Utsläpp från byggande kan nu jämföras – den nya klimatdatabasen ger en grund för normstyrningen av koldioxidsnålt byggande

NordenBladet — I dag har man öppnat en tjänst som erbjuder objektiv data om hur de byggprodukter som används i Finland påverkar klimatet, såsom positiv och negativ klimatpåverkan, materialeffektivitet och återvinningsbarhet. Informationen bidrar till en mer enhetlig beräkning av växthusgasutsläpp under byggnadernas hela livscykel och underlättar planeringen av koldioxidsnåla byggnader. Tjänsten är avgiftsfri och öppen för alla.Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar”Den första, öppna klimatdatabasen är viktig för det koldioxidsnåla byggandet. Med hjälp av den är det betydligt enklare att beräkna utsläppen från byggnader. Databasen tas nu i testbruk och vår avsikt är att också utveckla en datamodell för utsläppsberäkning”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.I tjänsten finns genomsnittliga uppgifter om de vanligaste och mest kända byggprodukterna, men den innehåller inte miljödeklarationer för enskilda produkter. Den centrala informationen gäller byggprodukters negativa och positiva klimatpåverkan, alternativ för återvinning och återanvändning i slutet av livscykeln, mängden avfall som uppstår på byggarbetsplatser samt den tekniska livslängden för sådana produkter som ofta måste bytas ut. I databasen finns också utsläppsdata om de vanligaste processerna och tjänsterna för byggande, transport och avfallshantering.
 
Uppgifterna härstammar från offentliga källor, främst miljödeklarationer för produkter, utifrån vilka man har gjort jämförelser och val samt beräknat medelvärden tillsammans med experter inom byggproduktindustrin. Databasen riktar sig särskilt till yrkesverksamma inom byggbranschen, såsom projektplanerare, produkttillverkare och byggföretag, men uppgifterna är användbara för alla som är intresserade av byggandets klimatpåverkan, till exempel forskare.Webbsidorna med uppgifterna om produkternas utsläpp innehåller lättåskådliga sammandrag. Därtill kan man också bekanta sig med närmare bakgrundsutredningar. Tjänsten fungerar inledningsvis på engelska och kompletteras senare med innehåll på finska och svenska.Byggbranschen deltar i utvecklingsarbetetSamarbetet med byggbranschen har varit intensivt. Över 100 yrkesverksamma inom byggande har bidragit till den första versionen av databasen. Det gemensamma utvecklandet fortsätter och nästa uppdatering av innehållet planeras till hösten 2021.”Byggbranschen har deltagit i genomförandet av tjänsten på ett lovvärt sätt. Nyttan har varit ömsesidig: vi vill försäkra att människor känner till tjänsten och att den används i bred utsträckning inom branschen. Att man kan se och förutspå hur verksamhetsmiljön förändras och i vilken riktning normstyrningen går gynnar byggbranschen. Vi fortsätter utveckla tjänsten i öppet samarbete med byggbranschen”, berättar Janne Pesu, specialsakkunnig vid miljöcentralen.Databasen ger en grund för normstyrningen av det koldioxidsnåla byggandet. Målet enligt regeringsprogrammet är att klimatavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftningen före 2025. Metoden för att beräkna byggnaders klimatavtryck, som utvecklats av miljöministeriet, har testats i byggprojekt sedan 2019.Syftet med revideringen av markanvändnings- och bygglagen är att utfärda föreskrifter som främjar koldioxidsnålt byggande, till exempel inom miljöutredning av byggnader och om digitala datamodeller för byggplanering. Databasen är en del av arbetet med att samla in data som rör den byggda miljön och göra den mer lättillgänglig i ett kompatibelt och maskinläsbart format. Genom miljöministeriets och Finlands miljöcentrals Ryhti-projekt bygger man upp ett nytt datasystem för den byggda miljön, där det i framtiden ska finnas information bland annat om byggandets konsekvenser för klimatet.Samarbete med de nordiska länderna i kampen mot klimatförändringenDe nordiska länderna har de senaste åren intensifierat sitt samarbete när det gäller att minska klimatutsläppen från den byggda miljön. Klimatdatabasen är ett konkret exempel på detta. Målet är att bedömningen av byggnaders klimatavtryck ska genomföras enligt samma principer i alla länder, i stället för att utveckla egna särskilda metoder för bedömning och beräkning.  Även Sverige har öppnat sin databas i dag. Databaserna är systrar: uppgifterna är landsspecifika, men de har samlats in och tagits fram på samma sätt. Även databasernas användargränssnitt motsvarar varandra. Genom öppet informationsutbyte, gemensam utveckling och utbyte av bästa praxis kan länderna säkerställa uppgifternas jämförbarhet och kvalitet. Samarbetet gynnar i synnerhet de nordiska ländernas byggbranscher.Finlands miljöcentral svarar för upprätthållandet och utvecklandet av databasen på uppdrag av miljöministeriet.CO2data.fi: KlimatdatabasVahahiilinensuomi.fi: Frågor och svar om klimatdatabasen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi