Helsingfors: Kronohagen, Norra kajen + BILDER!
OHMYGOSSIP – Kronohagen (fi. Kruununhaka) är en stadsdel i Helsingfors stad och en del av Estnäs distrikt. Kronohagen ligger i Helsingfors centrum och namnet kommer från en äng där kronans hästar betade. Ängen fanns vid nuvarande Fredsgatan. Kronohagen är Helsingfors administrativa centrum sedan staden flyttades dit år 1640 från Gammelstaden. I Kronohagen finns flera viktiga platser, speciellt Senatstorget med Helsingfors universitets huvudbyggnad, Helsingfors domkyrka och Statsrådsborgen. I Kronohagen finns också Presidentens slott, stadshuset, Finlands bank, Ständerhuset och Riddarhuset. Helsingfors universitet har flera institutioner i Kronohagen.
Kronohagen–Kruununhaka fastslogs som stadsdelsnamn på 1800-talet men det svenska namnet hade varit i bruk åtminstone sedan 1750-talet. Det föddes spontant som namn på den mark som arméns hästar betade på. De äldsta officiella gatunamnen i Helsingfors som fortfarande används är Unionsgatan och Elisabetsgatan i Kronohagen. Namnen gavs i samband med kejsar Alexander I:s besök i Helsingfors år 1819. Gatorna fick finska namn något senare. Elisabetsgatan är namngiven efter Alexander I:s maka, kejsarinnan Elisabet. I Kronohagen finns det rikligt med memorialnamn, dvs. namn som getts för att ära någon. Gatunamnen Helenegatan, Kristiansgatan, Mariegatan och Sofiegatan kom till redan på 1800-talet. Namnet Nikolaigatan ändrades till Snellmansgatan 1928.
Det har inte alltid dokumenterats vem man har velat komma ihåg med memorialnamnen. Katrinegatan (Catharine Gatan 1820) kan ha fått sitt namn efter den ryska kejsarinnan Katarina II. Den kan också ha namngivits efter statsrådet J. A. Ehrenströms maka eller mor (båda bar namnet Catharina som andranamn). Ehrenström var med och namngav gatorna. Gator kan också få namn efter händelser. I många finländska städer finns till exempel en gata med namnet Fredsgatan. I Helsingfors gavs namnet Fredsgatan på 1800-talet till minne av freden i Fredrikshamn år 1809. Också föreningar och företag har utgjort motiv för gatunamn. Bokarbetaregatan (1945) har fått sitt namn för att Helsingfors bokarbetarförenings verksamhetshus ligger vid gatan.
I brandordningen av år 1820 fick alla kvarter både namn och nummer. Namnen valdes från växt- och djurriket. Under kvartersnamnens blomstringsperiod i slutet av 1800-talet var kvarteren mer kända än gatuadresserna. På 1890-talet slutade man namnge kvarter. Eftersom Tölö och områdena norr om Långa bron bebyggdes senare förekom denna typ av namngivning inte där. I slutet av 1900-talet lyftes kvartersnamnen upp på nytt när de trendigt gammalmodiga namnen användes inom marknadsföringen och som identitetsskapare för olika områden. När Fiskehamnen i Sörnäs byggs ut under 2010-talet kommer också nya kvartersnamn att komma till.
Fotod: OHMYGOSSIP/Helena-Reet Ennet
