Regeringen lämnade sin tilläggsbudgetproposition till riksdagen

NordenBladet — Regeringen lämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 till riksdagen torsdagen den 3 februari. Tilläggsbudgeten svarar på de direkta och nödvändiga behov som föranleds av coronavirusläget och tryggar arbetet med att bereda inledandet av välfärdsområdenas verksamhet.I tilläggsbudgetpropositionen föreslås anslag bland annat för de ersättningar som betalas till företag, till sammanslutningar inom kultursektorn och till  motions- och idrottsbranschen med anledning av de restriktioner som införts i det försämrade coronavirusläget. Anslag föreslås också för andra nödvändiga utgiftsbehov som föranleds av coronavirusläget. Anslagsökningen i tilläggsbudgetpropositionen för 2022 är 547 miljoner euro, vilket ökar statens behov av nettoupplåning med ett motsvarande belopp.Kompensation för direkta och nödvändiga kostnader till följd av restriktioner i samband med coronaviruslägetCoronavirusläget har försämrats betydligt till följd av den mycket smittsamma omikronvarianten. I december 2021 tog regeringen i bruk den så kallade nödbromsmekanismen och införde nya restriktioner.Med anledning av restriktionerna föreslås en anslagsökning på sammanlagt 200 miljoner euro för ersättningar för stängning och för verkställande av den sjätte omgången av kostnadsstöd för företag. Avsikten är att med hjälp av ersättningarna för stängning ersätta kostnader till sådana företag vars lokaler har stängts med stöd av lag och myndighetsbeslut. Kostnadsstödet å sin sida ersätter kostnaderna för de företag som är föremål för restriktioner antingen direkt eller via sina huvudsakliga kunder.För undervisnings- och kulturministeriet föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt cirka 28 miljoner euro för coronaunderstöd som betalas till kultur- och konstinstitutioner och till sammanslutningar inom kultursektorn. Vid beviljandet av understöd beaktas hur restriktionerna har riktats till olika aktörer, hur de har inverkat på aktörernas verksamhet och hur länge de har varat.För Centret för konstfrämjande föreslås ett tilläggsanslag på cirka 34 miljoner euro till individer, ensamföretagare och firmor inom konst- och kultursektorn, för att minska effekterna av coronavirusläget med beaktande av den tidsperiod då verksamheten har omfattats av restriktioner.  Målet har varit att rikta de coronastöd som är nödvändiga på grund av restriktionerna så att de så väl som möjligt motsvarar det stödbehov som restriktionerna har gett upphov till. Med tanke på eventuella framtida exceptionella situationer utreds dock möjligheten att genomföra ett stödsystem som kompenserar yrkespersoner inom kulturbranschen för inkomstbortfall och som baserar sig på inkomstöverföringar.Det föreslås ett tilläggsanslag på 5,5 miljoner euro för att stödja motions- och idrottsevenemang och för att trygga verksamheten i de högsta serierna.För betalning av arbetslöshetsförmån även under självrisktiden och för förlängning av företagares rätt till arbetsmarknadsstöd för tiden 1 januari–28 februari 2022 föreslås det ett tilläggsanslag på sammanlagt cirka 30 miljoner euro.Medan ändringarna är i kraft inleds arbetslösheten inte längre med fem självriskdagar, utan arbetslöshetsförmån kan betalas från och med den första dagen som arbetslös. En person som har varit sysselsatt på heltid i företagsverksamhet har i regel rätt till arbetslöshetsförmån om hela företagsverksamheten upphör. Under pandemin har man tillfälligt avvikit från denna förutsättning, och nu gäller undantaget igen. De lagändringar som gäller detta är redan i kraft.För kostnaderna för de temporära ändringar som föreslås i villkoren för beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom föreslås ett tilläggsanslag på 1 miljon euro. Kostnadseffekterna av ändringarna beräknas uppgå till sammanlagt cirka 20 miljoner euro, varav största delen finansieras med arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas försäkringspremier.Enligt ändringen ska den insjuknade ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom när det på ett tillförlitligt sätt har konstaterats att han eller hon har covid-19-smitta och på grund av detta är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. Ett tillförlitligt intyg kan utfärdas exempelvis av en företagsläkare. För närvarande är en förutsättning för att dagpenning vid smittsam sjukdom ska beviljas att personen har förordnats att hållas isolerad eller i karantän. En proposition med lagförslag om detta har redan lämnats till riksdagen.För beredskap för anskaffning av nya covid-19-vacciner och eventuella boosterdoser föreslås ett tilläggsanslag på 70,5 miljoner euro. I syfte att främja hälsosäkerheten i skolor och läroanstalter föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för anskaffning