen skapar en direktförbindelse mellan Tallinn, Pärnu, Riga, Kaunas och den litauisk-polska gränsen, vilket öppnar vägen vidare mot Warszawa och Centraleuropa.

Det rör sig om den största infrastrukturinvesteringen i Baltikum på hundra år. Järnvägen byggs med europeisk normalspårvidd (1 435 mm), vilket innebär att man frångår den bredare ryska spårvidden som hittills dominerat i regionen. Detta möjliggör en sömlös integration med de västeuropeiska transportsystemen.

Utöver passagerartrafiken, där tågen ska kunna nå hastigheter upp till 249 km/h, spelar järnvägen en kritisk roll för regionens ekonomi och säkerhet:

  • Miljö: En betydande del av godstransporterna kan flyttas från väg till miljösmart järnväg, vilket minskar koldioxidutsläppen.

  • Säkerhet: I det nuvarande geopolitiska läget är järnvägens förmåga att stödja militär rörlighet av yttersta vikt. Rail Baltica skapar en livsviktig logistisk korridor för att snabbt kunna flytta NATO-allierades utrustning och personal inom regionen.

Projektet samfinansieras till stor del av EU som en viktig länk i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Även om de ursprungliga planerna siktade på ett färdigställande till decenniets slut, har teknisk komplexitet, samordning mellan tre nationer och stigande byggkostnader till följd av globala kriser gjort det extremt utmanande att hålla både budget och tidsplan.

Bild: NordenBladet

Estland: Bostadsprisindex växte i stabil takt med 5,2 procent under 2025

By
Helena-Reet Aari
-
Estland: Bostadsprisindex växte i stabil takt med 5,2 procent under 2025

NordenBladet – Enligt statistikmyndigheten Statistikaamet steg bostadsprisindexet under 2025 med 5,2 % jämfört med genomsnittet för 2024. Trots et lägre tempo på marknaden ökade den monetära transaktionsvolymen för både nya och befintliga bostäder, och fastighetspriserna står sig starka.

Prisutvecklingen har stabiliserats

Enligt Märt Umbleja, ledande analytiker vid Statistikaamet, har bostadsprisindexet fortsatt sin stabila uppgång efter den turbulenta tillväxten under 2021 och 2022. Under de senaste tre åren har den årliga prisökningen dämpats och legat inom ett måttligt intervall på 5,2–6,1 procent.

Sett över hela 2025 (genomsnitt för fyra kvartal) steg priserna på hus med 5,9 % och på lägenheter med 5,0 %.

Prisutvecklingen för lägenheter varierade mellan olika regioner:

  • Tallinn: +5,0 %

  • Tallinns närområde, Tartu och Pärnu: +4,1 %

  • Övriga Estland: +6,9 %

Transaktionsaktivitet och marknadsdynamik

Under 2025 översteg den totala transaktionsvolymen föregående års nivå inom både sekundärmarknaden och sektorn för nyproduktion. Under andra halvåret skedde en märkbar uppgång i köp av befintliga fastigheter, vilket överträffade volymerna från såväl första halvåret 2025 som andra halvåret 2024.

– Man kan säga att marknaden inte är jätteaktiv, men fastighetspriserna består trots det, konstaterade Umbleja.

Utvecklingen under fjärde kvartalet

Under årets sista kvartal ökade bostadsprisindexet med 5,5 % jämfört med samma period 2024. Lägenhetspriserna steg med 7,2 % medan huspriserna ökade med 2,3 %.

Vid en jämförelse mellan kvartalen (fjärde kvartalet mot tredje kvartalet 2025) framträdde dock andra trender:

  • Lägenhetspriserna har varit i stort sett oförändrade under två kvartal i rad.

  • Huspriserna har visat en svag nedgång för andra kvartalet i följd.

Den monetära volymen för transaktioner under fjärde kvartalet var lägre än både föregående kvartal och sista kvartalet 2024. I årsjämförelse ökade volymen för objekt på sekundärmarknaden, medan nyproduktionen backade. Jämfört med föregående kvartal var situationen den omvända, vilket enligt Umbleja tyder på ett gryende intresse för nya lägenheter och hus.

