Danmark: Dansk kommission vill förbjuda hijab i grundskolan

NordenBladet – Ett hijabförbud i grundskolan är ett av förslagen från en dansk kommission som har tittat på hur minoritetskvinnor kan garanteras samma rättigheter som andra kvinnor.

“När någon bär hijab visar det att danska muslimer skiljer sig från andra danska tjejer,” säger kommissionsledaren Christina Krzyrosiak Hansen till nyhetsbyrån Ritzau.

“När man är en liten tjej och går i grundskolan ska man få lov att bara vara barn. Om någon senare i livet, när de är vuxna, får reda på att de vill bära huvudduk – av egen vilja – engagerar vi oss inte,” säger Hansen.

“Men vi måste prata öppet om att det här händer. Ingen tror på att en åttaårig tjej tar på sig det helt själv,” tillägger hon.

Den av regeringen tillsatta kommissionen har kommit med nio rekommendationer som gäller flickor från etniska minoriteter.

Förutom hijabförbud i skolan rekommenderar man bland annat att barngrupper i daghem “ska spegla befolkningen”.

De vill också att kurser i modern dansk utbildning ska ges till “utvalda minoritetsetniska föräldrar”, och de vill stärka sexualundervisningen.

Det har inte presenterats några siffror på hur många som bär hijab i skolan eller hur många som känner sig pressade att bära huvudduk.

Tidigare i år meddelade kommissionen att den kommer att lämna rekommendationer i tre steg. Den första ska handla om barn, De kommande två ska handla om unga och vuxna.

Invandrings- och integrationsminister Kaare Dybvad Bek har inte svarat på Danmarks Radios fråga om hur regeringen förhåller sig till de rekommendationer som har kommit.

Bild: Pexels

Både estniska och utländska företag ansöker om tillstånd för att bygga vindkraftverk i estniska vatten

NordenBladet – Nästan 30 ansökningar har lämnats in för att bygga vindkraftsparker inom områden i den estniska havsområdesplanen. När det gäller de överlappande områdena planerar staten att anordna en auktion, eftersom det i vissa områden finns upp till fem konkurrerande ansökningar för ett område, enligt det estniska public service-bolaget Eesti Rahvusringhääling.

De flesta ansökningarna om byggandet av vindkraftsparker har lämnats in till Rigabukten och till Saaremaa nära halvön Sõrve, meddelade Liina Roosimägi, chef för byggrättskontoret vid Konsumentskydds- och teknikövervakningsverk (TTJA). Det finns upp till fem konkurrerande anbud för vissa områden: i Rigabukten finns det till exempel ett område där UAB “Ignitis Renewables”, European Energia Estonia OÜ (två ansökningar) och Utilitas (två ansökningar) vill bygga en vindkraftspark. Det finns också fem ansökningar för platser nära halvön Sõrve.

Det exakta datumet för auktionerna är ännu inte känt, men det förväntas ske under första halvåret 2023.

Ansökningar om bygglov för att bygga vindkraftsparker eller vindkraftverk har lämnats in av både estniska och utländska företag. Listan omfattar till exempel: Eesti Energia AS, Utilitas Wind OÜ, Sunly Wind OÜ, Ohaka Energia OÜ, Saare Wind Energy OÜ, Copenhagen Infrastructure Partners, RWE Renewables Estonia OÜ, Aker Offshore Wind Europe GmbH, European Energia Estonia OÜ och UAB Ignitis Renewables.

Källa: NordenBladet.ee
Kuva: NordenBladet

Estland: Estlands fornminnesverk har öppnat en tidsbegränsad ANSÖKNINGSPERIOD

NordenBladet – Estlands fornminnesverk har öppnat en periodisk ansökningsomgång fram till den 30 september för restaurering av minnesmärken under 2023.

Ägaren eller innehavaren av ett minnesmärke kan ansöka om stöd för restaurering, bevarande eller underhåll av minnesmärken och konstruktioner belägna i skyddsområden för fornlämningar. Det lägsta stödbeloppet är 200 euro, det högsta stödbeloppet för konstruktioner är 100 000 euro och 20 000 euro för andra minnesmärken. Stödets maximala andel av det totala priset för arbeten (och stödberättigade kostnader) får vara 50-90 %, beroende på sökanden.

