Attitydundersökning om yrkesutbildningen: Den mest positiva bilden har ungdomar som själva studerar vid yrkesläroanstalter

NordenBladet — Enligt en attitydundersökning om yrkesutbildningen, som undervisnings- och kulturministeriet och Skills Finland låtit göra vartannat år, har ungdomar som själva studerar inom yrkesutbildningen den mest positiva bilden av den. Arbetsgivarna uppskattar yrkesutbildningen och den behövs också i framtiden i Finland. Det kan vara svårt att främja olika studerandes studiemotivation, och behovet av en mer individuell handledning och ett mer individuellt stöd anses öka.Syftet med attitydundersökningen om yrkesutbildningen var att utreda bilden av yrkesutbildningen och olika målgruppers uppfattningar och åsikter om samt erfarenheter av den. Målgrupperna för undersökningen var ungdomar i årskurs 9 och deras föräldrar, studiehandledare i grundskolan, vuxna som studerar inom yrkesutbildningen och chefer i personalfrågor vid företag med över fem anställda.Förväntningarna på studierna inom yrkesutbildningen har uppfyllts
Den mest positiva bilden av yrkesutbildningen har ungdomar som studerar inom yrkesutbildningen. Yrkesutbildning anses vara lämplig i synnerhet för dem som har hittat sin bransch och sitt yrke och som föredrar studier som innefattar konkret arbete. Studierna betraktas som praktiska, mångsidiga, nyttiga, flexibla och lediga. Studier som innefattar mycket lärande på arbetsplatsen anses vara en bra förberedelse för yrket, och förväntningarna på studierna har i regel uppfyllts.Samarbetet mellan studerande, lärare och arbetsgivare borde förbättras. Tillräckliga resurser inom yrkesutbildningen och utbildningens kvalitet oroar i någon mån alla målgrupper.
Av alla målgrupper som deltog i undersökningen värderades yrkesutbildningen lägst jämfört med gymnasiet bland elever i årskurs 9. Elevernas föräldrar värdesätter också gymnasiet högre, men för deras del handlar det om en klart mindre skillnad än för deras barns del (ungdomar i årskurs 9).Yrkesutbildningens framtid anses vara ljusYrkesutbildningens framtid betraktas i huvudsak som ljus i alla målgrupper. Yrkeskunniga med inriktning på praktiskt arbete behövs också i fortsättningen och Finland klarar sig inte med enbart högutbildad arbetskraft. Enligt arbetsgivarna finns det oroväckande skillnader hos dem som utexamineras i fråga om kompetens, och en del av dem kan ha stora brister även ifråga om grundläggande färdigheter. En del av arbetsgivarna upplever sig ha ett alltför stort ansvar och arbete med att utbilda de studerande/nyutexaminerade till den nivå som arbetet egentligen kräver.Bakgrund till undersökningen 
Undersökningen genomfördes av IROResearch Oy på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet och Skills Finland ry i september–december 2020. Undersökningen är en fortsättning på undersökningarna som gjordes 2007, 2010, 2013, 2016 och 2018. Undersökningen omfattade både en kvalitativ och en kvantitativ del.

Källa: Valtioneuvosto.fi