NordenBladet – På kvällen den 27 oktober enades företrädarna för EU:s medlemsstater om en tidsfrist efter vilken nya bilar med bensin- och dieselmotorer inte längre får säljas i Europa. Enligt avtalet ska förbudet börja gälla 2035. Målet med försäljningsförbudet syftar till att påskynda övergången till elbilar och bekämpa klimatförändringen.

“Det avtal som gjorts är goda nyheter för bilister, eftersom miljövänliga bilar kommer att bli mer prisvärda och fler människor kommer att kunna köpa en för sig själva”, säger Jan Huitema, ledamot av Europaparlamentet.

Avtalet innebär att bilar som säljs från och med 2030 måste släppa ut 55 procent mindre koldioxid än 2021, inklusive skåpbilar.

Avtalet är det första av EU:s nya medel som garanterar att EU uppfyller sina klimatmål. Medlemsstaterna måste nu börja tillämpa det i sin lagstiftning.

Bilar står nu för 12 procent av EU:s koldioxidutsläpp. Det finns dock inget förbud mot bilar med bensin- och dieselmotorer. Låt oss hoppas att de försvinner från marknaden med tiden.

Bild: Pexels
Källa: consilium.europa.eu

NordenBladet – Under det kommande året kommer staten att öronmärka 84 miljoner euro för att stödja bostadsbyggandeekonomin för att förbättra levnadsförhållandena för estniska invånare och öka byggnadernas energieffektivitet.

“Att stödja investeringar i bostadsbyggandeekonomin är fortfarande en av prioriteringarna, och behovet av detta har blivit tydligt på grund av de stigande energipriserna, eftersom uppvärmningskostnaderna tar upp en allt större del av människors inkomster. Renovering av byggnader och ett av de viktigaste sätten att spara energi, som kan minska en byggnads energiförbrukning med ungefär hälften och därmed också minska uppvärmningskostnaderna, är ett av de viktigaste sätten där staten för sin del hjälper fastighetsägarna att göra dessa investeringar”, sade ekonomi- och infrastrukturminister Riina Sikkut.

Nästa år kommer 75 miljoner euro att betalas ut i bidrag för renovering av flerbostadshus, huvudsakligen från EU:s strukturfonder. Den totala renoveringen av flerbostadshus uppnår vanligtvis minst energieffektivitetsklass C med statligt stöd och förbättrar avsevärt byggnadens inomhusklimat.
För att förbättra tillgången till kvalitetsboende på landsbygden kommer staten att stödja investeringar i bostadsfastigheter (i Estland är flerbostadshus fastigheter) med 5 miljoner euro år 2023. “I hela Estland finns det olika områden där det finns en stor efterfrågan på bostäder, men de är enkelt inte tillgängliga på hyresmarknaden. För att lösa detta problem erbjuder vi stöd för att skapa ytterligare cirka 100 hyresrätter utanför de större städerna.”

Nästa år kommer staten att anslå 3,3 miljoner euro för att förbättra boendeförhållanden för fattiga stora familjer och 0,7 miljoner euro för att riva byggnader som riskerar att kollapsa eller brinna. Ett högre årligt stödbelopp planeras för renovering av små bostadshus, vilket kommer att framgå under de kommande månaderna i den mer exakta fördelningen av stödinstrumentet för återhämtnings- och återställning (RRF) och RePowerEU-belopp.

Vid sidan av finansieringen av renoveringsverksamheten fokuserar regeringen på att ta fram nya lösningar på marknaden. Ett nationellt vetenskaps- och utvecklingsprogram LIFE IP BuildEst lanserades i början av året under ledning av ekonomi- och kommunikationsministeriet i syfte att stärka kapaciteten hos de olika aktörerna inom byggsektorn att leda storskalig renovering under de kommande årtiondena.

Bild: NordenBladet

NordenBladet – På måndag utökas strejken för lärarna i gymnasieskolorna. Mer än 1400 lärare strejkar nu i Norge.

“Vi har inte alls krävt några betydande löneförhöjningar, vilket en del kanske har fått intrycket av. Vi strejkar för att lärare för sjätte gången har fått sämre betalt än arbetstagare i andra sektorer i kollektivavtalet. När vissa får mer måste andra få mindre. Men varför ska lärare alltid få mindre?” frågar Steffen Handal, ledare för fackföreningen.

Nu strejkar 1400 medlemmar i lärarfacket. Från och med måndagen den 29 augusti kommer strejken att accelerera då nya strejkande ansluter sig i 14 kommuner och tio administrativa regioner i provinsen.

Enligt uppgifter från Norges statistikbyrå har nästan en femtedel av lärarna i grund- och gymnasieskolan ingen bekräftad lärarbehörighet. Antalet personer som vill utbilda sig till lärare har minskat tre år i rad. Många rektorer rapporterar om stora problem med att hitta behöriga lärare.

“Vi ville inte ha den här strejken, men nu var den nödvändig. Skolstyrelsen verkar ha glömt att lönepolitik är skolpolitik. Om du vill rekrytera kvalificerade lärare med lång utbildning och skolerfarenhet måste de få konkurrenskraftiga löner. Gårdagens lärarlöner kommer inte att skapa morgondagens skola”, betonar Handal.

Strejkerna kommer att äga rum i 14 kommuner – Arendal, Bergen, Bodø, Gjøvik, Harstad, Haugesund, Indre Østfold, Lillestrøm, Modum, Molde, Porsgrunn, Steinkjer, Stjørdal och Tromsø – och i tio länsdistrikt – Agder, Innlandet, Møre och Romsdal, Nordland, Rogaland, Troms och Finnmark, Trøndelag, Vestfold Telemark, Vestland och Viken.

Foto: Pexels