OECD-jämförelse: Den socio-ekonomiska bakgrunden påverkar fortfarande utbildningsvalen i hög grad – små regionala variationerna beträffande utbildningsnivån i Finland

NordenBladet — Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation som jämför utbildningssystem, Education at a Glance. Specialtemat för årets publikation var jämlikhet inom utbildningen. Granskningen gällde huvudsakligen år 2019.Genom utbildning kan människor i olika åldrar oberoende av bakgrund förvärva färdigheter med vars hjälp de kan sträva mot bättre jobb och ett bättre liv. – Det ska vara möjligt för vartenda barn och  varje ung människa att ta sig så långt vingarna och vars och ens eget intresse bär  – oavsett familjebakgrund, boningsort eller andra faktorer.  Därför har vi under den här regeringsperioden utrett vilka hinder det finns ifråga om tillgång till högre utbildning.  Det återstår dock mycket att göra innan vi uppnår det målet, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.
Några plock ur Education at a Glance:Kvinnornas försprång i fråga om utbildning ökar I Finland är kvinnornas andel av dem som avlagt examen större än männens både inom yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Förklaringen till kvinnornas höga andel av dem som avlagt yrkesexamen (54%) är att kvinnor avlägger flera yrkesexamina, och att kvinnor över 20 år är i klar majoritet bland dem som avlagt examen. Andelen kvinnor som utexaminerats från gymnasiet är ännu högre: 58 %.  I Finland hade 53% av kvinnorna och 37% av männen i åldern 25 –34 år avlagt högskoleexamen år 2020. 
Könsrelaterat val av utbildning Både i OECD-länderna och i Finland söker sig kvinnor fortfarande i klart mindre utsträckning än män till social- och hälsovårdsbranschen (Science, Technology, Engineering, Mathematics). I ungefär hälften av OECD-länderna har kvinnornas andel ökat något 2013 –2019, men i en del länder har förändringen gått i motsatt riktning.Situationen är motsatt inom pedagogik och lärarutbildning, där hela 82 procent av de studerande inom högre utbildning som började studera i Finland var kvinnor. Andelen ligger ganska nära lärarkårens nuvarande könsfördelning. Av dem som arbetade som lärare (alla utbildningsnivåer) var 26% män. Den låga andelen manliga lärare i Finland är dock inte exceptionell; OECD-medeltalet är 30%. Den mest kvinnodominerade lärargruppen är lärare inom småbarnspedagogik. I Finland utgör kvinnornas andel hela 97 procent.Nyttan av utbildning ojämnt fördelad på arbetsmarknaden  Hur stor löneskillnaden är varierar beroende på utbildningsnivån. I Finland är skillnaden störst i fråga om dem som avlagt högskoleexamen. En högutbildad finländsk kvinna förtjänar i genomsnitt 77 procent av inkomstnivån för en man med utbildning på samma nivå.För Finlands del är skillnaderna beträffande andelen lågutbildade relativt små, under 5 procentenheter. Den regionala variationen gällande andelen lågutbildade är rentav mindre än i de övriga nordiska länderna. Andelen personer med utbildning på andra stadiet varierar mer (14 procentenheter), men de regionala skillnaderna är i samma storleksklass som i de övriga nordiska länderna.Även i Finland finns det relativt sett flest högutbildade i huvudstadsregionen och i Nyland: 55 procent av den vuxna befolkningen. I norra och östra Finland är andelen högutbildade klart lägre (42%), medeltalet för hela landet är 48%. Utbildningskostnaderna per elev minskade i Finland åren 2012 –2018I Finland var dock utbildningsutgifterna per studerande också 2018 högre än i OECD-länderna i snitt både inom grund- och andra stadiet och högre utbildning. I OECD-jämförelsen har förändringarna i kostnaderna per elev granskats reellt, dvs. med beaktande av förändringarna i kostnadsnivån.

Källa: Valtioneuvosto.fi

---

---