Slutrapport om utveckling av undervisningen i de samiska språken och på samiska

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i februari 2020 en arbetsgrupp för utveckling av undervisningen i och på de samiska språken. Gruppen hade till uppgift att analysera helhetsläget för småbarnspedagogiken och undervisningen på samiska. Som stöd för arbetsgruppens arbete gjorde man fyra separata utredningar och hörde ett stort antal sakkunniga. Rapporten överlämnades den 15 april 2021 till undervisningsminister Jussi Saramo och statssekreterare Tuomo Puumala.För att skapa stabila förutsättningar för undervisningen i och på de samiska språken i hela landet krävs det enligt rapporten att man allt mer använder sig av distansförbindelser och gör ändringar i de bestämmelser som gäller undervisningen. Enligt arbetsgruppen behövs det mer uppdaterade läromedel på samiska för att undervisningens kvalitet ska kunna utvecklas. Det mest brådskande utvecklingsbehovet gäller den skoltsamiska undervisningen eftersom skoltsamiskan är det mest hotade språket av de samiska språken (enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska).–    Undervisningen på samiska är en av de viktigaste faktorerna som påverkar urfolkets framtid och undervisningens betydelse för de samiska språkens, den samiska kulturens och samesamhällets framtid kan inte överbetonas. Undervisningen på samiska har utvecklat sig i en positiv riktning. Det är väldigt viktigt att vi stärker denna positiva utveckling så att samernas rätt till det egna språket och den egna kulturen tillgodoses hela vägen från småbarnspedagogiken ända till högskolestudierna, sade undervisningsminister Jussi Saramo när han tog emot rapporten. Samiska språkbon blir en starkare del av småbarnspedagogikenEnligt rapporten ska småbarnspedagogiken på samiska stärkas särskilt utanför samernas hembygdsområde. För att återuppliva de samiska språken har man sedan 1993 utvecklat kultur- och språkboverksamhet som riktar sig till barn under skolåldern. Till följd av språkboverksamheten har antalet samisktalande ökat med hundratals personer. Enligt arbetsgruppen är det viktigt att språkboverksamheten ingår i småbarnspedagogiken. Lagen om småbarnspedagogik innehåller för närvarande inte bestämmelser om samiska språkbon, de ingår inte heller i grunderna för planen för småbarnspedagogik. –    Språkboverksamheten har visat sig vara ett fungerande sätt att återuppliva de hotade samiska språken. Språkboverksamheten behöver därför utvecklas så att allt fler barn har möjlighet att tillägna sig det samiska språket och den samiska kulturen. Likaså bör de samiska barnens möjligheter att få småbarnspedagogik av hög kvalitet på sitt eget språk stödjas, sade statssekreterare Tuomo Puumala. Arbetsgruppen föreslår i rapporten åtgärder för att öka och samordna utbildningen för ämneslärare med kunskaper i samiska. I många läroämnen går undervisningen på finska eftersom det inte finns några samiskspråkiga lärare. Det råder också brist på lärare inom småbarnspedagogik, klasslärare, speciallärare och studiehandledare som undervisar på samiska. Enligt förslaget i rapporten ska det utses läroanstalter som svarar för utbildningen av både samiskspråkig undervisningspersonal och  social- och hälsovårdspersonal. När det gäller social- och hälsovårdspersonalens behov av utbildning grundade sig arbetet på en utredning av Tuuli Miettunen. Denna utredning överlämnas tillsammans med utvecklingsarbetsgruppens rapport till undervisningsminister Jussi Saramo och statssekreterare Tuomo Puumala. Samernas delaktighet i att utveckla småbarnspedagogiken och undervisningen ska förbättrasEnligt arbetsgruppen bör samerna få bättre möjligheter att delta i och påverka arbetet med att utveckla småbarnspedagogiken och undervisningen. Åtgärderna ska bland annat omfatta lagstiftningsmässiga medel samt förtydligande av undervisningsförvaltningens arbetssätt och strukturer. Arbetsgruppen lyfter också fram behovet att öka skolundervisningen i samekunskap och förnya undervisningsmaterialet. Genom att öka timantalet och förbättra kvaliteten på undervisningen i samekunskap skulle man bland annat kunna minska ojämlikheten och hjälpa samiska barn och ungdomar att bli delaktiga i sin egen kultur.LÄNKAR:Rapport från arbetsgruppen för utveckling av undervisningen i och på de samiska språken
Samekunskap eller bristande kunskap om samerna? Saamenkielisen sosiaali- ja terveysalan henkilöstön koulutuksen nykytilanne ja
kehittämistarpeet – Selvitys saamen kielten ja saamenkielisen opetuksen kehittämistyöryhmälle, 
Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2021:18, Tuuli MiettunenPå uppdrag av arbetsgruppen gjordes utredningar om utbildningsvägarna för och tillgången till samiskspråkig personal inom småbarnspedagogiken och undervisningen samt om hur kunskapen om samerna presenteras i läromedlen inom den grundläggande utbildningen och vad som är läget med de samiskspråkiga läromedlen. Utredningarna gavs ut den 1 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi