Olika länders migrationsvägar för personer i behov av internationellt skydd i samband med studier och arbete kartläggs i en undersökning
NordenBladet — I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet utreds hurdana kompletterande migrationsvägar olika länder har för personer som vistas utomlands och som är i behov av internationellt skydd. Särskild fokus ligger på vägar som baserar sig på arbete och studier. Den internationella jämförelsen kan bidra till att stödja såväl Finlands tankar om behovet av kompletterande vägar som det internationella samfundets strävanden efter nya lösningar.Med kompletterande vägar avses arrangemang där uppehållstillstånd beviljas, exempelvis på grund av studier eller arbete, personer som vistas utomlands och som bedöms vara i behov av internationellt skydd. Avsikten är att personen ska kunna komma in i landet lagligt och tryggt så att hen inte blir tvungen att anlita människosmugglare. Målet med undersökningen är att få heltäckande information om vilka de kompletterande vägarna i praktiken kan vara samt hurdana administrativa och lagstiftningsmässiga lösningar de stater som utnyttjar sådana arrangemang har gjort. Dessutom produceras statistiska uppgifter om i vilken omfattning och på vem förfarandena tillämpas.De kompletterande vägarna verkar omfatta flera olika modeller, såsom arbets- och studiebaserade program, humanitära visum och olika arrangemang för arbetskraftens rörlighet. Någon heltäckande utredning om detta har dock ännu inte gjorts. I undersökningen studerar man noggrannare praxis i några olika stater. De stater som granskas närmare kommer att preciseras när forskningen framskrider.Att utveckla kompletterande vägar är ett viktigt sätt för EU att hantera migrationenKompletterande migrationsvägar för personer som är i behov av internationellt skydd är ett viktigt och aktuellt tema i de internationella diskussionerna om migration. Antalet personer som är i behov av skydd förutspås fortsätta att öka. Samtidigt präglas migrationen till EU av olagliga gränsövergångar vid de yttre gränserna och människosmuggling. För att bekämpa dessa fenomen söker man nya lösningar i EU under ledning av Europeiska kommissionen. I september 2020 antog kommissionen ett omfattande meddelande om reformen av migrations- och asylpolitiken. I meddelandet betonas utvecklingen av lagliga migrationsvägar som en del av EU:s övergripande strategi för migration. Kommissionen antog också en separat rekommendation om lagliga vägar. I rekommendationen uppmanar kommissionen medlemsländerna att undersöka möjligheterna till inresa på grund av arbete eller studier för dem som är i behov av internationellt skydd och uppmuntrar medlemsländerna att dela med sig av sina erfarenheter och bästa praxis. Också FN:s flyktingkommissariat UNHCR har en strategi för 2019–2021 med hjälp av vilken organisationen strävar efter att globalt främja mottagandet av kvotflyktingar och användningen av kompletterande vägar.Finland har inga kompletterande vägarI enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering utvecklar regeringen systemet med inreserutter som en del av Finlands EU-politik. Genom undersökningen får man aktuell information som Finlands regering och myndigheter behöver för att kunna bilda en nationell syn och föra en internationell diskussion. För närvarande kan personer som är i behov av internationellt skydd få skydd i Finland genom att anlända till Finland antingen som asylsökande eller som kvotflyktingar genom vidarebosättningsprogrammet. Finland har inga kompletterande migrationsvägar.
Vid sidan av de nationella behoven producerar projektet information också för andra länders behov, eftersom forskningsrapporten skrivs på engelska. Projektet stöder således EU-ländernas gemensamma ansträngningar för att hitta lösningar på migrationen och för att främja att man kan hitta fungerande lösningar på situationen för allt fler personer som är i behov av internationellt skydd.Undersökningen färdigställs hösten 2021Projektet är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Undersökningen blir klar i oktober. Till forskargruppen hör sakkunniga från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Också Joanne van Selm, en självständig forskare som är specialiserad på migrations- och flyktingfrågor, deltar. Projektets styrgrupp valde den som genomför undersökningen på basis av öppen ansökan. Styrgruppen består av medlemmar från inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.
Källa: Valtioneuvosto.fi
