Social- och hälsovårdsreformen är en förbättring i fråga om barns och ungas jämlika ställning i tjänsterna

NordenBladet — Till de centrala målen för social- och hälsovårdsreformen hör att förbättra lika tillgång till tjänster, kontinuiteten i tjänsterna och tjänsternas kvalitet. Dessa mål eftersträvas genom att social- och hälsovårdstjänsterna samlas under en enda anordnare, ett välfärdsområde. Den regeringsproposition som för närvarande behandlas i riksdagen förbättrar också verksam-hetsförutsättningarna för elevhälsotjänsterna vid skolor och läroanstalter. Samarbetet mellan elevhälsotjänsterna intensifieras Kurators- och psykologtjänsterna införs administrativt i social- och hälsovårdsreformen i anslut-ning till den övriga social- och hälsovården, i samma organisation som hälsovårdare och läkare inom skol- och studerandehälsovården. På detta sätt förbättras informationsgången och samarbetet mellan yrkespersoner som stöder elevernas välbefinnande. Genom den lagstadgade principen om närservice tryggar man att tjänsterna även i fortsättningen ordnas i skolans eller läroanstaltens ut-rymmen. Kuratorernas och psykologernas roll som en del av skolgemenskapen förblir alltså oför-ändrad. Reformen gör det dock möjligt för kuratorer och psykologer att få professionellt stöd och att upprätthålla den kompetens som deras krävande arbete förutsätter, när en organisation inom social- och hälsovården finns i bakgrunden. Detta gynnar framför allt barn och unga. I och med reformen behöver deras klientuppgifter inte överföras mellan bildningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. Dessutom är det i och med ändringen möjligt att anpassa elevhälsotjänsterna för barn och unga till smidiga kedjor tillsammans med andra social- och hälsovårdstjänster. Behovet av reformen har accentuerats med anledning av coronaepidemin, som har ökat behovet av stöd för barn och unga och orsakat behov av service och vårdskuld till exempel i fråga om mental-vårdstjänster för barn och unga. Ur barnens och de ungas synvinkel är det viktigast att få stöd och hjälp i de miljöer där tröskeln för att söka hjälp är så låg som möjligt. I återuppbyggnaden efter epidemin är det ytterst viktigt att alla elevhälsotjänster på ett sömlöst sätt hör till samma helhet inom social- och hälsovården och att yrkesutbildade personer svarar för tillhandahållandet av tjänsterna. På detta sätt kan man förebygga brister i kommunikationen mellan förvaltningsområ-dena. Samtidigt säkerställer man att det stöd som barnet eller den unga personen behöver från bör-jan till slut är en högklassig och omsorgsfullt planerad helhet där barnet eller den unga personen inte faller mellan olika tjänster. Tjänsterna för barn, unga och familjer utvecklas på riksnivåDet finns stora skillnader mellan kommunerna både i fråga om elevhälsotjänster och i fråga om andra tjänster för barn och unga. Detta kan ha försatt barn och unga i en ojämlik ställning. I och med social- och hälsovårdsreformen ska välfärdsområdena i stället för en enskild kommun eller samkommun svara för helheten av social- och hälsovårdstjänster. Detta gör det möjligt att tillhan-dahålla tjänster på ett jämlikt och högklassigt sätt. I programmet Framtidens social- och hälsocen-tral utvecklas på riksnivå till exempel familjecentrens verksamhet samt samarbetet mellan tjänster på bas- och specialnivå. Ett viktigt mål är att göra servicehelheterna smidiga. Detta främjar också samarbetet mellan yrkesutbildade personer. Då får barnet eller den unga personen rätt stöd så tidigt som möjligt och med låg tröskel. Välfärdsområdet har möjlighet att på ett bättre sätt än enskilda kommuner trygga den specialsakkunskap som behövs och rikta resurser också till krävande speci-altjänster. Dessa tjänster är till exempel psykiatrisk vård av barn och unga och missbrukartjänster. I utvecklingsarbetet tryggas barns, ungas och deras familjers rätt till högklassigt stöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi