Polisens antikorruptionspolicy
NordenBladet — Polisen har i början av 2024 fastställt sin antikorruptionspolicy. Polisen accepterar inte korruption i någon form.Ibruktagandet av policyn grundar sig på en rekommendation från Europarådets organ mot korruption GRECO. GRECO rekommenderade att polisen ska ta fram en antikorruptionsstrategi/-policy som den stora allmänheten informeras om. Rekommendationen bekräftades i Statsrådets principbeslut om åtgärder mot korruption och åtgärdsprogrammet för 2021–2023 i anslutning till det. Innehållet i vår policy bygger på fem principer mot korruption:Förtroendet för polisen är fortsatt högtPolisen har nolltolerans mot korruptionVi är medvetna om, identifierar och har kontroll över korruptionsriskernaVi gör det möjligt att avslöja och rapportera oegentligheterNär vi upptäcker korruptiva egenskaper vidtar vi omedelbara åtgärderVår antikorruptionspolicy är bunden till polisens värderingar och etiska kod.– Vårt mål är att förtroendet för polisen ska vara fortsatt högt. Av den orsaken accepterar vi inte korruption i någon form. Vårt mål är att även i framtiden vara värda ett högt förtroende, och det förutsätter i synnerhet att vi agerar i enlighet med våra värderingar, berättar polisjurist Visa Weckström.Vid beredningen av polisens antikorruptionspolicy har man utöver Polisstyrelsens korruptionsexperter även utnyttjat sakkunskapen hos Centralkriminalpolisen och riksåklagarens byrå. Antikorruptionspolicyn kommer att kompletteras med en verkställighetsplan under 2024. Vad förebygger man genom antikorruptionspolicyn?Korruption är missbruk av makt för egen fördel. Korruption kan delas in i ekonomisk korruption och etisk korruption. I de flesta fall handlar det om ekonomiska intressen, vilket brukar avse olika former av korruption. Den mest typiska situationen är sannolikt tagande av muta, som påverkar eller syftar till att påverka en tjänstemans handlingar, till exempel i beslut som gäller personen som ger mutan. Med etisk korruption avses å andra sidan missbruk av inflytande eller prövningsrätt som inte har ett ekonomiskt motiv. Detta inkluderar till exempel nepotism (gynnande av släkting) som inte direkt eftersträvar ekonomisk vinning. Polisen accepterar inte korruption i någon formPolisens antikorruptionspolicy omfattar både ekonomisk korruption och etisk korruption, eftersom polisen bekämpar alla former av korruption.– Policyn gäller alla poliser och polisenheter. Publiceringen av policyn är inte kopplad till någon enskild händelse eller manifestation av korruption. Genom att stärka polisens egen antikorruptionspolicy vill vi signalera – såväl inom polisen som i samhället i stort – att vi stärker vår integritet, berättar Weckström.Integritet avser bland annat ärlighet, omutlighet, hög moral eller ståndaktighet. – Trots all förebyggande verksamhet kan korruption alltid förekomma och det är sannolikt omöjligt att utrota den helt och hållet, konstaterar Weckström.
Ibruktagandet av policyn grundar sig på en rekommendation från Europarådets organ mot korruption GRECO. GRECO rekommenderade att polisen ska ta fram en antikorruptionsstrategi/-policy som den stora allmänheten informeras om. Rekommendationen bekräftades i Statsrådets principbeslut om åtgärder mot korruption och åtgärdsprogrammet för 2021–2023 i anslutning till det.
Innehållet i vår policy bygger på fem principer mot korruption:
- Förtroendet för polisen är fortsatt högt
- Polisen har nolltolerans mot korruption
- Vi är medvetna om, identifierar och har kontroll över korruptionsriskerna
- Vi gör det möjligt att avslöja och rapportera oegentligheter
- När vi upptäcker korruptiva egenskaper vidtar vi omedelbara åtgärder
Vår antikorruptionspolicy är bunden till polisens värderingar och etiska kod.
– Vårt mål är att förtroendet för polisen ska vara fortsatt högt. Av den orsaken accepterar vi inte korruption i någon form. Vårt mål är att även i framtiden vara värda ett högt förtroende, och det förutsätter i synnerhet att vi agerar i enlighet med våra värderingar, berättar polisjurist Visa Weckström.
Vid beredningen av polisens antikorruptionspolicy har man utöver Polisstyrelsens korruptionsexperter även utnyttjat sakkunskapen hos Centralkriminalpolisen och riksåklagarens byrå. Antikorruptionspolicyn kommer att kompletteras med en verkställighetsplan under 2024.
Vad förebygger man genom antikorruptionspolicyn?
Korruption är missbruk av makt för egen fördel. Korruption kan delas in i ekonomisk korruption och etisk korruption.
- I de flesta fall handlar det om ekonomiska intressen, vilket brukar avse olika former av korruption. Den mest typiska situationen är sannolikt tagande av muta, som påverkar eller syftar till att påverka en tjänstemans handlingar, till exempel i beslut som gäller personen som ger mutan.
- Med etisk korruption avses å andra sidan missbruk av inflytande eller prövningsrätt som inte har ett ekonomiskt motiv. Detta inkluderar till exempel nepotism (gynnande av släkting) som inte direkt eftersträvar ekonomisk vinning.
Polisen accepterar inte korruption i någon form
Polisens antikorruptionspolicy omfattar både ekonomisk korruption och etisk korruption, eftersom polisen bekämpar alla former av korruption.
– Policyn gäller alla poliser och polisenheter. Publiceringen av policyn är inte kopplad till någon enskild händelse eller manifestation av korruption. Genom att stärka polisens egen antikorruptionspolicy vill vi signalera – såväl inom polisen som i samhället i stort – att vi stärker vår integritet, berättar Weckström.
Integritet avser bland annat ärlighet, omutlighet, hög moral eller ståndaktighet.
– Trots all förebyggande verksamhet kan korruption alltid förekomma och det är sannolikt omöjligt att utrota den helt och hållet, konstaterar Weckström.
]]>
Källa: Poliisi.fi
