Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald inleds i dag – målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald

NordenBladet — Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald COP15 inleds i Kunming i Kina i dag den 11 oktober. Under konferensen strävar parterna efter att komma överens om mål och åtgärder för att stoppa den globala förlusten biologisk mångfald. Egentliga beslut väntas i den andra delen av partskonferensen, som ordnas i månadsskiftet april-maj 2022.I det första skedet av partskonferensen sammanträder ministrarna huvudsakligen virtuellt. De har för avsikt att godkänna uttalandet i Kunming, som drar upp riktlinjerna för graden av ambition i de slutresultat som länderna tillsammans ska sträva efter. Finland representeras vid mötet av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som talar vid högnivåsessionen tisdagen den 12 oktober. ”Målet är att fastställa ramarna för det pågående årtiondets arbete för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Vi är i allvarligt behov av en samhällelig förändring med större respekt för naturen. Vi måste förbinda oss till dessa mål, och vi måste följa gemensamma spelregler på internationell nivå. Eftersom bekämpningen av förlusten av biologisk mångfald alltid sker lokalt behöver vi aktiva åtgärder även på nationell nivå”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Förhandlingarna har fyra mål som ska nås före 2050. En central fråga är de skyddade havs- och markområdenas areal, som man vill höja till 30 procent. EU har redan förbundit sig till detta i sin egen strategi för biologisk mångfald. Också förhandlingarnas andra mål, hållbart utnyttjande av naturen, ingår i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald. De övriga målen gäller rättvis fördelning av nyttan av tillgången till och användningen av genetiska resurser samt integrering av naturresursfrågorna, dvs. att den biologiska mångfalden i fortsättningen ska vara en del av alla politiska och samhälleliga beslut och genomförandet av dem.De fyra långsiktiga slutmålen har sammanlagt cirka 20 delmål, med vilka framstegen aktivt följs upp. Målens bakre gräns ska vara 2030.”Målen bör vara noggrant avgränsade och kvantitativa, så att de faktiskt styr verksamheten. Målet är att nettoeffekten ska vara positiv, dvs. att naturen, samhället och ekonomin får större nytta än skada, till exempel genom restaureringar”, säger Finlands chefsförhandlare, miljörådet Marina von WeissenbergDe mål som fastställs baserar sig på vetenskapliga bedömningar som gjorts av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES, Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC.Förlusten av biologisk mångfald hotar förutsättningarna för livetMed biologisk mångfald avses mångfalden av arter och livsmiljöer samt den genetiska variationen hos arterna. En natur med biologisk mångfald ger också vatten, mat och läkemedel. Nu utarmas naturen dock snabbare än någonsin tidigare. Enligt rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald IPBES hotas cirka en miljon djur- och växtarter av utrotning, flera redan under de närmaste årtiondena. I Finland är redan var nionde art och varannan naturtyp hotad. Enligt IPBES rapport är de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald förändringar i markanvändningen, överexploatering av djur och växter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter.Förlusten av biologisk mångfald är kopplad till klimatförändringarna. Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot naturens mångfald och förlusten av biologisk mångfald påskyndar klimatkrisen. På motsvarande sätt främjar tryggandet av den biologiska mångfalden stävjandet av och anpassningen till klimatförändringarna. Därför betonar Finland och EU betydelsen av naturbaserade lösningar även i internationella förhandlingar.Det globala arbetet för biologisk mångfald baserar sig på FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), som ingicks 1992. Målet för konventionen är bevarande av ekosystem och djur- och växtarter, hållbart utnyttjande av naturresurser samt rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser. Konventionen har undertecknats av 196 parter och den trädde i kraft 1993. Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP, Conference of the Parties) ordnas vartannat år och är konventionens högsta beslutande organ.Som ett led i konferensen ordnas också partskonferenser för Cartagenaprotokollet om biosäkerhet (MOP-10) och Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning (MOP-4). FN:s konvention om biologisk mångfaldUtkast till nya målInternationell politik för biologisk mångfald

Källa: Valtioneuvosto.fi







High quality & nature friendly luxury cosmetics from Scandinavia - ElishevaShoshana.com

error: Content is protected !!
Copyright © NordenBladet 2008-2021 All Rights Reserved.
Skandinaviska / Nordiska nyheter och information på svenska.
Scandinavian / Nordic news and info in Swedish.
Nordic News Service & Link Directory