Storbritannien leder samtal med 35 länder om att återöppna Hormuzsundet

By
Helena-Reet Aari
-
Storbritannien leder samtal med 35 länder om att återöppna Hormuzsundet

NordenBladet – Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har sammankallat representanter från 35 länder för att diskutera ett återöppnande av det strategiskt kritiska Hormuzsundet. Sundet har varit stängt i över en månad till följd av militära konflikter mellan USA/Israel och Iran, vilket har förlamat stora delar av den internationella olje- och gashandeln.

Starmer betonade under mötet den 2 april att återställandet av fri sjöfart är en komplex uppgift som kräver både diplomati och noggrann militär planering inför tiden efter stridigheterna.

Diplomati framför eskalering

De europeiska länderna befinner sig i ett geopolitiskt dilemma: att trygga energiförsörjningen utan att dras in i en direkt konflikt mellan USA och Iran. Starmer förtydligade att Storbritanniens mål är deeskalering och begränsning av ekonomiska skador, snarare än krigföring.

Denna position står i kontrast till USA:s president Donald Trumps retorik. Trump har kritiserat Nato-allierade för passivitet och signalerat att USA inte tänker ta ansvar för sundets säkerhet efter krigets slut. Experter bedömer att de lösningar som diskuteras främst rör eskort av fartyg, då offensiva operationer kräver ett föregående eldupphör.

Enad nordisk front

De nordiska länderna uppvisar en enad hållning i frågan. För stora sjöfartsnationer som Danmark och Norge är stängningen ett direkt hot mot ekonomin och sjömännens säkerhet.

  • Sjöfartens frihet: Norden prioriterar en regelbaserad världsordning och rätten till fri passage.

  • Defensivt fokus: I likhet med Storbritannien betonar Sverige och Danmark ”skyddande operationer” snarare än anfall.

  • Relationen till USA: Som Nato-medlemmar värnar de nordiska länderna relationen till Washington, men ställer sig kritiska till Trumps ensidiga krav på allierade.

Deltagandet i den brittiskledda koalitionen är dock föremål för interna diskussioner. Medan länder som Frankrike och Tyskland deltar, har det danska utrikesministeriet varit förbehållsamma gällande omfattningen av sitt engagemang innan ett formellt vapenvila har nåtts, skriver dr.dk.

Bild: Keir Starmer

Relaterat:
Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

Norge: Jonas Gahr Støre bekräftar beredskap att kandidera som statsminister även 2029

By
Helena-Reet Aari
-
Norge: Jonas Gahr Støre bekräftar beredskap att kandidera som statsminister även 2029

NordenBladet – Norges nuvarande statsminister och ledare för Arbeiderpartiet, Jonas Gahr Støre, meddelade i en intervju med norska TV 2 att han är redo att leda partiet även i parlamentsvalet 2029. Støre bekräftade att han är villig att fortsätta som statsministerkandidat, förutsatt att han har partiets och landsmötets stöd.

Støre har lett den norska regeringen sedan den 14 oktober 2021. Hans besked signalerar en önskan om långsiktig stabilitet under en period då Arbeiderpartiet har kämpat med låga opinionssiffror och en stark opposition.

Vem är Jonas Gahr Støre?

Jonas Gahr Støre (född 25 augusti 1960 i Oslo) är inte en typisk politiker inom Arbeiderpartiet. Hans bakgrund och karriär har gett honom både betydande fördelar och gett upphov till kritik inom det egna partiet.

Utbildning och tidig karriär Till skillnad från många av sina företrädare kommer Støre från en förmögen familj. Han är utbildad i Frankrike och tog examen i statsvetenskap vid det prestigefyllda universitetet Sciences Po i Paris. Detta har gett honom utmärkta kunskaper i franska och ett brett internationellt perspektiv.

Politisk resa

  • Utrikesminister (2005–2012): Støre blev mycket populär som utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. Vid den tiden ansågs han vara en av Norges mest omtyckta politiker, känd för sin diplomatiska skicklighet och intellektualitet.

  • Hälso- och omsorgsminister (2012–2013): Före regeringsskiftet innehade han posten som hälsominister under en kortare period.

