Det beteendevetenskapliga perspektivet inom statsförvaltningen fortsätter och förstärks
NordenBladet — Statsrådets kansli fortsätter det projekt som det startade i oktober 2020 i syfte att i praktiken testa möjligheterna att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid hanteringen av coronakrisen. Målet för det fortsatta projektet är att stärka statsförvaltningens förmåga att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap också i större utsträckning inom olika politikområden.Trots att projektet fokuserar på tillämpningen av beteendevetenskaplig forskningsinformation, är dess engagerande arbetssätt som betonar faktabaserat beslutsfattande ett uppmuntrande exempel på hur forskningsinformation kan tillämpas i den offentliga förvaltningens beslutsfattande. Syftet med projektet hittills har varit att hitta nya sätt att tillämpa forskningsinformation i beslutsfattandet och pröva olika människoorienterade former för påverkan. Beteendevetenskaplig kompetens har utnyttjats bland annat vid planeringen och genomförandet av kommunikationen om coronavirusepidemin.”Erfarenheterna har varit lovande och stött uppfattningen om att det finns ett verkligt behov av ett beteendevetenskapligt perspektiv som stöd för förvaltningen och beslutsfattandet. Vårt mål är att öka den beteendevetenskapliga förståelsen och expertisen inom statsförvaltningen, och samtidigt hitta lösningar som bidrar till en fungerande vardag som präglas av välmående”, berättar Maarit Lassander, som utnämnts till projektchef för det fortsatta projektet.Pol.mag., psyk.lic., specialpsykolog i hälsopsykologi Maarit Lassander har tidigare varit bland annat projektchef vid MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, koordinator vid Institutet för hälsa och välfärd och forskare (London School of Economics and Political Science, University of London).Arbetsgruppen för projektet ”Käyttäytymistieteellinen neuvonanto” om beteendevetenskaplig rådgivning har kompetens inom många olika beteendevetenskapliga områden, bland annat inom socialpsykologi, psykologi, beteendeekonomi och hälsoekonomi. Medlemmar i arbetsgruppen är doktorand i socialpsykologi Matti Heino (Helsingfors universitet), lektor i beteendeekonomi Markus Kanerva (yrkeshögskolan Laurea), specialsakkunnig Maarit Lassander, fil.dr, psykolog Ville Ojanen (Academy of Brain Oy) och akademiforskare Lauri Sääksvuori (Institutet för hälsa och välfärd).Projektets styrgrupp består av gruppens ordförande, avdelningschef Seppo Määttä (statsrådets kansli), statsrådets kommunikationsdirektör Päivi Anttikoski (statsrådets kansli), enhetschef Katju Holkeri (finansministeriet), direktör Pasi Pohjola (social- och hälsovårdsministeriet), enhetschef Susanna Siitonen (justitieministeriet), forskningschef Pilvikki Absetz (Östra Finlands universitet) och PhD Tiina Likki (frilans).Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av december 2022.Beteendevetenskaplig kompetens har utnyttjats som stöd för beslutsfattande och kommunikation som gäller coronakrisen i många länder, såväl i Europa som på andra håll, särskilt under den andra vågen av epidemin och bland annat för att göra coronavaccineringarna smidigare. Internationell forskning har visat bland annat att beteendevetenskaper kan bidra till positiva attityder till vaccinering och till vaccineringarnas effektiva framskridande.
Källa: Valtioneuvosto.fi