Ansökan kan lämnas genom kulturminnesregistret (https://register.muinas.ee/) och måste åtföljas av minst två giltiga och jämförbara offerter.

Mer information finns på Fornminnesverkets hemsida (https://www.muinsuskaitseamet.ee/).

Omslagsbild: Lossi gata i Viljandi (NordenBladet)
Källa: NordenBladet.ee

Estland: Bo på landet-dagen (24 september 2022)

NordenBladet – Syftet med Bo på landet-dagen är att öppna dörrarna för upptagna och entusiastiska människor och hjälpa dem att hitta en lämplig plats att bo på landet. I år välkomnar kommunerna dig på besök och visa upp sina förskolor, skolor, bygdegårdar, hälso-, kultur- och idrottsanläggningar och företag. Dessutom ges information om tillgängliga bostäder och om möjligheter att skapa jobb för dig själv.

Programmet för Bo på landet-dagen skapas av de deltagande kommunerna tillsammans med samhällen i hela Estland. En programtabell hjälper dig att hitta information om vad du kan hitta och var. Ta med familjen och bli övertygad om att man verkligen kan leva på landet! När du gör ditt val kan du ta del av berättelser från människor som nyligen flyttat från stad till landsbygd. Vi publicerar löpande nyheter om Bo på landet-dagen här. Om du har några frågor kan du kontakta arrangörerna av Bo på landet-dagen.

Programmet för Bo på landet-dagen anordnas i hela Estland för fjärde gången. Aktiviteterna och evenemangen är huvudsakligen koncentrerade till lokala samlingslokaler och bykärnor, där besökarna är väntade och där man är redo att erbjuda gemensamma aktiviteter, smakupplevelser och inspiration för landsbygdsliv och företagande.

Genom att presentera sin egen orts framgångshistorier för besökare, kommer varje medlem av samhället att utveckla en känsla av att det är bra att bo på landsbygden och att denna dag är en hyllning till ens egen ort!

Bild: NordenBladet
Källa: NordenBladet.fi

Estland: Innovationsfonden investerar 100 000 euro i lösningar för smarta städer. Ansökan är öppen fram till den 15 september

NordenBladet – Tallinnovation, en innovationstävling som anordnas av Tallinns stad i samarbete med vetenskaps- och företagscentret Tehnopol, är öppen för att hitta lösningar för smarta städer som gör stadens tjänster och miljö bekvämare för både invånare och besökare. I år kommer ett rekordstort belopp på upp till 100 000 euro att investeras i lösningar för smarta städer.

Enligt Joosep Vimm, biträdande borgmästare i Tallinn, förväntas både helt nya idéer och fungerande alternativ till befintliga lösningar till tävlingen. “Fokus ligger främst på lösningar som bygger på grön teknik och återvinningsekonomi, men också på utveckling av olika utbildningstekniker och kunskapsbaserat beslutsstöd. Detta är tredje året av Tallinnovation-tävlingen, och på grund av det stora antalet företag med goda idéer beslutade vi att fördubbla det totala beloppet för innovationsfonden i år. Vi har också fördubblat det maximala stödbeloppet per företag”, säger Vimm.

Innovationstävlingen är öppen för företag som är registrerade i Tallinn. De som lämnar in en idé har möjlighet att få ekonomiskt stöd, tillämpa sin egen plan, få kontakter, råd och resurser från Tallinns stad och tillgång till stöd från Tehnopols nätverk av mentorer.

För att läsa mer om tävlingen och för att skicka in en ansökan, besök hemsidan https://innovatsioonifond.tehnopol.ee/.

Källa: NordenBladet.ee

Estland: Tallinn letar efter de bästa entreprenörerna och entreprenörskapsutvecklarna

NordenBladet – För 19:e gången i höst anordnar Tallinns stad entreprenörstävling som en del av Tallinn entreprenörskapsdag för att lyfta fram lokala entreprenörer och entreprenörskapsutvecklare.

Vid galaceremonin den 28 september uppmärksammas alla företag i Tallinn och presenteras årets bästa fastighetsutvecklingsprojekt som gynnar entreprenörskap eller turism, samarbetsprojekt mellan företag, nystartade företag, turismprojekt, sysselsättningsskapare eller miljöreform och framtidslösningar. Utöver de sju grundläggande kategorierna kommer särskilda priser för årets bästa tillämpade vetenskapliga verk att delas ut i samarbete med Tallinns tekniska universitet, Tallinns universitet, Estlands konstakademi och Stiftelsen för Estlands yrkeshögskola för tillämpad vetenskap.

Tävlingen är öppen för alla företag i Tallinn som har åstadkommit något anmärkningsvärt inom sitt område under året. De kan till exempel ha lanserat en spännande produkt eller tjänst, skapat ett mervärde för samhället eller genomfört ett fantastiskt samarbetsprojekt. Du kan lämna in din nominering på webbplatsen för Tallinns entreprenörskapsdag (https://ettevotluspaev.tallinn.ee/) fram till den 10 september.

Källa: NordenBladet.ee

Folkräkning: en femtedel av Estlands invånare har en magisterexamen

NordenBladet – Uppgifter från folkräkningen 2021 visar att andelen personer med högre utbildning i Estland ökar och andelen personer med grundutbildning minskar. En femtedel av Estlands befolkning har en magisterexamen och staden Tartu och kommunen Viimsi utmärker sig med exceptionellt hög koncentration av människor med högre utbildning.

Triinu Aug, huvudanalytiker vid Estlands statistikbyrå, konstaterade att jämfört med föregående folkräkning har andelen personer med högre utbildning ökat och den med grundläggande utbildning minskat. Antalet personer med gymnasieutbildning har legat på samma nivå. “43 % av estniska invånare över 15 år har gymnasieutbildning som den högsta utbildningsnivån, medan 37 % har högskoleutbildning. Grundläggande eller lägre utbildning har 20 procent av den estniska befolkningen”, säger Aug.

När det gäller ålder är det vanligt att man fått en högre utbildning när man är omkring 25 år gammal. Från och med då ligger andelen högskoleutbildade i befolkningen kvar kring 40 % fram till 70 års åldern, då andelen högskoleutbildade börjar minska.

Uppgifter från folk- och bostadsräkningen visar också att 21,4 % av den estniska befolkningen i åldern 25-65 år har en magisterexamen, 17,4 % har en yrkesutbildning på gymnasienivå och ungefär samma andel (17,2 %) har en allmän gymnasieutbildning.

13 % av befolkningen har en lägre högskoleexamen och 10 % har en yrkesexamen som bygger på gymnasienivå. I åldersgruppen 25-64 år är det ungefär lika många personer med grundbildning (1,1 %, 7 752 personer) som personer med doktorsexamen (1 %, 6 805 personer).

Den högsta andelen personer med högskoleutbildning finns i stadsområden, där 49 % av alla 25-64-åringar har högskoleutbildning. I småstäderna har 47 % av befolkningen högskoleutbildning och på landsbygden 30 %.

Som väntat är den högsta koncentrationen av högskoleutbildade personer i åldern 25-64 år i en länsjämförelse i Harju län (vars centrum är Tallinn) och Tartu län, 52,6 % respektive 46,1 %. Relativt sett har Järva län (25,5 %) och Jõgeva län (27 %) den lägsta andelen högskoleutbildade.

Foto: Pexels
Källa: NordenBladet.ee

Finland ger Ukraina ytterligare stöd

NordenBladet — Finland fördömer strängt de krigshandlingar som Ryssland inlett i Ukraina. Regeringen beslutade den 24 februari att ge Ukraina sammanlagt 10 miljoner euro i ytterligare stöd.

Till fonden ‘Partnership Fund for Resilient Ukraine’ överförs 3,3 miljoner euro ur utvecklingsanslagen. Finlands totala stöd till fonden uppgår därmed till 4,3 miljoner euro. Fonden finansieras också av Sverige, Schweiz, Kanada, Storbritannien och Förenta staterna. Fondmedlen ska avsättas för att stärka den ukrainska lokalförvaltningens, civilsamhällesorganisationernas, lokalsamhällenas och den privata sektorns resiliens mitt i kriget.

För humanitärt bistånd reserveras 6,7 miljoner euro mer. Av denna summa kanaliseras 3,7 miljoner euro via FN:s flyktningsorganisation och tre miljoner euro via Internationella rödakorskommittén ICRC. Båda organisationerna har en viktig roll i skyddet av civila.

UNHCR har också nödhjälps- och skyddsutrustningslager runt om i landet och förbereder sig för att flyktingsituationen kommer att förändras i området. ICRC tillgodoser människors grundläggande behov och arbetar för att förbättra respekten för den internationella humanitära rätten i dialog med konfliktparterna.

– Situationen är allvarlig och väldigt exceptionell. Det är viktigt att Finland också på ett konkret sätt visar solidaritet med Ukraina och ukrainarna. Tillsammans med det ytterligare stödet är Finlands bistånd till Ukraina i början av året sammanlagt 14 miljoner euro, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

Finland beslutade redan den 17 februari om ett extra engångsstöd på fyra miljoner euro på grund av landets svåra läge. Av detta är 2,5 miljoner euro anslag för utvecklingssamarbete och 1,5 miljoner euro för humanitärt bistånd.

Finland har understött Ukraina med sammanlagt 86 miljoner under åren 2014–2022. Stöd har beviljats för projekt, internationella organisationers verksamhet, humanitärt bistånd och för att sända ut experter. Finland har understött Ukraina bland annat genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, minröjning och civil krishantering.

Bild: Pexels
Källa: Valtioneuvosto.fi

FUSKLAPP för ELPRISMARKNAD: Med NordenBladets applikation kan man nu FÖLJA elpriset på realtid

NordenBladet – Idag, den 15 november, lanserade NordenBladet en ny applikation som gör att man kan hålla koll på elpriset online på vår hemsida varje dag.

Elpriset visas på startsidan av NordenBladets sajter och i hela miljön i en tabell till höger på varje sida. Det exakta priset på el kan ses från varje heltimme till nästa heltimme. På den estniska webbplatsen (NordenBladet.ee) kan ni se elpriserna i Estland, på den finskspråkiga webbplatsen (NordenBladet.fi) kan ni se de elpriser som gäller i Finland.

FUSKLAPP PÅ PRISER *:

🔴 Rött – dagens högsta pris
🟡 Gult – dagens medelpris
🟢 Grönt – dagens lägsta pris

(moms tillkommer på priserna i tabellen)

Estland och Finland är en del av handelsområdet för elmarknaden Nord Pool Spot. Utöver Estland och Finland omfattar NordPool Sverige, Norge, Danmark, Lettland och Litauen. På Nord Pool Spot bestäms elpriset separat för varje timme och för varje område för sig. Det finns minst en prisklass i varje land, det kan finnas flera prisklasser i länder med större yta.

Marknadspriset på el beräknas på elbörsen Nord Pool separat för varje timme. Varje timme ordnas alla elproduktionserbjudanden från de billigaste och elbehovserbjudanden från de dyraste. Priset på el bildas i skärningspunkten mellan dessa två linjer.
__________________________________
OBSERVERA!
* Nivån på onlinetjänsten beror på onlinetjänstleverantören och var varje hemanvändare befinner sig. Prisfusklappen har sammanställts utifrån Nord Pools data för att göra det enklare att få en överblick över hjälp-prismarknaden – NordenBladet tar inget ansvar för er elförbrukning!

Den estniska försvarsmakten drar 130 kilometer taggtråd vid gränsen

NordenBladet – För säkerhets skull, i enlighet med Estlands försvarsminister Kalle Laanets instruktioner, kommer 130 km taggtråd att läggas färdigt för installation vid den estniska gränsen för att vara redo för en eventuell hybridattack. ”Försvarsmakten är även redo att vid behov använda en pionjärbataljon vid installationen av en taggtrådsbarriär, säger försvarsminister Kalle Laanet.

“Belarus fortsätter att medvetet eskalera hybridattacken mot den polsk-litauiska gränsen, vilket är anledningen till att vi inför de nödvändiga medlen för att försvara den estniska statsgränsen. Förutom att taggtråden ska läggas i förväg är vi tillsammans med polis- och gränsbevakningsväsen (PPA) omedelbart redo att satsa på att försvara gränsen även med medlemmar i skyddskår, för vilket PPA och skyddskåren redan inlett förhandlingar, tillade minister Laanet.

“Vi är också i daglig kontakt med de allierade för att samordna i händelse av en eskalering”, sade försvarsminister Laanet och tillade att “sedan hybridattackens början har vi övervakat situationen mycket noga och har arbetat för att lösa situationen inte bara genom att skicka taggtråd utan också genom att skicka besättning för obemannade flygplan och, nu senast, militärpolisbesättning till Litauen.”

Källa: NordenBladet.ee