  • Partiledare (2014–idag): Efter att Jens Stoltenberg tillträdde som NATO:s generalsekreterare valdes Støre till ledare för Arbeiderpartiet.

Mandatperioden som statsminister och utmaningar

Støre tillträdde som statsminister 2021 och bildade en koalition med Senterpartiet, med stöd från vänstersidan. Hans tid vid makten har präglats av flera kriser:

  • Energikris och inflation: De stigande elpriserna och de ökade levnadskostnaderna i spåren av Rysslands krig mot Ukraina har tärt på regeringens stöd.

  • Intern kritik: Han har ofta kritiserats för en ”akademisk” och för försiktig stil, som inte alltid anses nå fram till Arbeiderpartiets traditionella väljarbas inom arbetarklassen.

Varför är det tidiga beskedet om kandidatur viktigt?

Støres beslut att meddela sin avsikt att kandidera så här tidigt är ett strategiskt drag. Syftet är att sätta stopp för interna spekulationer om eventuella efterträdare.

”Om partiet vill det och landsmötet säger ja, då är jag redo”, sa Støre till TV 2 och betonade att hans motivation att forma norsk politik inte har avtagit.

Trots nuvarande tuffa opinionsmätningar, där den högerorienterade oppositionen med Erna Solberg i spetsen leder, visar Støres besked att han inte planerar att frånsäga sig ansvaret eller lämna partiet i ett osäkert läge inför kommande valcykler.

Omslagsbild: Jonas Gahr Støre (NordenBladet)

Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

By
Helena-Reet Aari
-
Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

NordenBladet – USA:s president Donald Trump meddelade i en intervju med tidningen The Telegraph att han seriöst överväger att dra ur USA ur Nato. Enligt presidenten har försvarsalliansen förlorat sitt inflytande och framstår som svag i Rysslands ögon.

Trumps skarpa uttalande grundar sig i ett missnöje med Nato-allierade som han anser inte har gett tillräckligt stöd till USA:s och Israels militära insatser mot Iran. Presidenten uttryckte särskild frustration över att allierade inte har bistått i arbetet med att återöppna den strategiskt kritiska handelsvägen genom Hormuzsundet.

Huvudpunkter och angrepp

Trump sparade inte på orden när han kritiserade både alliansen som helhet och specifika medlemsländer:

  • ”En papperstiger”: Trump hävdade att Nato har blivit en innehållslös union och tillade att även Vladimir Putin är medveten om detta.

  • Kritik mot Storbritannien: Presidenten hånade den brittiska försvarsförmågan och premiärminister Keir Starmer. Han påstod att landet saknar en fungerande flotta och att deras hangarfartyg är oanvändbara.

  • Stöd från Marco Rubio: Kort före presidentens uttalande markerade utrikesminister Marco Rubio att USA måste se över sina relationer med Nato i efterdyningarna av Mellanösternkonflikten.

Statsminister Ulf Kristersson: ”Skilj på ord och handling”

Sveriges statsminister Ulf Kristersson uppmanade till lugn trots det ”extremt osäkra världsläget”. Enligt Kristersson har ingenting förändrats i Natos dagliga praktiska samarbete, oavsett Trumps retorik.

– Jag tycker att man just nu ska titta mer på vad som faktiskt händer och lite mindre på vad som sägs, sade Kristersson under en presskonferens med hänvisning till de motstridiga beskeden från USA.

Även om Trump beskriver ett utträde ur Nato som mer än bara en ”omvärdering”, hyser europeiska ledare fortfarande hopp om att det rör sig om politiska påtryckningar snarare än ett slutgiltigt beslut.

Finlands president Alexander Stubb har också varit i kontakt med Donald Trump. ”Vi hade ett konstruktivt samtal och utbytte tankar om Nato, Ukraina och Iran. Problem finns till för att lösas pragmatiskt”, skriver han på X.

Bild: Donald Trump

Relaterat / Läs också:

Storbritannien leder samtal med 35 länder om att återöppna Hormuzsundet

Lars Løkke Rasmussen: Det krävs ett starkt internationellt tryck mot Iran

Sverige: Gulan Avci vald till Liberalernas toppnamn i Stockholm

By
Helena-Reet Aari
-
Sverige: Gulan Avci vald till Liberalernas toppnamn i Stockholm

NordenBladet – Liberalerna har bekräftat att Gulan Avci blir partiets nya toppnamn på valsedeln till Stockholms kommunfullmäktige. Hon efterträder Jan Jönsson, som lämnade politiken i protest mot partiets samarbetspolitik.

Efter Jan Jönssons oväntade avsked från den politiska arenan har Liberalerna nu utsett en ny ledare för att leda valrörelsen i huvudstaden. Gulan Avci, en erfaren politiker och nuvarande riksdagsledamot, tog emot beskedet med tacksamhet.

“Stort tack för förtroendet. Jag ser fram emot att tillsammans med mina partivänner gå ut i en stark valrörelse, vinna stockholmarnas förtroende och fortsätta utveckla vår liberala politik för att göra Stockholm till en ännu bättre huvudstad,” sade Avci i ett officiellt pressmeddelande.

Förändringen i listtoppen skedde efter att den tidigare toppolitikern Jan Jönsson meddelade att han lämnar både partiet och politiken helt. Bakom Jönssons beslut låg ett missnöje med Liberalernas strategiska vägval att acceptera Sverigedemokraternas (SD) eventuella medverkan i en regering efter valet.

Vem är Gulan Avci?

Gulan Avci är en välkänd och erfaren profil inom svensk politik med mångårig erfarenhet på både lokal och nationell nivå.

  • Bakgrund: Avci föddes 1977 i Turkiet i en kurdisk familj och kom till Sverige som barn. Hennes personliga bakgrund har ofta återspeglats i hennes politiska fokusområden, såsom integration och mänskliga rättigheter.

  • Politisk karriär:

    • Hon är ledamot i Sveriges riksdag och har innehaft flera tunga roller, bland annat som partiets ekonomisk-politiska talesperson.

    • Mellan 2022 och 2024 verkade hon som Liberalernas partisekreterare, vilket innebar en nyckelroll som en av partiets främsta strateger och organisatoriska ledare.

    • Hon har tidigare även varit ordförande för Liberala Kvinnor.

  • Fokusfrågor: Avci har gjort sig känd som en högljudd kämpe mot hedersvåld och för kvinnors rättigheter. Inom ekonomisk politik förespråkar hon en liberal marknadsekonomi, samtidigt som hon betonar vikten av ett starkt utbildningssystem och effektiv integration för att säkerställa lika möjligheter för alla.

Genom att placera Avci i spetsen för Stockholmslistan får partiet en erfaren och stridbar ledare i ett läge där Liberalerna måste balansera interna spänningar och nå ut till stadens väljare mitt i ett föränderligt politiskt landskap.

Omslagsbild: Gulan Avci vald till Liberalernas toppnamn i Stockholm (NordenBladet)

Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport

By
Helena-Reet Aari
-
Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport.

NordenBladet – Den senaste veckans drönarattacker mot ryska terminaler i Östersjön har tvingat landet att i allt högre grad styra om sin oljeexport till Kolahalvön. Norska tjänstemän och experter varnar för att Murmansks växande roll innebär en ökad miljörisk, då en ”skuggflotta” med tveksamt tekniskt skick opererar i regionen, rapporterar thebarentsobserver.com.

De omfattande drönarattacker mot terminalerna i Ust-Luga och Primorsk, som genomförts av Ukrainas säkerhetstjänst och väpnade styrkor, har lamslagit en betydande del av Rysslands exportkapacitet. Det uppskattas att närmare 40 % av landets oljeexportvolym är satt ur spel. Eftersom även Novorossijsk vid Svarta havet har varit måltavla för attacker, har hamnen i Murmansk blivit Rysslands strategiska utfartsväg till de internationella marknaderna.

Skuggflottan och det ekologiska hotet

Murmansks betydelse ökar främst genom hanteringen av arktiska oljeprojekt som Vostok Oil och Novy Port. En stor del av denna produktion når världsmarknaden via åldrande tankfartyg med bristfälliga försäkringar, kända som skuggflottan.

Den norska stortingsledamoten och tidigare utrikesministern Ine Eriksen Søreide har uttryckt djup oro över skicket på de fartyg som passerar längs den norska kusten. I mars identifierades den 23 år gamla tankern Paz i norska vatten. Fartyget saknade ett giltigt CLC-certifikat (Civil Liability Convention), vilket ska garantera skadeersättning vid en eventuell oljeolycka.

Norsk beredskap och restriktioner

Norges fiskeri- och havsminister Marianne Sivertsen Næss bekräftar att landet följer situationen noga. Ett trafikledningssystem har införts för tankfartyg som håller fartygen minst 40 kilometer från den norska kusten. Detta avstånd ska säkerställa tillräcklig responstid vid en eventuell olycka.

Trots att avtalet om sjöräddning och oljeskydd mellan Norge och Ryssland fortfarande löper, har det praktiska samarbetet minskat avsevärt efter utbrottet av det fullskaliga kriget i Ukraina. Ministern konstaterade att även om Norge har en stark saneringskapacitet, skulle det ta tid att mobilisera internationell hjälp, varför man vid behov även förlitar sig på oljeindustrins resurser.

Internationellt tryck ökar

Samtidigt som Norge fokuserar på övervakning har andra länder vidtagit tuffare åtgärder. Storbritannien har gett sin militär befogenhet att borda fartyg från skuggflottan i sina vatten för att begränsa finansieringen av Rysslands krigföring. Liknande steg har tagits av Frankrike, vars flotta nyligen stoppade tankern Deyna som stävat ut från Murmansk.

Ksenia Vakhrusheva, rådgivare vid miljöorganisationen Bellona, noterade att Murmansk av tekniska skäl inte helt kan ersätta volymerna från Östersjöterminalerna, då leveranskedjorna skiljer sig åt. Risken kvarstår dock att Ryssland, för att undvika kontroller i europeiska vatten, börjar styra gamla tankfartyg utan isklass mot den norra sjövägen, vilket ytterligare ökar riskerna för Arktis känsliga ekosystem.

Sedan oktober 2025 har minst 85 sanktionerade tankfartyg från skuggflottan registrerats längs den norska kusten med kurs mot Kolahalvön.

Omslagsbilden är illustrativ och skapad med AI. (NordenBladet)

Fler norska nyheter på svenska:
Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg

Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg

By
Helena-Reet Aari
-
Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg

NordenBladet – Enligt färska uppgifter har ryska fartyg sökt skydd i norska hamnar vid över 230 tillfällen sedan 2022 på grund av dåligt väder. Trots att ryska fartyg omfattas av ett anlöpsförbud i de flesta norska hamnar, tillåter internationella regler undantag i nödsituationer, rapporterar den norska tidningen The Barents Observer, med redaktion i Kirkenes.

Huvudsakliga omständigheter

  • Användning av nödhamn: Totalt 131 olika ryska fartyg har ansökt om och beviljats tillstånd att ankra i norska fjordar.

  • Geografiskt fokus: Majoriteten av fallen har skett i Nordnorge, specifikt i regionerna Troms och Finnmark.

  • Återkommande händelser: Statistiken visar att vissa specifika fartyg utnyttjar möjligheten att söka skydd betydligt oftare än andra.

Säkerhetsrisker och hotbedömning

Den norska säkerhetspolisen (PST) har i sin senaste hotbedömning uttryckt oro över denna verksamhet. Enligt säkerhetsmyndigheterna finns det en risk för att ryska underrättelsetjänster använder civila fartyg för att samla in information om den norska kusten och strategisk infrastruktur.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Norge begränsat ryska fiskefartygs och andra fartygs tillträde till sina hamnar; endast tre specifika hamnar hålls öppna under strikt kontroll. Regeln om nödhamn (så kallad force majeure) är dock ett humanitärt undantag som fartygen aktivt har utnyttjat.

Omslagsbilden är illustrativ: Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg (NordenBladet)

Fler norska nyheter på svenska:
Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport

Norge: Räddningsinsats i Lyngsalperna – vandrare drogs med i lavin på Sofiatinden

By
Helena-Reet Aari
-
Norge: Räddningsinsats i Lyngsalperna – vandrare drogs med i lavin på Sofiatinden

NordenBladet – En omfattande räddningsinsats ägde rum i dag (31 mars) i Troms fylke i Nordnorge, efter att en vandrare dragits med i en lavin på berget Sofiatinden på Lyngshalvön. Både ambulans- och räddningshelikopter skickades omedelbart till platsen för att hantera den branta och svårtillgängliga terrängen.

Händelseförlopp och räddningsarbete

Enligt de första uppgifterna befann sig ett sällskap på berget när en av medlemmarna drogs med och begravdes i snön. De övriga medlemmarna i gruppen agerade snabbt och lyckades gräva fram personen innan de professionella räddarna anlände.

Operationsledare vid Troms politidistrikt, Henrik Melsbø, bekräftade att den skadade fick första hjälpen på plats omedelbart efter framgrävningen. Skadeomfattningen är ännu okänd, men personen transporterades med helikopter till sjukhus för vidare kontroll och vård. Räddningsarbetet försvårades av områdets extrema topografi, vilket krävde insatser från erfaren flygpersonal.

Lyngen: Läge och naturförhållanden

Lyngshalvön (även känd som Lyngsalperna eller Lyngsalpene) ligger i Nordnorge, cirka 60 kilometer öster om Tromsø. Det är en nästan 90 kilometer lång halvö omgiven av djupa fjordar – Ullsfjorden i väster och Lyngenfjorden i öster.

Områdesbeskrivning och väder:

  • Terräng: Detta är ett av Europas mest dramatiska bergsområden, där spetsiga toppar reser sig direkt ur havet upp till 1 833 meters höjd (Jiehkkevárri). Branta sluttningar och glaciärer gör det till en populär men riskfylld destination för skidåkare och klättrare.

  • Väderförhållanden: Läget långt norr om polcirkeln innebär tuffa förhållanden. På vintern råder polarnatt och på sommaren midnattssol.

  • Lavinrisk: På grund av närheten till havet och snabba temperaturväxlingar är lavinfara ett vanligt fenomen i Lyngen. Fuktiga luftmassor från Atlanten för med sig kraftiga snöfall och hårda vindar, vilket gör snötäcket instabilt, särskilt på branta sluttningar som Sofiatinden.

  • Temperaturer: Genomsnittstemperaturen vid kusten under vintern ligger mellan -4 och 0 °C, men uppe i bergen kan temperaturen sjunka betydligt lägre, ofta ner till mellan -15 och -20 °C.

    Omslagsbild: Skärmklipp från Google Maps

Estland: Flera förmodade vilsekomna drönare i estniskt luftrum under natten

By
Helena-Reet Aari
-
Flera förmodade vilsekomna drönare i estniskt luftrum under natten

NordenBladet – Under den gångna natten fortsatte Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska områden vid Östersjön, vilket resulterade i att delar av lufthotet även rörde sig över estniskt territorium. Enligt försvarsmakten tog sig flera drönare, som troligen kommit ur kurs från sina mål, in i estniskt luftrum. Vid morgonen var den omedelbara faran över och flyglarmet avblåstes.

Estniska myndigheter identifierade eller misstänkte att färre än tio drönare tagit sig in i estniskt luftrum under natten. Polis- och gränsbevakningsmyndigheten kontrollerade under morgonen tre möjliga nedslagsplatser, och drönarvrakdelar påträffades i Kastre kommun i Tartumaa. Under dygnet mottog myndigheten totalt 49 rapporter som nu utreds.

NATO-flyg gick upp i beredskap

Försvarsmakten och allierade övervakade luftrummet under natten, och situationen ledde till att NATO-plan startade från Ämari-basen. Estland fick även stöd av allierade flygplan opererande från baser i Litauen. Drönarna identifierades med hjälp av både radar och stridsflyg, men inga drönare sköts ner över estniskt territorium då besluten fattades med hänsyn till både ändamålsenlighet och säkerhet.

Under natten skickades tre varningsmeddelanden till invånarna i de områden där faran bedömdes vara aktuell. Varningarna omfattade en stor del av Estland eftersom drönarnas rörelser var dynamiska och hotbilden förändrades snabbt. Endast Läänemaa och öarna föll utanför den förhöjda riskzonen. Myndigheterna betonade att varningsmeddelanden måste tas på största allvar och att dagliga aktiviteter får återupptas först efter att ett officiellt meddelande om att faran är över har gått ut.

Hög belastning för larmtjänsten

Enligt larmcentralen var detta en av de mest belastade nätterna under de senaste sex åren. Samtalen kom i tre vågor i takt med de utsända varningarna, och människor sökte främst bekräftelse på situationens allvar samt instruktioner om hur de skulle agera. Myndigheterna uppmanade allmänheten att använda det statliga informationsnumret 1247 för frågor, och att endast ringa 112 om man ser ett misstänkt föremål eller hittar vrakdelar.

Representanter för försvarsmakten menar att händelsen visar att krigshandlingarna riktade mot Ryssland nu har rört sig till Estlands omedelbara närhet, och att beredskapen gällande lufthot kommer att fortsätta. Det underströks även att Estland fortsätter att utveckla sitt skiktade luftförsvar, men att det är omöjligt att skapa en helt ogenomtränglig sköld. Invånarna uppmanades att inte dela information i sociala medier om försvarsmaktens rörelser eller positioner för eventuella drönarvrak, utan istället vidarebefordra sådan information direkt till myndigheterna.

Omslagsbild: Nattens drönarhot i Estland är över, vrakdelar hittade i Tartumaa (NordenBladet)

Fattigdom och arbetslöshet fördjupas: Under 2024 riskerade 958 000 finländare fattigdom eller social utestängning

By
Helena-Reet Aari
-
Finland: Fattigdom och arbetslöshet fördjupas: Under 2024 riskerade 958 000 finländare fattigdom eller social utestängning

NordenBladet – Europeiska unionen lade i december 2025 till Finland på sin bevakningslista för social utveckling, med hänvisning till växande ojämlikhet och arbetslöshet. På samma lista återfinns även Litauen, Bulgarien och Rumänien. Enligt färska bedömningar finns det inga utsikter för Finland att lämna listan inom den närmaste framtiden.

Anna Järvinen, specialexpert vid social- och hälsoorganisationernas takorganisation Soste, säger till Yle att situationen är mycket oroande. – Det ser dystert ut och läget kommer inte att vända till det bättre snabbt, konstaterar Järvinen.

Soste: Finland har misslyckats med sina mål för fattigdomsbekämpning

Enligt en nyligen publicerad rapport från Soste har Finland inte lyckats röra sig mot målet att minska fattigdomen. Tvärtom beräknas antalet personer med låga inkomster öka med ytterligare cirka 26 000 under de kommande åren om inga ytterligare åtgärder vidtas.

Järvinen understryker att flera indikatorer har försämrats avsevärt under de senaste åren. Enligt henne har både antalet låginkomsttagare och antalet personer som har svårt att täcka sina dagliga levnadskostnader ökat. Samtidigt har arbetslösheten nått rekordnivåer och även hemlösheten har börjat öka igen.

Utvecklingen går åt fel håll

Finlands nationella mål är att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning med 100 000 fram till år 2030. Som referenspunkt används år 2019, då 838 000 personer befann sig i riskzonen.

De senaste siffrorna visar dock på en motsatt utveckling. Under 2024 uppgick antalet personer i riskzonen i Finland till hela 958 000. Järvinen utesluter inte att miljongränsen snart kan passeras.

– Jag ser det inte som omöjligt att vi når över en miljon. Den gränsen kan faktiskt ha uppnåtts redan nu, säger hon.

Vad innebär risk för fattigdom eller social utestängning?

En person anses riskera fattigdom eller social utestängning om hen exempelvis inte har möjlighet att betala hyra, bolånebetalningar eller räkningar i tid. Till denna grupp räknas även personer som inte kan hålla sitt hem tillräckligt varmt eller vars ekonomiska försörjning på annat sätt är allvarligt hotad.

Soste: Sociala nedskärningar fördjupar krisen

Enligt Soste beror försämringen bland annat på regeringens omfattande nedskärningar i socialförsäkringen under 2024–2025. Arbetslöshetsersättningen och bostadsbidraget har sänkts vid flera tillfällen, och även sjukpenningen har omfattats av besparingar.

Minskningen av bidragen fortsätter även under 2026. Utkomststödet har skurits ner samtidigt som kraven och sanktionerna kopplade till stöden har skärpts. Enligt Järvinen drabbar dessa beslut hårdast de personer och familjer som redan befinner sig i en ekonomiskt sårbar situation.

