Erfarenheterna av statsrÄdets COVID-19-krisledning har kartlagts i en utredning

NordenBladet — Den 3 september 2020 tillsatte statsrĂ„det i anslutning till Olycksutredningscentralen en oberoende utredningskommission för att undersöka de Ă„tgĂ€rder som vidtagits till följd av coronapandemin i Finland, och beslutade samtidigt att inleda en egen utredning om erfarenheterna av krisledningen under pandemin. För uppdraget utsĂ„gs konsultbolaget Deloitte.I utredningen kartlades erfarenheterna av statsrĂ„dets krisledning och ibruktagandet av beredskapslagen i samband med coronakrisen. Tidsramen strĂ€cker sig frĂ„n början av januari till slutet av juni 2020. Den kvalitativa utredningen har gjorts utifrĂ„n personintervjuer. I intervjuerna deltog största delen av medlemmarna i statsrĂ„det och av de högsta tjĂ€nstemĂ€nnen, alla representanter för statsrĂ„dets COVID-19-samordningsgrupp, tjĂ€nstemĂ€n vid justitiekanslersĂ€mbetet samt personer som arbetar i riksdagen.De intervjuade upplevde att statsrĂ„dets krisledningsĂ„tgĂ€rder vĂ„ren 2020 och resultaten av dem i huvudsak var lyckade. Utredningen tyder pĂ„ att beslutsfattandet skedde snabbt och besluten fattades för det mesta i rĂ€tt tid. Krissituationen var högsta prioritet för statsrĂ„det, och besluten pĂ„ statsrĂ„dsnivĂ„ kunde i allmĂ€nhet fattas i samförstĂ„nd, trots att man inom olika förvaltningsomrĂ„den förhöll sig olika till hanteringen av COVID-19-krisen.Enligt utredningen togs beredskapslagen i bruk vid rĂ€tt tidpunkt och den trĂ€dde ocksĂ„ i kraft snabbt. Även om beredskapslagen ansĂ„gs ha varit mycket viktig med tanke pĂ„ ett gott slutresultat, gav varken beredskapslagen eller annan lagstiftning ideala verktyg för krishantering. Intervjuerna tyder pĂ„ ett behov att se över och utveckla lagstiftningen till denna del.Enligt utredningen fattades besluten vĂ„ren 2020 i allmĂ€nhet pĂ„ hĂ€lsomĂ€ssiga villkor. Ett av de utvecklingsbehov som identifierades har att göra med beaktandet av de grundlĂ€ggande fri- och rĂ€ttigheterna och av ekonomiska och sociala aspekter. OcksĂ„ beaktandet av regionala aspekter bör stĂ€rkas.Utredningen visar att kommunikationen till allmĂ€nheten var en av vĂ„rens största framgĂ„ngar. AllmĂ€nheten informerades i huvudsak pĂ„ ett tydligt och sakligt sĂ€tt, och informationen upplevdes som tillrĂ€cklig. De kommunikativa insatserna gjorde allmĂ€nheten medveten om krisens allvar, vilket bedömdes ha haft en stor inverkan pĂ„ hanteringen av epidemin. Utredningen tyder emellertid pĂ„ brister i samordningen av kommunikationen, och kommunikationen och informationsutbytet mellan förvaltningsomrĂ„dena inom statsrĂ„det behöver Ă€nnu utvecklas.Enligt utredningen bör organiseringen för kampen mot kriser ske snabbare. Det behövs tydliga lednings- och organiseringsmodeller som kan tillĂ€mpas i krissituationer utan betydande strukturella Ă€ndringar. Det tvĂ€radministrativa samarbetet lyftes i intervjuerna fram som ett utvecklingsobjekt. Även samarbetet och informationsutbytet mellan statsrĂ„det och myndigheter utanför statsrĂ„det, det internationella samarbetet och samarbetet med den privata sektorn bör utvecklas.Enligt utredningen fanns det inte tillrĂ€cklig beredskap för en kris som coronapandemin. LĂ€rdomarna av tidigare övningar kunde tillĂ€mpas endast i begrĂ€nsad utstrĂ€ckning i denna kris. Inför framtiden Ă€r det viktigt att identifiera olika slags kriser och förbereda sig pĂ„ dem pĂ„ ett sĂ„ heltĂ€ckande sĂ€tt som möjligt.De utvecklingsbehov som tas upp i utredningen delges regeringen och beaktas i beslutsfattandet om Ă„teruppbyggnad efter krisen och vid utvecklandet av beredskapen inför kommande kriser.

KĂ€lla: Valtioneuvosto.fi



error: Content is protected !!
Copyright © NordenBladet 2008-2021 All Rights Reserved.
Skandinaviska / Nordiska nyheter och information pÄ svenska.
Scandinavian / Nordic news and info in Swedish.
Nordic News Service & Link Directory