Polisens utredning: Riktade trakasserier inverkar på personalens välmående och ork men inte på besluten

NordenBladet —

16.12.2019 kl 13.24Polisstyrelsen
I oktober 2019 genomförde Polisstyrelsen en enkät bland polispersonalen i syfte att kartlägga fenomenet riktade trakasserier: hur allmänt det är att polispersonal utsätts för sådana trakasserier, vilka uttryck de tar sig, vilka följder de får och hur personalen rent allmänt förhåller sig till fenomenet. Totalt besvarades enkäten av 834 personer, dvs. 8,2 procent av hela personalen. Av de svarande arbetade 61 procent främst med uppgifter inom brottsbekämpning eller inom larm- och övervakningsverksamhet.
Enligt enkäten anser nästan 89 procent av de svarande att riktade trakasserier mot polisen är ett problem. Totalt 258 svarande (ca 31 %) hade personligen upplevt riktade trakasserier under de tre senaste åren och cirka hälften av de svarande (ca 48 %) hade observerat att personer i den egna enheten hade blivit utsatta för riktade trakasserier.
‒ Utredningen har stärkt uppfattningen att riktade trakasserier mot polisen är ett allvarligt problem som man bör ingripa mot med alla till buds stående medel. Personalen är vår viktigaste resurs och det måste gå att se till att personalen orkar arbeta, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
Rätten att kritisera myndigheter hör till en demokrati
I utredningen beskrevs riktade trakasserier som handlingar i avsikt att skapa en ofördelaktig bild av personer som arbetar inom polisförvaltningen, och detta görs genom att man gräver i information om de aktuella personernas arbets- eller privatliv och placerar informationen i en annan kontext eller förvränger informationen eller sprider falsk information.
Riktade trakasserier kan också ske i form av direkta eller indirekta hot, eller i form av användning av rättsskyddsmedel, som i sig är lagliga, i syfte att störa eller orsaka olägenhet på ett sätt som tydligt överskrider det som kan anses som godtagbart.
Målet med agerandet kan vara att genom påtryckningar få polisen att avstå från en tjänsteåtgärd eller att vidta en tjänsteåtgärd. Att kritisera en myndighet eller en enskild tjänsteåtgärd eller att utnyttja en medborgares normala rättsskyddsmedel är däremot inte riktade trakasserier.
‒ Rätten att kritisera en myndighets verksamhet hör till en demokrati, och riktade trakasserier handlar inte om det. Målet med riktade trakasserier är att med osakliga medel påverka en myndighets verksamhet, försvaga förtroendet för myndigheterna och därigenom påverka hela samhället och rättssystemet. På så sätt berör riktade trakasserier var och en, konstaterar Kolehmainen.
Enligt Kolehmainen tar polisen olika uttrycksformer av riktade trakasserier på allvar och ingriper med de medel som lagstiftningen erbjuder.
Enligt enkäten anser många som arbetar inom polisen att arbetsgivaren – och inte en enskild tjänsteman – oftare borde kunna föra ett ärende vidare, men för närvarande tillåter lagstiftningen det inte. Sommaren 2019 framförde Polisstyrelsen, Riksåklagarämbetet och lagmännen vid tingsrätterna tillsammans för justitieministeriet vissa behov av ändringar i lagstiftningen för att göra det möjligt att ingripa i och bekämpa riktade trakasserier.
‒ Polisyrket präglas delvis fortfarande av tanken att vissa saker helt enkelt hör till jobbet och att man måste acceptera det. Så får det inte vara. En tjänstemans heder och rätt att leva i fred måste skyddas tillräckligt. Rättsskyddet får inte heller vad gäller brottsbeteckningar eller brottsutredning vara sämre än för andra medborgare. I själva verket borde det tvärtom vara bättre, eftersom polisen har ett handlingstvång. Polisen måste med andra ord agera, vare sig ett tjänsteuppdrag är förknippat med hot om riktade trakasserier eller inte, påpekar Kolehmainen.
Förnedring, svartmålning och hot från dem som är föremål för polisens verksamhet
Enligt enkäten var de vanligaste formerna av riktade trakasserier mot polispersonalen förnedring och svartmålning och direkta eller indirekta hot.
Andra metoder var bl.a. att utnyttja internet och att använda i sig lagliga rättsskyddsmedel på ett sätt som tydligt överskrider gränserna för vad som kan anses som godtagbart. Enkätsvaren tog också upp riktade trakasserier mot tjänstemäns närstående. Oftast var det någon som hade varit föremål för polisens verksamhet som låg bakom de riktade trakasserierna.
Leder till att offentliga arbetsuppgifter och debattämnen undviks
Enligt polisstyrelsens enkät var de riktade trakasseriernas viktigaste konsekvenser för den utsatta hur hens välmående och ork påverkades. Riktade trakasserier hade också lett till att den utsatta ändrade sitt beteende på sociala medier och ökade säkerhetsåtgärderna eller åtminstone hade övervägt att göra det. Den tredje viktigaste olägenheten gällde de närståendes välmående och ork.
. Cirka var tionde uppgav sig undvika arbetsuppgifter där det finns en risk att utsättas för riktade trakasserier, till exempel offentliga arbetsuppgifter eller frågor som väcker debatt.
‒ En god nyhet är att riktade trakasserier endast ytterst sällan ledde till de eftersträvade resultaten, dvs. en påverkan på myndighetsbeslut eller myndighetsåtgärder.
Följderna hade emellertid även allvarliga inslag eftersom 13 procent av alla som besvarade enkäten hade övervägt att byta yrke på grund av riktade trakasserier. Bland dem som själv hade utsatts var det ännu fler som hade övervägt yrkesbyte, nästan var femte (18 %). Cirka tio svarande uppgav att de bytt arbetsuppgifter på grund av riktade trakasserier.
Endast en liten del av de svarande berättade att riktade trakasserier hade behandlats under förundersökningen. En tredjedel av de svarande ville på grund av risken för ökade riktade trakasserier inte inleda en straffprocess i ärendet. Metoderna i en straffprocess ansågs vara otillräckliga, och en tredjedel ansåg att organisationen borde ha fört ärendet vidare och inte en enskild tjänsteman.
En knapp tredjedel av de svarande ansåg att arbetsgivarens åtgärder inte var tillräckliga i fall som gällde riktade trakasserier. De behov av utveckling som lyftes fram var bl.a. stöd för personalen, skydd för polisens identitet, ändringar i lagstiftningen och mer anvisningar.
Polisstyrelsen hade redan före enkäten börjat utarbeta enhetliga anvisningar för polisenheterna gällande åtgärder mot och förebyggande av riktade trakasserier. Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen kommer man i anvisningarna att beakta de behov och förslag som framkommit i enkäten.
‒ En finsk polis ska även i otrevliga situationer agera på ett sätt som är värt förtroende. Samhället bör ändå inte utgå från att en polis, utöver att ha ett redan på alla andra sätt krävande yrke, också ska tåla vad som helst, konstaterar Seppo Kolehmainen.
Enkäten genomfördes bland hela polispersonalen under en två veckors period i oktober 2019. Frågorna gällde erfarenheterna de tre senaste åren. Svaren gavs anonymt. Alla polisenheter var representerade bland de svarande.

Källa: Poliisi.fi