och distribution av självtester för covid-19. För beredskap för anskaffning av läkemedel mot covid-19 föreslås 14 miljoner euro.Regeringen har fastställt att de ersättningar till följd av coronavirusläget som betalas till aktörerna för den tid som offentligrättsliga restriktioner är i kraft samt de temporära ändringar som gäller utkomstskyddet för arbetslösa ska täckas som utgifter utanför ramen 2022, liksom även utgifterna till följd av myndigheternas restriktioner och verkställigheten av ersättningar till följd av restriktionerna. I enlighet med regeringens tidigare riktlinjer kommer de direkta kostnader för hälsosäkerheten som hänför sig till pandemin att täckas som utgifter utanför ramen åren 2022 och 2023.Bedömning av andra åtgärder i samband med coronaviruslägetSå som ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder redan tidigare fastställt kommer behovet av anslag för de ersättningar som betalas till kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland för de direkta coronavirusrelaterade kostnaderna inom social- och hälsovården 2022 (bl.a. för testning, vaccinering och vård) att bedömas inför den tilläggsbudgetproposition som ska lämnas till riksdagen i maj. Arbetet med att bereda en modell för verksamheter som ska få ersättning och för verksamhetsspecifika ersättningar 2022 pågår. Inför den tilläggsbudgetproposition som ska lämnas i maj bedöms också användningen och effekterna av de tidigare fastställda tilläggsanslagen för att stödja barn och unga. Utifrån bedömningen bereds nödvändiga nya förslag för att avhjälpa inlärningsunderskottet och för att på annat sätt stödja barn och unga i syfte att lindra konsekvenserna av coronavirusepidemin. Detaljerna granskas utifrån nuvarande och vårens kommande behov och även med beaktande av tidigare åtgärder. Dessutom utreds det om stödet till den offentliga persontrafiken och till last- och passagerarfartygsrederierna är tillräckligt för att trygga bland annat de förbindelser som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen. Även ersättningarna för de direkta kostnader som coronavirusläget medför för myndigheterna beaktas i den tilläggsbudgetproposition som ska lämnas i maj.Beredningen av välfärdsområdena tryggasFör IKT-ändringskostnader i samband med social- och hälsovårdsreformen, för övrig finansiering av välfärdsområdenas beredning och för kostnader för stödjande av fullmäktigegruppernas verksamhet anvisas ett tilläggsanslag på 155,7 miljoner euro. Det är dels fråga om tidigareläggning av den finansiering av IKT-ändringskostnaderna som reserverats för 2023. Genom denna finansieringslösning tryggas ett systematiskt arbete med att bereda inledandet av välfärdsområdenas (inkl. HUS-sammanslutningen och Helsingfors) verksamhet och en trygg överföring av organiseringsansvaret vid ingången av 2023. Det föreslås att 5,7 miljoner euro av tilläggsanslaget anvisas för kostnader för stödjande av fullmäktigegruppernas verksamhet.Efter att tilläggsbudgetpropositionen har lämnats till riksdagen bereds det under ledning av finansministeriet uppdaterade bestämningsgrunder för finansieringen, så att man så snabbt som möjligt efter riksdagens beslut om tilläggsbudgeten  kan betala ut medel i synnerhet till de områden som har nödvändiga och brådskande behov av finansiering av IKT-ändringskostnaderna. I anslutning till detta bereds det snabbt en proposition med förslag till ändring av statsrådets förordning (664/2021).Innan planen för de offentliga finanserna för 2023–2026 färdigställs i april och den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 lämnas till riksdagen i maj kommer det att göras en mer omfattande bedömning av IKT-ändringskostnaderna som helhet och av tidpunkten för finansieringsbehoven med beaktande av bland annat de tidigare allokeringarna för 2024–2025 i planen för de offentliga finanserna för 2022−2025, tilläggsfinansieringen i den första tilläggsbudgetpropositionen och eventuella andra instrument.Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionenPå grund av jordbrukets plötsligt försämrade lönsamhets- och likviditetsläge föreslås det att ett anslag på 8 miljoner euro överförs till gårdsbrukets utvecklingsfond. Med anslaget bereder man sig på ett ökat borgensansvar för nya statsborgen och för de borgensförluster som detta eventuellt orsakar.Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen
Med beaktande av ökningen av anslagen med 547 miljoner euro ökar den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 behovet av statens nettoupplåning med ett motsvarande belopp.Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 7,6 miljarder euro 2022. Statsskulden beräknas vid utgången av 2022 uppgå till cirka 136 miljarder euro, vilket är cirka 52 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Källa: Valtioneuvosto.fi