Prisindex för ägarbodda bostäder

I likhet med den allmänna marknaden växte även prisindexet för ägarbodda bostäder måttligt, med en genomsnittlig ökning på 3,6 % under 2025. Under fjärde kvartalet var den årliga ökningen 3,8 %, men jämfört med föregående kvartal noterades en nedgång på 1,2 %.

Definitioner:

  • Bostadsprisindex visar hur kvadratmeterpriserna för lägenheter och hus, vid transaktioner utförda av hushåll, förändras över tid.

  • Prisindex för ägarbodda bostäder beskriver prisutvecklingen för hushållens förvärv av nya bostäder samt övriga utgifter kopplade till att köpa och äga en bostad (köp, relaterade tjänster, kapitalrenovering och försäkring).

Omslagsbild: Tallinn (NordenBladet)

Natixis Global Retirement Index: Norge är återigen världens bästa land för pensionärer

By
Helena-Reet Aari
-
atixis Global Retirement Index: Norge är återigen världens bästa land för pensionärer

NordenBladet – Enligt Natixis Global Retirement Index för 2025 är Norge återigen det land i världen som erbjuder den bästa miljön för pensionärer. Norge toppar listan med 83 poäng av 100, följt av Irland på 82 poäng och Schweiz på 81 poäng.

Hela nio europeiska länder tog plats på topp tio-listan, vilket bekräftar att Europa fortsätter att vara den starkaste regionen i världen när det gäller pensionssystem och trygghet på ålderns höst. Särskilt framstående är Skandinavien, där välfärdsmodellen håller både Norge och Danmark kvar i den absoluta världstoppen.

Natixis och CoreData har i år utvärderat 44 länder utifrån 18 olika indikatorer. Slutrankningen baseras på det sammanlagda resultatet inom fyra huvudområden: ekonomisk trygghet vid pensionering, materiellt välbefinnande, hälsa och livskvalitet. Faktorer som vägs in inkluderar inkomst, arbetslöshet, inflation, skattetryck, vårdkvalitet och tillgänglighet, förväntad livslängd samt miljöfaktorer.

De bästa länderna att gå i pension i:

Placering Land Poäng
1 Norge 83%
2 Irland 82%
3 Schweiz 81%
4 Island 79%
5 Danmark 79%
6 Nederländerna 79%
7 Australien 77%
8 Tyskland 76%
9 Luxemburg 75%
10 Slovenien 75%
11 Tjeckien 74%
12 Nya Zeeland 73%
13 Singapore 73%
14 Storbritannien 72%
15 Österrike 72%
16 Israel 72%
17 Belgien 71%
18 Sverige 71%
19 Malta 70%
20 Kanada 70%
21 USA 70%
22 Sydkorea 69%
23 Finland 66%
24 Slovakien 66%
25 Cypern 66%

En bred och balanserad välfärdsmodell

Norges framgång bygger inte enbart på rikedom, utan på en stark och balanserad helhetsbild. I årets index rankades landet som nummer ett när det gäller materiellt välbefinnande, tvåa i delindexet för livskvalitet och fyra inom hälsoområdet. Detta innebär att förstaplatsen inte beror på en enskild stark indikator, utan på en bred förmåga att erbjuda pensionärer en trygg inkomst, en god hälsomiljö och hög livskvalitet.

Det norska pensionssystemet vilar på tre pelare: den statliga ålderspensionen, tjänstepension från arbetsgivaren och privat pensionssparande. Anställda i privat sektor har rätt till obligatorisk tjänstepension, medan offentlig sektor har ett eget system för tjänstepension. Systemet tar även hänsyn till obetalt omsorgsarbete och i vissa fall perioder av arbetsoförmåga vid beräkning av pensionsrättigheter. Dessutom garanterar den norska modellen ett grundskydd för dem med kortare arbetsliv; full garantipension baseras på 40 års försäkringstid.

Den statliga pensionen i Norge betalas i regel ut från 67 års ålder, men vid tillräckliga intjänade rättigheter kan uttag påbörjas redan vid 62 års ålder. I sådana fall blir det månatliga beloppet lägre eftersom utbetalningarna fördelas över en längre period. Samtidigt tillåter systemet att man fortsätter arbeta utan att den statliga pensionen minskas, och det är även möjligt att ta ut delvis pension.

Ekonomisk stabilitet genom oljefonden

Norges starka pensionsmiljö stöds även av landets bredare finansiella ramverk. Statens pensionsfond utland (ofta kallad Oljefonden) syftar till att finansiera framtida pensionskostnader inom folketrygden och fördela oljeintäkterna över tid för att gynna både nuvarande och framtida generationer. Detta ger Norge en extra trygghet som få andra länder besitter i samma utsträckning.

Norges förstaplats i år kommer därför inte som någon överraskning, utan bekräftar snarare en långsiktig trend. Enligt Natixis har landet legat i topp tre sedan 2012 och återtar nu återigen den absoluta topplaceringen. Det visar att en kombination av starkt socialt skydd, högt materiellt välbefinnande och ett pålitligt statligt ramverk skapar ett resultat som är svårslaget i en global jämförelse.

Omslagsbild: Oslo, Norge (NordenBladet)

Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

By
Helena-Reet Aari
-
Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

NordenBladet – Under natten mellan lördag och söndag inträffade en explosion vid den amerikanska ambassaden i Oslo. Polisen larmades om händelsen vid 01.34-tiden. Stora polisresurser skickades till platsen och man har upprättat kontakt med ambassaden. Inga personskador har rapporterats.

Norges justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen kallar händelsen oacceptabel och betonar att den tas på största allvar. Enligt ministern utreder polisen saken med omfattande resurser, och för närvarande finns det inga indikationer på att situationen utgör en fara för allmänheten.

Utrikesminister Espen Barth Eide bekräftar att både han och justitieministern har varit i kontakt med USA:s chargé d’affaires, Eric Meyer. Eide understryker att detta är en oacceptabel handling som hanteras på högsta nivå. Han tillägger att säkerheten för diplomatiska beskickningar är prioriterad för Norge och att fallet nu utreds av polisen och säkerhetstjänsten PST.

Hypotes: Koppling till det globala säkerhetsläget

Polisen arbetar utifrån en hypotes om att explosionen vid ambassaden kan vara kopplad till det rådande säkerhetsläget i världen. Samtidigt undersöks flera andra teorier om vad som kan ligga bakom händelsen. Polisen tror att det rör sig om en riktad attack.

I nuläget finns inga misstänkta i ärendet, men polisen söker efter en eller flera gärningspersoner.

Idrottshall håller stängt

Till följd av explosionen håller idrottsföreningen SK Njård sin anläggning Njårdhallen, som ligger nära ambassaden, stängd under söndagen (8 mars). Klubbens ledning meddelade att man vidtagit den tillfälliga stängningen som en försiktighetsåtgärd tills situationen klarnat. Samtliga planerade handbollsmatcher under dagen har ställts in och kommer att flyttas till ett senare tillfälle.

Omslagsbild: NordenBladet

DE HÄR 10 YRKEN gav bröd förr och kommer att fortsätta att göra det i framtiden

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Arbetslivet är i ständig förändring, men det finns yrken vars betydelse har bestått och som kommer att fortsätta att behövas både idag och i framtiden. Även om tekniska framsteg och samhällsförändringar kan förändra yrkenas karaktär, kommer vissa jobb alltid att vara viktiga. Här tittar vi på tio sådana yrken som har varit viktiga tidigare och som sannolikt kommer att förbli uppskattade i framtiden.

Läkare och vårdpersonal: Hälsoproblemen kommer inte att försvinna och människors behov av medicinsk hjälp kommer inte att minska. Dessutom utvecklas även medicinen och nya teknologier och metoder kräver experter som vet hur de ska användas.

Lärare och pedagoger: Utbildning har alltid varit samhällets hörnsten. Lärare och utbildare ansvarar för utbildningen av kommande generationer och deras roll är av avgörande betydelse för samhällets fortlevnad.

