Kommittén för social trygghet har dryftat samordningen av tjänster och förmåner

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 22 mars 2021. Detta var kommitténs första möte om samordningen av tjänster och förmåner. Temat är ett av de fyra centrala problem-helheter som fastställts av kommittén och som den utgår från vid utarbetandet av vägkartan för reformen av den sociala tryggheten. – Det finns många brister i korrelationen mellan förmånerna och tjänsterna. Det kan hända att den tjänst som behövs inte finns att tillgå eller att den inte kan fås i rätt tid. Det kan också saknas incitament för att använda tjänsten eller förpliktande krav på att ta emot tjänsten. Problemen kan också bero på att människor inte har kännedom om alla tjänster eller inte vet hur de ska använda dem, konstaterar Raimo Antila, ordförande för sektionen för arbete och funktionsförmåga. – Utveckling behövs när det gäller att identifiera förmåns- och servicebehov, att inleda servicen i rätt tid och att sörja för att förmåns- och servicekedjan är oavbruten och följs upp.  Klienterna ska få hjälp utgående från deras behov och de gemensamt uppsatta målen, konstaterar Antila. Minna van Gerven, professor i socialpolitik, har till uppgift att jämföra Finlands socialskyddssystem med de system som används i andra länder.    – Det viktigaste syftet med samordningen av systemen är att bättre kunna stödja individen utgående från de individuella behoven. I Finland får klienten ofta automatiskt den service som hör ihop med den förmån som klienten får. Servicen bestäms således inte enligt klientens behov. Tjänsterna präglas av silotänkande och det är svårt att förflytta sig mellan förmåner och tjänster, vilket orsakar problem speciellt för de mest sårbara klientgrupperna. Exempelvis i Holland satsar man mer än Finland på att klienterna ska få servicen så snabbt som möjligt, säger van Gerven. Kommittén för social trygghet diskuterade balansen mellan rättigheterna och skyldigheterna. Bättre möjligheter att uppmuntra och förplikta förmånstagare att ta emot olika tjänster skulle samtidigt innebära en starkare skyldighet för samhället att kunna tillhandahålla lämpliga tjänster i rätt tid.  Hur bra man lyckas med att stödja klienten beror både på identifieringen av servicebehovet och på kvaliteten på servicen. Utvecklandet av tjänsterna förutsätter dock ekonomiska satsningar, konstaterade man under kommitténs möte.  •    Läs också: Miksi oikeudet ja velvollisuudet palveluihin eroavat Suomessa muista maista?Incitamenten för partiell sysselsättning är braKommittén för social trygghet fick en lägesrapport om konkretiseringen av problemhelheten gällande samordningen av förvärvsarbete och social trygghet. Även problemen med samordningen beror på de samhällspolitiska val som görs, där ett av syftena är att uppnå en balans mellan rättigheterna och skyldigheterna.  Forskningsprofessor Tomi Kyyrä höll ett framförande om utkomstskyddet för arbetslösa och om förvärvsarbete under arbetslöshetstiden. – Finland har bra ekonomiska incitament när det gäller partiell sysselsättning. Om man arbetar under tiden som arbetslös kan man i de flesta fall hitta ett heltidsarbete snabbbare, åtminstone är det inte en fördröjande faktor. Samverkan kan förbättras ytterligare genom att försöka minska oklarheterna i fråga om jämkade arbetslöshetsförmåner och storleken på övriga inkomstöverföringar. Arbetet med problemhelheterna inom socialskyddet Kommittén ska fastställa sina ställningstaganden om problemhelheterna inom socialskyddet före utgången av 2021. Vid mötet diskuterades hurdan strukturen på ställningstagandena ska vara. Vid kommitténs följande möte den 10 maj ska man behandla alla problemhelheter inom socialskyddet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi