Kommunernas säkerhetsläge måste förbättras särskilt inom social- och hälsovårds- och undervisningssektorn

NordenBladet — Den arbetsgrupp som utrett säkerhetsläget i kommunerna och metoder för att förbättra säkerhetsläget konstaterar i sin slutrapport att den övergripande bilden av säkerhetsläget i kommunerna ger anledning till förbättring av säkerheten. Social- och hälsovårds- samt undervisningsbranscherna lyfts särskilt fram som sektorer där man måste söka lösningar på hotfulla och våldsamma situationer genom ett brett urval av metoder. Frågan kan inte lösas enbart av kommunerna, utan ledning av säkerheten och säkerhetsförfaranden måste utvecklas i samarbete mellan kommunerna och de statliga myndigheterna.Säkerhetshoten mot myndigheter och offentliga lokaler har ökat under de senaste åren. Utvecklingstrenden är uppenbar både i undersökningar som utrett säkerhetsläget i kommunerna, i arbetshälsorapporter och i statistik som beskriver säkerhetsincidenter hos offentliga aktörer. De kommunala arbetstagarna upplever fler hotfulla situationer och våldssituationer än andra som arbetar inom den offentliga sektorn. Också förtroendevalda i kommunerna utsätts för trakasserier och hatretorik. ”Rapporten om säkerhetsläget i kommunerna är alarmerande. De som betjänar människor i kommunerna och som sköter kommuninvånarnas ärenden i egenskap av förtroendevalda förtjänar arbetsro” betonar kommunminister Sirpa Paatero.I rapporten behandlas flera alternativ för att förbättra lagstiftningen. En av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra säkerheten vid verksamhetsställena inom social- och hälsovården är enligt rapporten att utvidga ordningsvakternas befogenheter så att de har rätt att göra förebyggande säkerhetsvisitationer.  I rapporten föreslås också att ordningsvakter ska kunna vara verksamma vid offentliga sammanträden för kommunfullmäktige och samkommunens högsta organ. Dessa förslag förutsätter ändringar i lagstiftningen.I rapporten har man också fäst uppmärksamhet vid användningen av metoder för hantering av kommunens säkerhet, såsom informationsgången, säkerhetsutbildningen och samarbetet mellan olika myndigheter. Det att hotfulla situationer och våldssituationer inte anmäls vidare är ett uppenbart problem inom många kommunala verksamhetsområden. Anmälningspraxis måste ändras och anmälningssystemens användbarhet förbättras.  Utbildning i att möta hotfulla situationer och våldssituationer är också ett viktigt sätt att hantera säkerheten, något som kommunerna måste satsa på i fortsättningen. Personalens färdigheter och beredskap att möta eventuella hot är en viktig faktor både med tanke på hanteringen av situationer och med tanke på hanteringen av det egna arbetet och välbefinnandet i arbetet.”Med hjälp av rapporten kan vi definiera utvecklingsobjekten i kommunerna och förhoppningsvis också medel för att förbättra säkerheten på bred plan. Det är viktigt att staten och kommunerna tillsammans snabbt hittar effektiva medel för att trygga verksamheten i kommunerna” uppmanar Paatero.

Källa: Valtioneuvosto.fi

---

---