Utredning: Minskade miljökonsekvenser genom bättre styrning av offentliga upphandlingar

NordenBladet — Den offentliga sektorn kan stödja koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi genom att använda sin köpkraft för att upphandla produkter, tjänster och entreprenader med mindre miljökonsekvenser. Än så länge beaktas dock miljöaspekterna i varierande grad och uppföljningen av de uppställda kriterierna och miljömålen är bristfällig.Enligt en utredning som publicerades den 21 januari kan man bäst påverka upphandlingarnas miljökonsekvenser och den offentliga sektorns ekonomiska hållbarhet på lång sikt genom att utveckla skräddarsydda kombinationer av styrningsmetoder för de mest betydande produktgrupperna inom offentliga upphandlingar.Upphandlingslagen och de andra lagarna som påverkar upphandlingar är viktiga men i sig otillräckliga metoder för att styra offentliga upphandlingar. Vid styrningen av offentliga upphandlingar bör man fokusera på fem teman:att utarbeta och upprätthålla en förteckning över de produktgrupper som har de mest betydande miljökonsekvenserna,att utveckla kombinationer av styrningsmetoder skräddarsydda för dessa produktgrupper,att skapa strukturer som stöder hållbar upphandling,att utveckla och säkerställa resurser för kunskapsbaserat stöd och mätning ochatt utarbeta upphandlingsstrategier för hållbar upphandling för upphandlingsenheterna.Ett konkret villkor för upphandlingsenheterna som rekommenderas i utredningen är en utredningsskyldighet vid beredningen av upphandlingen för de produktgrupper som har de mest betydande miljökonsekvenserna och en rapporteringsskyldighet om miljöaspekterna inte beaktas i sådana upphandlingar.Inom projektet HILMI, som finansierades av statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet, tog man fram information om koldioxid- och miljöavtrycket inom offentliga upphandlingar ur lagstiftningens och mätningens perspektiv. I projektet utredde man hur lagstiftningen och verksamhetsmodellerna för offentliga upphandlingar bör utvecklas och hur de för upphandlingarna uppställda målen och kriterierna bör följas upp och mätas för att koldioxid- och miljöavtrycket ska kunna beaktas på ett kostnadseffektivt sätt i offentliga upphandlingar. Utredningen gav vid handen att informationen om upphandlingarnas miljökonsekvenser fortsättningsvis är knapphändig – även internationellt.Viktigt att identifiera produktgruppernas potential för miljökonsekvenserInom projektet utarbetades en klassificering av produktgrupper inom offentliga upphandlingar utifrån deras ”potential för miljökonsekvenser”. På så sätt kunde man avskilja de produktgrupper med stora miljökonsekvenser för vilka det redan finns miljökriterier (t.ex. husbyggnad och livsmedel) och de produktgrupper för vilka miljökriterier nödvändigtvis borde utvecklas (t.ex. läkemedel och vårdutrustning). Därtill identifierades de produktgrupper som inte är lika betydande ur miljökonsekvensperspektiv, men inom vilka det lönar sig att tillämpa miljökriterier då det är möjligt (t.ex. kontorsutrustning).Styrningsmetoderna bör utvecklas på bred front och mätningen effektiviserasEnligt utredningen bör man för att beakta miljöaspekterna i offentliga upphandlingar utveckla inte bara upphandlingslagen utan även de övriga styrningsmetoderna, såsom de produktspecifika kraven inom olika sektorer samt användningen av miljömärken och klimatrapporteringen.“Styrningsmetoderna bör utvecklas i form av kombinationer som fokuseras på varje produktgrupp med betydande miljökonsekvenser”, förklarar Katriina Alhola, specialsakkunnig vid Finlands miljöcentral.“Dessutom bör man ta hänsyn till hur de olika styrningsmetoderna påverkar varandra. På grund av de åtskilliga samverkande konsekvenserna är det viktigt att satsa på att stödja hållbara upphandlingar med hjälp av mer permanenta förvaltnings- och organisationsstrukturer som säkerställts tillräckliga resurser”, fortsätter Harri Kalimo, projektledare och professor vid Östra Finlands universitet.Hållbara upphandlingar bör genomföras utifrån upphandlingsenheternas upphandlingsstrategier, som ska grunda sig på de tematiska målen enligt den nationella strategin för offentlig upphandling 2020. Upphandlingsstrategin ska inkludera en plan för uppföljning och mätning av målen. Genom att mäta upphandlingarna som helhet och styra dem bättre kan man avsevärt minska upphandlingarnas miljökonsekvenser.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:professor Harri Kalimo, Östra Finlands universitet & Institute for European Studies (VUB), tfn +32 498 97 47 07, harri.kalimo(at)uef.fi
specialforskare Katriina Alhola, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 065, katriina.alhola(at)syke.fi
professor Veli Matti Virolainen, LUT-universitetet, tfn 040 541 1862, veli.matti.virolainen(at)lut.fi
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi



error: Content is protected !!
Copyright © NordenBladet 2008-2021 All Rights Reserved.
Skandinaviska / Nordiska nyheter och information på svenska.
Scandinavian / Nordic news and info in Swedish.
Nordic News Service & Link Directory