Kommittén för social trygghet har behandlat utkomstskyddet, grundskyddet och bostadsstöden

NordenBladet — För kommittén för social trygghet började år 2021 med behandlingen av sista hands skyddet, grundskyddet och den problematiska helheten med bostadsstöden.Centrala ärenden vid mötet den 25 januari var bland annatDe två systemen för ersättningen av boendeutgifterNivån på grundskyddet och överlappningarna i förmånernaProblemet med att vissa blir helt utan grundskydd och frågan om motprestationen för utkomstskyddetByråkratifällanVägarna till utkomststödet är mångaI grundskyddet, bostadsstödet och sista hands skyddet, dvs. utkomstskyddet, finns överlappningar, och ibland är detta ändamålsenligt på grund av att stöden har olika ändamål. Men i praktiken är skillnaderna mellan de olika ändamålen oklara.  – Det utkomstskydd som är avsett att vara tillfälligt har blivit ett långvarigt stöd. Den största orsaken till överlappningarna är att utkomststödet i praktiken har blivit en form av utvidgat bostadsstöd för hushåll med låga inkomster. För det strukturella problemet med det socialskydd som omfattar boendeutgifterna och stöden för dem finns inga enkla lösningar, konstaterar Pasi Moisio som är ordförande för kommittén för social trygghet. – Till och med en arbetslös ensamboende person med en rimlig hyresnivå som är berättigad till grundskydd för arbetslösa kan i teorin ha rätt att få utkomststöd. Det är alltså inte fråga om särskilt stora boendeutgifter, säger Mikko Horko, ordförande för sektionen för boende. – I motsats till vad man kunde ha väntat sig verkar de ökade boendeutgifterna inte ha lett till att överlappningarna i grundskyddet och utkomststödet har blivit vanligare under de senaste årtiondena.  Största delen av de som omfattas av grundskyddet är i regel berättigade till utkomststöd främst på grund av boendeutgifterna. Att använda utkomststödet som en lösning för långvariga utkomstproblem som beror på boendeutgifterna är dock problematiskt. Det är svårt att ekonomiskt motivera personer som får utkomststöd att ta emot till exempel tillfälliga jobb eftersom den intjä-nade inkomsten oftast dras av till fullt belopp från förmånen. Den byråkrati som överlappningarna i förmånerna orsakar är en belastning för stödtagaren och försvagar incitamenten för att arbeta. Även för den som verkställer förmånerna är systemet belastande, konstaterar Jussi Tervola, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd. – På lång sikt har levnadsstandarden för de som omfattas av grundskyddet försämrats jämfört med medelinkomsttagarna, trots att förmånstagarnas köpkraft efter att boendeutgifterna har betalats inte har minskat.  De som saknar grundskydd helt och hållet söker i första hand utkomststöd om de behöver stöd. I Finland gäller detta cirka 10000 människor. Man kan urskilja två olika grupper, nämligen de unga som inte är berättigade till utkomstskydd för arbetslösa och de kunder som av någon orsak inte kan uppfylla förmånsvillkoren.  – Även den så kallade byråkratifällan är en orsak till att människor söker just utkomststöd eller har svårt att klara sig utan det, eftersom det med det nuvarande systemet är svårare att söka flera förmåner än en enda förmån. För närvarande kan det också vara lättare att förutse sina inkomster om man får en förmån regelbundet, vilket ger en upplevelse av att man kan hantera sin egen ekonomi bättre än om man tar emot ett jobb, konstaterar Mikko Horko. Kommittén diskuterade också förhållandet mellan tjänster och förmåner, hur mycket man stävar efter att styra kunden med socialskyddet och de särdrag som gäller socialskyddet för personer under 25 år. Dessutom diskuterade man sambanden mellan bostadspriserna, behovet av boendeförmåner och bostadspolitiken.  Forskare Tuija Korpela presenterade med hjälp av Fpa:s statistik en beskrivning av de befolkningsgrupper som får utkomststöd, bostadsstöd och grundskydd.  – De som får utkomststöd bor ofta i ett hushåll med en person eller är familjens enda förälder. De flesta förmånstagare är arbetslösa. Vid analysen av befolkningsgrupperna såg man också att det finns en grupp av förmånstagare, oftast med familj, som oftast fått sjukdagpenning eller någon föräldraförmån innan de fått utkomststöd. Enligt statistiken finns det också en stor grupp som får utkomststöd under en lång tid, säger Korpela. – Av de som får allmänt bostadsstöd är den största gruppen de studerande. Inom grundskyddet för arbetslösa är arbetsmarknadsstödet den vanligaste förmånen, säger Korpela.  
Pilotförsök ska minska klyftan mellan den diskussion som förs i vardagen och den som förs av experterFör kommittén föreslogs ett forskningsprojekt för att utreda hur finländarna diskuterar socialskydd och få en helhetsbild av socialskyddssystemet. – Enligt de preliminära resultaten av pilotförsöket är vissa enskilda förmåner välbekanta, medan det är klart svårare att diskutera om den sociala tryggheten och dess allmänna betydelse, konstaterar Paula Saikkonen, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.    – Det har gjorts många undersökningar av finländarnas användning av sociala förmåner. Man har också undersökt värderingar och attityderna till förmåner. Men detta är inte tillräckligt för att kunna förstå de olika värderingar som styr användningen av sociala förmåner, säger Saikkonen.– När vi får en bättre uppfattning om hur finländarna förstår den sociala tryggheten och socialskyddssystemet kan vi också kommunicera bättre om reformen av den sociala tryggheten. I bästa fall minskar forskningsrönen klyftan mellan experterna och medborgarna och bidrar till en större förståelse och en ökad dialog när det gäller socialskyddssystemet ur alla befolkningsgruppers perspektiv, konstaterar kommunikationsexpert Tuulia Nieminen. Här kan du läsa mötespresentationen (på finska):KokouskutsuKokouksen esitysmateriaaliViimesijainen turva, perusturva ja asuminen – ongelmaraportin koonti, luonnosViimesijainen turva, perusturva ja asuminen – ongelmaraportin johdanto, luonnosSosiaaliturvakomitean jäsenmuutospäätösEdellisen kokouksen pöytäkirja (23.11.2020) 

Källa: Valtioneuvosto.fi