Expert: Bidragen måste korrigeras under nästa mandatperiod

Anna Järvinen anser att man under nästa mandatperiod måste återinföra de sedvanliga indexjusteringarna av socialbidragen för att förbättra situationen. Dessutom bör ett extra tillägg riktat till barnfamiljer införas i det allmänna stödet för att ta hänsyn till försörjningsplikt.

Enligt hennes bedömning är detta nödvändigt för att bromsa fattigdomsutvecklingen och minska risken för social utestängning i Finland.

Omslagsbild: NordenBladet

Grönland stärker civilförsvaret – Beredskapsutrustning fördelas mellan kommunerna

By
Helena-Reet Aari
-
Grönland stärker civilförsvaret – Beredskapsutrustning fördelas mellan kommunerna

NordenBladet – Tält, sängar och generatorer är bara en del av den utrustning som nu skickas till kommunerna Avannaata, Qeqertalik, Qeqqata, Sermersooq och Kujalleq. Detta är en del av ett omfattande arbete för att stärka Grönlands krisberedskap.

Under de kommande månaderna kommer tio beredskapsmoduler att fördelas mellan de fem kommunerna för att höja den lokala förmågan att hantera nödsituationer. Modulerna innehåller bland annat generatorer, tält, livsmedelsförråd, värmeaggregat, sovsäckar, bord och stolar, belysning samt sanitetsutrustning. Den första modulen förväntas överlämnas till Qeqertalik kommun före slutet av mars, medan de övriga enheterna levereras löpande fram till sommaren.

Strategiskt samarbete med Danmark

– Regeringens (Naalakkersuisut) fokus ligger på att konsekvent förbättra Grönlands krisberedskap. Vi har stärkt beredskapen inom flera områden, bland annat genom ett samarbetsavtal med det danska Ministeriet för samhällssäkerhet och beredskap. Nu ser vi de första konkreta resultaten av detta samarbete när vi kan skicka ut de första beredskapsmodulerna till kommunerna, säger Peter Borg, minister för fiske, fångst, jordbruk, försörjning och miljö.

Ministern betonade vikten av utrustningen i krissituationer: – Detta är nödvändigt för att vi i framtiden ska stå ännu starkare, oavsett om det rör sig om långvariga strömavbrott eller andra kritiska situationer där vi snabbt och effektivt måste kunna hjälpa befolkningen.

Samlingsplatser och stöd till invånarna

Beredskapsmodulerna kan användas för att upprätta samlingsplatser, antingen i befintliga inomhuslokaler eller i tält. Dessa platser är tänkta att fungera som en fristad för invånarna vid till exempel långvariga elavbrott. På samlingsplatserna kommer det att erbjudas varm mat och dryck, möjligheter att träffa grannar samt ladda mobiltelefoner.

Överlämningen av utrustningen är ett direkt resultat av det politiska avtal som undertecknades i januari 2026, i syfte att fördjupa samarbetet mellan den grönländska regeringen och det motsvarande danska ministeriet.

Fortsatt arbete för försörjningstrygghet

Fördelningen av modulerna har skett i nära dialog med kommunerna för att identifiera deras specifika behov och önskemål. Även om den nuvarande leveransen ännu inte täcker alla kommuners behov till fullo, arbetar regeringen aktivt med att anskaffa ytterligare moduler för att säkerställa nödvändiga resurser till varje region.

Bakgrundsinformation:

  • Samarbetsavtal: Naalakkersuisut och det danska Ministeriet för samhällssäkerhet och beredskap ingick i januari 2026 ett samarbetsavtal för att främja utvecklingen inom området.

  • Finansiering: Inom ramen för den danska regeringens extraordinära investeringar, som presenterades i februari, har 180 miljoner danska kronor avsatts under 2026 för att stärka Grönlands beredskap.

  • Förebyggande arbete: I januari gav regeringen ut en informationsbroschyr med instruktioner om hur hushåll bör förbereda sig för att klara sig på egen hand i fem dygn vid en krissituation.

Omslagsbilden är illustrativ (NordenBladet)

123...11Page 1 of 11