Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade EU:s återhämtningsstöd med tanke på omställningen till ett klimatneutralt Finland

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på onsdagen hur EU:s återhämtningsinstrument kan utnyttjas i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Europeiska unionens medlemsländer nådde i juli enighet om EU:s budgetram och dess koppling till klimatet. Av budgetramen och återhämtningsinstrumentet ska minst 30 procent stödja klimatmålen. Därtill ska all finansiering stödja målen i Parisavtalet.

”EU:s återhämtningsinstrument ger oss en unik möjlighet att påskynda omställningen till koldioxidneutralitet i fråga om transporter, uppvärmning och industri – en möjlighet som vi inte har råd att förbise”, framhåller miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen godkände nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä

Ministerarbetsgruppen godkände också de nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä som ska offentliggöras den 8 september. Det kommer att ställas upp kvantitativa mål för all offentlig nybyggnad samt mål enligt specifika byggnadskategorier, bland annat för byggnader som används inom undervisnings- och vårdsektorn. Statsrådets åtgärdsprogram för träbyggande, som leds av miljöministeriet, har från och med i våras utarbetat mål i samarbete med olika intressegrupper. Regeringsprogrammets mål är att under regeringsperioden fördubbla användningen av trä som byggnadsmaterial.

Stöden för förnybar energi har i allt högre grad inriktats på projekt för ny energiteknik

Arbetsgruppen fick också en översikt över de ekonomiska styrmedlen för förnybar energi och de energistöd som arbets- och näringsministeriet beviljar. Energistöd kan beviljas för investerings- eller utredningsprojekt som främjar produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, effektivisering av produktionen eller användningen av energi eller annan omvandling av energisystemet så att det blir koldioxidsnålt. Från och med 2019 har det avsatts ett separat anslag på 40 miljoner euro för investeringsstöd för ny energiteknik och stora demonstrationsprojekt. Stöd kan beviljas för bioraffinaderiprojekt, för projekt för ersättande av stenkol och andra fossila energikällor i stadsområden samt för andra stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik. Enligt en lag som trädde i kraft i fjol ska Finland frångå energiutvinning ur stenkol senast den 1 maj 2029. För den stödordning som är avsedd för dem som frångår stenkolen snabbare, senast 2025, har det avsatts sammanlagt 90 miljoner euro. Andra projekt än sådana som baserar sig på förbränning prioriteras.

Ministrarna fick lägesrapporter om Europeiska kommissionens vätgasstrategi och strategin för integrering av energisystem. Strategierna gör det möjligt att införa koldioxidsnåla lösningar i hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i juli en arbetsgrupp som ska undersöka hur sektorsintegrationen inom energisektorn kan främjas i Finland. I arbetet försöker man utreda behov av och möjligheter för olika energiformer i samband med sektorsintegrationen och kartlägga hinder för integration. Arbetsgruppen bedömer också möjligheterna att främja väteekonomin och lösningarna från el till produkter (s.k. Power-to-X).

I slutet av mötet underrättades ministrarna också om vad som behandlats under det andra mötet för rundabordsforumet för klimatpolitik. Temat för forumets andra möte var läget när det gäller utsläppsminskningar och reformen av energibeskattningen. Under diskussionen lyfte man bland annat fram industrins färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle, utnyttjandet av EU:s återhämtningsstöd samt kopplingen mellan utsläppsminskningar och andra samhälleliga utmaningar. Skattereformen för hållbar utveckling ansågs vara viktig också med tanke på en rättvis omställning. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi