Polisstyrelsen har överlämnat en utredning gällande demonstrationen 3 oktober 2020 till inrikesministeriet
NordenBladet —
08.10.2020 kl 16.19Polisstyrelsen
Inrikesministeriet har av Polisstyrelsen begärt en utredning om polisens bruk av maktmedel samt om polisens uppgift att sörja för ordningen och säkerheten under demonstrationer. Denna begäran om utredning hänförde sig till den demonstration som sammanslutningen Elokapina ordnade i Helsingfors 3 oktober 2020.
Polisstyrelsen har i dag 8 oktober 2020 överlämnat utredningen till ministeriet. För utredningen bad Polisstyrelsen om ett utlåtande om händelserna under demonstrationen av polisinrättningen i Helsingfors. Polisstyrelsens utredning (på finska) kan läsas i sin helhet på https://www.poliisi.fi/selvitykset/Poliisihallituksen_selvitys_20201008
Frågor gällande demonstrationen har för närvarande anhängiggjorts av Riksåklagarens byrå samt Riksdagens justitieombudsmans kansli. Av denna orsak tar Polisstyrelsen i sin utredning inte närmare ställning till händelserna 3 oktober 2020 till den del som lagligheten i dem är under bedömning av ovan nämnda instanser.
Polisen råd, uppmaningar och befallningar räckte inte
Polisens uppgift är att säkerställa friheten till åsiktsyttring och samtidigt även övriga medborgares rättigheter. Friheten till åsiktsyttring innebär inte en frihet att bryta mot lagen. Enligt utlåtandet från polisinrättningen i Helsingfors användes maktmedel under händelserna 3 oktober 2020 i en situation där en del av demonstranterna hade placerat sig på den livligt trafikerade Kajsaniemigatan och genom sitt agerande blockerat körbanan. Polisen hade inte i förväg informerats om demonstranternas plan att hindra trafiken på Unionsgatans och Kajsaniemigatans körbanor. Detta ledde till störningar och hinder för den allmänna trafiken, fara för demonstranterna och för de polismän som utförde sitt polisuppdrag. Trafikstörningen orsakade dessutom en risk för räddningsmyndigheternas verksamhet. Här bör observeras att polisen inte i något skede avbröt åsiktsyttringen, utan möjliggjorde att demonstranterna även efter att de avlägsnats från körbanan kunde fortsätta åsiktsyttringen på ett säkert sätt.
Enligt utlåtandet från polisinrättningen i Helsingfors ledde situationen till att polisens tillgängliga medel, som redan under flera timmar hade varit råd, uppmaningar och befallningar, inte längre var tillräckliga. Inte heller att fysiskt bära demonstranterna till trottoaren ledde till önskat resultat eftersom det inte fanns maktmedel för transport av varje person som nonchalerade polisens befallning, och att bära eller med maktmedel lösgöra demonstranter från varandra som satt hopkedjade, skulle ha kunnat orsaka fysiska skador. Ledaren för polisoperationen godkände användning av OC-sprej som det lindrigaste tillgängliga maktmedlet för att skingra en folkskara. Innan sprejen användes hade man säkerställt att den kunde användas under dessa omständigheter och den riktades endast mot en begränsad mängd av demonstranterna. Polisen hade dessutom varnat demonstranterna för att sprej skulle användas och gett dem fem minuter att självmant lämna körbanan. Ledaren för operationen hade under övervägandet av bruk av maktmedel bedömt den märkbara trafikstörning som folkskaran orsakade, de tillgängliga polisresurserna, alternativa medel samt frigörande av polisresurser för skötsel av brådskande larmuppdrag. I det här läget blev man även tvungen att bedöma alternativa händelseförlopp, om man skulle ha låtit situationen fortgå.
Principen för polisens verksamhet är att undvika bruk av maktmedel
Polisens användning av maktmedel styrs av de grundläggande och mänskliga rättigheterna, de allmänna principerna i polislagen, de särskilda principerna i bestämmelserna om polisens bruk av maktmedel, vilka är nödvändighet och försvarbarhet av tillgripande av maktmedel. Dessutom har Polisstyrelsen gett polisen maktmedels- och skyddsutrustning samt utbildning i bestämmelsen om bruk av maktmedel och skyddsutrustning.
Principen för polisens verksamhet är att undvika bruk av maktmedel. Behov att tillgripa maktmedel kan uppstå bland annat då en målperson inte följer polisens råd, uppmaningar eller befallningar. Då slutför polisen sin lagenliga uppgift genom att vid behov använda nödvändiga maktmedel i rätt proportioner. Polisen strävar i alla lägen efter att främst sköta uppgiften enligt principen för minsta olägenhet, beaktande målpersonens och utomståendes säkerhet.
‒ Valet av nödvändiga maktmedel påverkas av bedömningen av situationen som helhet. Om exempelvis lindrigare medel såsom råd, uppmaningar och befallningar visar sig vara verkningslösa, kan man ta till det maktmedel som är lindrigast men tillräckligt effektivt för att uppnå målet med det aktuella tjänsteuppdraget, konstaterar polisdirektör Sanna Heikinheimo vid Polisstyrelsen.
Heikinheimo berättar att det inte finns någon särskild föreskriven eller fastställd rangordning för bruk av polisens maktmedel. Endast om förutsättningarna för användning av skjutvapen föreskrivs särskilt i polislagen.
‒ Polisen bedömer vilket maktmedel som är lindrigast, tillräckligt effektivt och försvarbart från fall till fall. Detta innebär exempelvis att i stället för fysiska maktmedel, såsom att bära eller förflytta en person, kan beroende på situationen OC-sprej bli aktuellt som första maktmedel, säger hon.
Om användning av maktmedel och principerna för användningen ges heltäckande utbildning redan vid polisens grundutbildning. Utbildningen fortsätter under hela karriären i form av regelbunden fortbildning som polisenheterna ordnar.
Polisens verksamhet ska tåla kritisk granskning
Polisstyrelsen anser att polisens åtgärder vid demonstrationen 3 oktober 2020 ska bedömas som en helhet. En jämförelse med verksamhetsmodeller från vissa tidigare demonstrationer är inte entydig eftersom förhållandena alltid skiljer sig från varandra.
‒ För polisen är det livsviktigt att vår verksamhet är samhälleligt godtagbar och tål en kritisk granskning. Därför är det viktigt att händelsen bedöms även av utomstående instanser, och vid behov kommer vi utifrån bedömningen att utveckla vår verksamhet. Fallet visar hur viktigt det är att polisen, samtidigt som vi fattar beslut med stöd av lagar och förordningar, även kan motivera besluten öppet samt aktivt delta i debatten gällande vår verksamhet. Hur vår verksamhet ter sig i medborgarnas ögon ligger till grund för finländarnas exceptionellt höga förtroende för polisen. Förtroende är livsvillkoret för hela vår verksamhet, säger polisdirektör Heikinheimo.
Källa: Poliisi.fi