Agronomer och jordbrukare: Mat är ett grundläggande mänskligt behov och det är jordbruksproducenter och agronomer som säkerställer våra livsmedelslager. Även om jordbruket i allt högre grad använder olika tekniker är betydelsen av dessa yrken densamma.

Elektriker och andra specialister: Teknik kan förändra hur elektriska system och andra anslutningar fungerar, men det kommer alltid att finnas ett behov av utbildad arbetskraft för att underhålla och laga dem.

Innovationsledare och forskare: Att utveckla nya idéer och teknologier är avgörande för att lösa framtida problem. Innovatörer och forskare är de som kommer att leda oss mot nya lösningar.

Psykologer och kuratorer: Människors mentala välbefinnande är alltid viktigt och psykologer och rådgivare hjälper till att lösa personliga och känslomässiga problem.

Byggnadsarbetare och arkitekter: Städer och infrastrukturer växer ständigt och byggnadsarbetare och arkitekter ansvarar för att skapa och underhålla dem.

Jurister och advokater: Lagar och juridiska frågor försvinner aldrig. Advokater och jurister är nödvändiga för att säkerställa rätt och rättvisa.

Kockar och köksmästare: Mat- och restaurangbranschen kan förändras, men kockarnas och köksmästarnas kunskaper och kreativitet kommer alltid att behövas för att servera människor välsmakande mat.

Specialister på logistik och leveranskedjor: Handel och leveranskedjor blir globala och att de fungerar effektivt är avgörande för ekonomin och tillgången på varor.

Dessa tio yrken har varit viktiga tidigare och kommer sannolikt att vara det även i framtiden. Tekniken och samhället kan förändras, men människors behov och samhällets grundpelare förblir desamma, vilket gör dessa yrken till konsekvent produktiva och nödvändiga yrkesval.

Foto: Unsplash

Norge: Mångmiljonären och fastighetsentreprenören Bjørn Hanevik har beordrats att avlägsna illegala kajer och ett garage från sin fastighet i idylliska Åsane i Bergen

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Den inflytelserike norske investeraren och affärsmannen Bjørn Hanevik, som är verksam inom fastigheter, hotell, restauranger och finans genom sitt helägda bolag Bergen Harbour Group, har hamnat i konflikt med Bergens kommun. Plan- och byggavdelningen i Bergen kommun inledde förra året en utredning mot Hanevik. Nyheten rapporterades först av Bergens Tidende (BT).

Kommunen utfärdade ett order om att återställa trappkonstruktionen, minska storleken på garaget och demontera två vågbrytare på 110 respektive 170 kvadratmeter.

Hanevik, som har ett bra läge på denna, en av Norges dyraste kuststräckor, motsätter sig kraven och hävdar att ingenting har byggts olagligt.

“Problemet är att allt byggdes 1981 och 1982. Det fanns en korrespondens med den dåvarande ägaren om byggnationen, som kommunen inte har tagit hänsyn till i den här processen. För vår del har vi bara bevarat det som har funnits sedan övertagandet”, säger Hanevik till Børsen.

Hanevik säger att kampen mot kommunens beslut har tagit mycket tid under de senaste två åren och att hela kravet kom som en chock för honom.

Enligt BT:s uppgifter har kraven lett till att ärendet nu går vidare till politisk behandling. Settebyråd Ruth Grung (Ap) anser också att vågbrytaren bör tas bort. Hon motiverar detta med strandskyddet och pekar på att vågbrytaren inte har något naturligt samband med terrängen och fastigheten.

Hanevik försäkrar Børsen att han inte är nöjd med situationen och vill tillbakavisa alla påståenden som riktas mot honom.

“Vi måste få fullt genomslag. Den stora frågan är vad som hände 1982 och 1983”, säger han.

Enligt skattelängderna tjänade Hanevik 2,9 miljoner norska kronor under 2021 och hade tillgångar på 280 miljoner norska kronor.




KLAGOMÅL: Lyxfastigheten i Åsane i slutet av Våganeset har två kajer, sandstrand och trappor. Det är inte känt hur mycket som kommer att finns kvar. Foton: Google Earth skärmdump.

