Konsekvenserna av våld i närrelationer är långtgående – i fokus står identifiering och sökande av hjälp för såväl offret som gärningsmannen
NordenBladet —
04.02.2020 kl 08.49Polisstyrelsen
Genom uppdateringar i sociala media påminner polisen denna vecka om vikten av att identifiera och bekämpa våld i närrelationer. Till sin karaktär kan våld i närrelationer vara förutom fysiskt också psykiskt. När barn eller seniorer blir föremål för våld kan det ta sig uttryck i exempelvis försummelse och olika former av övergrepp. Ofta kombineras olika former av våld så, att samma person får utstå olika gärningar.
‒I bekämpningen av våld i närrelationer är det viktigt att brottsoffret inser sin situation och att hen hänvisas till parter som ger hjälp. Man måste också få våldsutövaren att inse hur skadligt hens agerande är och hänvisa även hen till parter som ger hjälp. Modeller för lösningar som inbegriper våld tas ofta från den egna barndomen, och man måste kunna bryta den onda cirkeln, säger polisinspektör Pekka Heikkinen från Polisstyrelsen.
Till sin karaktär är våld i närrelationer dold brottslighet som polisen i allmänhet får kännedom om först när det har pågått redan en längre tid. År 2018 fanns det 9 900 offer i de brott med våld i närrelationer som myndigheterna fick kännedom om.
Enligt Heikkinen karaktäriseras våld i närrelationer ofta av att offret på grund av skam eller fruktan som anknyter till ärendet inte berättar alla detaljer, bagatelliserar sina skador eller på annat sätt försöker skydda gärningsmannen.
‒Det hör till polisens skyldigheter att registrera en brottsanmälan, se till att offret får tillräckligt med information om stödtjänsterna samt göra en riskbedömning av våldet och överväga att eventuellt meddela ett tillfälligt besöksförbud. Med tanke på fortsättningen är det viktigt att både offret och gärningsmannen kan hänvisas till parter som kan tillhandahålla nödvändig hjälp. Också barn och andra närstående personer kan behöva stödtjänster och bör aktivt styras till dessa, konstaterar Heikkinen.
Våld i närrelationer är till skada för hela närkretsen
Heikkinen påpekar att våld i närrelationer berör och skadar förutom offret också andra människor i närkretsen.
‒Då det gäller våld i närrelationer avtrubbas ofta såväl offret som gärningsmannen i situationen, och det är möjligt att man börjar betrakta tillvaron som normal och relevant, även om våld aldrig är det. Fruktan och offrets traumatisering kan göra det svårare för offret att lämna relationen. Gärningsmannens beteendemodell tas troligen upp igen i de följande relationerna, även om ett offer lyckas lösgöra sig. Av denna anledning är det viktigt att identifiera våld i närrelationer och föra detta på tal för att våld ska kunna avslöjas och situationen avhjälpas, säger polisinspektör Heikkinen.
Enligt Heikkinen är det viktigt att alla offer hänvisas till tjänster och att man försäkrar sig om att allting står rätt till också i närkretsen, till exempel barn samt far- och morföräldrar. På detta sätt kan framtida brott förebyggas, när de skadliga beteende- och lösningsmodellerna inte förs vidare från en generation till en annan.
Heikkinen säger att våld i närrelationer modigt ska föras på tal och stöd ges för att söka hjälp antingen genom myndigheter eller hjälptjänster, om man misstänker att denna typ av våld förekommer i den egna levnadskretsen.
‒Hjälp ska sökas i ett så tidigt skede som möjligt, eftersom det första slaget sällan är det sista. Man känner till att våld i närrelationer vanligtvis blir värre och råare ju längre det pågår, säger Heikkinen.
Alltfler offer hänvisas till stödtjänster
Polisen hänvisar ett offer för våld i en närrelation till hjälptjänster. I brottsofferdirektivet förutsätts det att allmänna stödtjänster ska ordnas och föreskrivs att alla brottsoffer har rätt till stödtjänster. I Istanbulfördraget beaktas i synnerhet offer för våld i närrelationer. Dessutom förutsätts det att stödtjänster ska ordnas för dem som upplevt våld i närrelationer. Tjänsterna tillhandahålls på olika språk och med beaktande av bland annat mångkulturalitet.
Under de senaste fem åren har antalet klienter hos exempelvis Brottsofferjouren mer än tredubblats.
‒De bakomliggande orsakerna till ökningen i antalet klienter är att lagstiftningen utvecklas och kännedomen om tjänsterna ökar. Polisen hänvisar alltfler klienter till hjälptjänster. År 2019 ökade antalet klienter som polisen hänvisade till Brottsofferjouren med cirka 60 procent jämfört med året innan. Också andra parter hänvisar alltfler offer. Hos Brottsofferjouren är de som upplevt våld i närrelationer fortfarande den största enskilda klientgruppen mätt enligt brottsslag, och antalet klienter har ökat, konstaterar Leena-Kaisa Åberg, verksamhetsledare för Brottsofferjouren.
Enligt Åberg är det viktigt att de som upplevt våld i närrelationer och de som lever i fruktan för våld får information om existerande hjälptjänster.
–Vi som tillhandahåller hjälp uppmuntrar behövande att ta kontakt med låg tröskel. Det är fint att det i dag finns flera parter än tidigare som ger hjälp, säger Åberg.
Om du fallit offer för våld i närrelationer, ring i nödfall 112 eller i icke-brådskande fall till polisen på din hemort.
Hjälp som organisationer tillhandahåller för våldsoffer, bland annat:
BrottsofferjourenFörbundet för mödra- och skyddshemNollinjenKriscentrum Monika
Hjälp som organisationer tillhandahåller för våldsutövare, bland annat:
Lyömätön linjaMiehen linjaJussi-työ
Källa: Poliisi.fi
