Estnisk folkkultur: Immateriellt kulturarv och uppskattning av de speciella kännetecknen i kulturmiljöer (bifogad lista med estniska immateriella kulturarv och program för kulturmiljöer!)
NordenBladet – Med immateriellt kulturarv avses våra levande arv efter våra förfäder, som vidarebefordras av samhällen och enskilda medborgare genom deras färdigheter, traditioner, seder och etablerade praxis och vidarebefordras till kommande generationer. Begreppet immateriellt kulturarv är ganska nytt, det infördes med antagandet av UNESCO: s konvention för skydd av det immateriella kulturarvet 2003.
Estland anslöt sig till UNESCO: s konvention om det immateriella kulturarvet 2006. Enligt konventionen måste varje stat sammanställa en lista över sitt eget immateriella kulturarv och vid behov anta lagstiftning för att skydda det. Listan över estniska immateriella kulturarv förvaltas av folkkulturcentret (Rahvakultuuri Keskus).
Sedan 2003 har kulturmiljön på ön Kynö och sång- och dansfestivalerna i Estland, Lettland och Litauen funnits på UNESCO: s lista över immateriella kulturarv. 2009 lades Setumaas leelo-sång till listan över representationer. Sedan november 2014 har rökbastutraditionen i det gamla Võru län också inkluderats i UNESCO: s världsarvslista.
Genom listan över immateriella arv kan du lära dig om kunskap, färdigheter, seder och etablerad praxis som överförts från generation till generation som är viktiga för oss och våra samtida.
Foton: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
Uppskattning av de speciella egenskaperna i kulturmiljöer
I mer än 15 år har det estniska kulturministeriet värdesatt kulturmiljöernas arv, dvs. traditionella kulturområden. Den kulturella miljön är ett fungerande samhälle med en enhetlig identitet, vars aktiviteter kan klassificeras som tillhörande området immateriella kulturarv. Därför har kulturmiljöprogrammen varit en av prioriteringarna för det estniska kulturministeriet under de senaste åren.
Genom kulturprogram främjar staten bevarandet av det immateriella kulturarvet i kulturmiljöer och samhällsaktiviteter på detta område. Kulturmiljöprogrammen är av regional betydelse, eftersom de i allmänhet stödjer avlägsna samhällen där folkliga traditioner är bäst bevarade.
Kulturmiljöprogram
– Setumaa kulturprogram på ön
– Kulturmiljöprogram på ön Kynö
– Skärgårdens traditionella kulturmiljöprogram
– Mulgimaa kulturprogram
– Gamla Võrumaa kulturprogram
– Kulturprogram vid Peipu sjös strand
– Virlands traditionella kulturprogram
I Estland finns det många som har folkkultur som hobby och deras antal växer trots att befolkningen krymper. Folkkulturens popularitet garanterar att de gamla traditionerna förblir livskraftiga även i dag. Tack vare konsekvent handling och fortsättning av traditioner förblir spelandet av kantele, korsång och traditionen att bära folkdräkter levande. De är bara en del av den rika estniska folkkulturen.
Området folkkultur inkluderar hobbyverksamhet, folktradition, immateriell folklore, forskning, bevarande och förevigande av nationella och regionala traditionella kulturer, offentliga kulturevenemang och sociala aktiviteter inom området folkkultur, utbildning och tjänstutbildning som baserar sig på kreativa och nationella traditioner.
Foto: NordenBladet / Helena-Reet Ennet
Källa: NordenBladet.ee