Källa: NordenBladet.ee

Norge: Fler lånekunder söker befrielse från avbetalning

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Storbankerna upplever en tillströmning av kunder som ansöker om räntefria lån. Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB anser att det är naturligt när räntekostnaderna ökar.

– Vi ser en viss ökning av antalet ansökningar om räntefria delbetalningar, säger vice vd för kommunikation, samhälle och hållbarhet Stein Vidar Loftås på Sparebank 1 Nord-Norge till NRK.

Nordea ser också en markant ökning av ansökningarna om räntefria lån.

Om du beviljas återbetalningsfrihet betalar du bara kostnaderna för att ha ett lån, och skjuter upp återbetalningen av själva lånet. Men det är tänkt som en tillfällig lösning.

– Det är tänkt att hjälpa dig att övervinna ett tillfälligt problem, och ges under max sex månader. Om man plötsligt får en ökad utgift, till exempel en bilreparation eller att man måste byta tvättmaskin, så att man behöver avbetalningsanstånd under en kortare period, säger Loftås.

Tidigare i augusti offentliggjorde centralbanken räntebeslutet. Norges Bank höjer styrräntan till 4 procent. På måndagen var DNB den första storbanken som följde efter och höjde räntorna med 0,25 procentenheter.

DNB uppger att banken under hela räntehöjningsperioden haft en stadig ökning av ansökningar om räntefria amorteringar, men att den fortfarande ligger på en låg nivå och ingen stor ökning.

Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB förklarar att räntefri återbetalning är ett av sätten som låntagare kan skydda sig mot effekterna av högre räntor.

– De kan också refinansiera sina lån och få en längre löptid. Det finns saker som dämpar slaget som kommer av högre räntor, säger hon.

Omslagsfoto: DBN Bank i Stavanger, Norge (NordenBladet)

Norge: Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder norska kronor före skatt under första halvåret

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Dagligvarukedjan Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder NOK före skatt under första halvåret 2023. Norgesgruppen äger bland annat kedjorna Kiwi och Meny. Koncernen hade rörelseintäkter på 54,3 miljarder NOK under första halvåret. Förra året var siffran 49,4 miljarder, rapporterar de i ett pressmeddelande.

Vinsten före skatt sjönk till 1,61 miljarder NOK, jämfört med 1,64 miljarder NOK förra året.

– Våra satsningar på prissänkningar har hållit oss konkurrenskraftiga på en tuff marknad, och vi har uppnått en solid tillväxt i rörelseresultatet, säger koncernchef Runar Hollevik i Norgesgruppen.

– Samtidigt klarar vi av att effektivisera vår verksamhet för att hantera de ökade kostnaderna, vilket är avgörande i de tider vi befinner oss i när allt kostar mer, tillägger han.

Investeringar i prissänkningar över en längre period försvagade rörelsemarginalen med 0,4 procentenheter från 3,4 procent till 3,0 procent under första halvåret 2023, skriver bolaget.

– Konkurrensen om kunderna på matmarknaderna är hård, men totalt sett vinner Norgesgruppen kunder. Ökade kostnader för viktiga insatsfaktorer som varor, förpackningar och hyra påverkar också resultatet under första halvåret. Hittills under 2023 har även de extraordinära kostnadsökningarna från leverantörerna fortsatt, konstateras i rapporten.

Bild: Kiwi livsmedelsbutik i Ål, Norge (NordenBladet)

Sverige: Lyxklubben Soho House på Östermalm klassas som “kyrka” – sluppit skatta miljontals kronor

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Lyxklubben Soho House på Östermalm i Stockholm (Majorsgatan 5, 114 47 Stockholm, Sverige) säljer medlemskap till kändisar, kulturprofiler och personer i näringslivet för över 20 000 kronor per år, rapporterar Expressen.

Samtidigt har bolaget, som ägs från skatteparadiset Caymanöarna, deklarerat att lokalen är en kyrka – och på så sätt sluppit fastighetsskatt för miljonbelopp.

“Vi är medvetna om saken och har tagit kontakt med Skatteverket,” säger Anna Spennare, styrelseledamot i Majorsbolaget som äger fastigheten där klubben håller till.

Bild: SOHO House Stockholm (sohohouse.com)

123...11Page 2 of 11