Ökning av antalet topsningar i region Stockholm
NordenBladet —
Dna-prov. Bild: Polisen
Under 2019 ökade region Stockholm antalet topsningar med 17 procent jämfört med 2018. Ökningen beror bland annat på att polisen topsat fler i samband med misstanke om bedrägeribrott. Brott som inte sällan har en koppling till organiserad brottslighet.
Ju mer polisen topsar desto större chans finns det att koppla gärningspersoner till dna-profiler från brottsplatsspår i region Stockholm och i hela landet. Under 2019 gjorde polisen i region Stockholm cirka 7 000 topsningar, vilket är cirka 1 000 fler än 2018.
Koppling till organiserad brottslighet
En del av ökningen under 2019 beror på att polisen i region Stockholm topsat fler personer misstänkta för bidragsbrott.
– Det är en medveten satsning eftersom vi vet att brott mot välfärdssystemen inte sällan har en koppling till organiserad brottslighet, säger Patrik Lillqvist, chef för bedrägerisektionen vid regionala operativa enheten.
Under perioden januari-september 2019 kunde identifierade personer som topsats i Stockholm kopplas till:
15 brottsplatser som gällde försök till dråp eller mord.
9 brottsplatser som gällde mord eller dråp, misshandel med dödlig utgång.
5 brottsplatser som gällde våldtäkt.
28 brottsplatser som gällde inbrott.
27 brottsplatser som gällde rån.
80 brottsplatser som gällde stöld.
Ett sju år gammalt våldtäktsärende blev löst
En topsning inom ett enklare ärende kan leda till att polisen hittar den som står bakom ett grovt brott i ett helt annat. Ett av flera exempel är från 2018 då polisen i polisområde Stockholm syd utredde ett ärende som bland annat gällde övergrepp i rättssak.
Vid ett förhör topsade polisen den misstänkte gärningspersonen och körde sedan dna-proflen mot polisens spårregister. Det blev träff i ett ouppklarat och nedlagt våldtäktsärende från 2011. Efter sju år kunde polisen återuppta ärendet och driva det fram till åtal.
Tre olika register
Det finns tre olika register för dna-profiler i Sverige: dna-registret, utredningsregistret och spårregistret. Nationellt forensiskt center (NFC) administrerar de svenska registren.
Dna-registret – dna-profiler från personer som finns registrerade i belastningsregistret och som har dömts för brott med annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. Cirka 152 000 identiteter. Gallring utifrån olika kriterier.
Utredningsregistret – dna-profiler från misstänkta som topsats i ett ärende. Om ärendet läggs ned tas personens dna-profil bort. Vid uppfyllda villkor annars förs den över till dna-registret. Innan dna-profilen tas bort ur utredningsregistret är det viktigt att hinna köra det mot spårregistret. Även om ärendet läggs ned kan det bli träffar. I utredningsregistret finns cirka 13 700 identiteter.
Spårregistret – cirka 38 623 okända dna-profiler från brottsplatser.
Mer information
Fakta: Topsning
Enligt rättegångsbalken får den som skäligen kan misstänkas för ett brott där fängelse ingår i straffskalan registertopsas.
Topsning räknas som kroppsbesiktning och förundersökningsledare fattar beslut om att topsning ska göras. Själva topsningen kan dock utföras av både civilanställda och av poliser.
Det finns färdiga provtagningssatser för att ta salivprov.
Dna-registrering ska ske rutinmässigt och det finns grund för topsning vid exempelvis upprepade ringa stöldmisstankar.
Nyhet från
Polisen Stockholms län
Publicerad 04 februari 2020 11:15
Källa: Polisen.se
