56 åtgärdsförslag för att utveckla polisens tillståndsförvaltning
NordenBladet — En utredning som gäller tillståndsförvaltningens läge har slutförts. Biträdande polischef Jarmo Nykänen vid polisinrättningen i Östra Finland genomförde utredningsprojektet på uppdrag av Polisstyrelsen.Rapporten omfattar sammanlagt 56 åtgärdsrekommendationer. Rekommendationerna gäller till exempel organisering av och resultatstyrning vid Polisstyrelsen, förenhetligande av polisinrättningarnas arbetsprocesser och fördelning av god praxis. Utifrån rekommendationerna utarbetar Polisstyrelsen en åtgärdsplan jämte tidtabell för att genomföra utvecklingsåtgärderna. Enligt chefen för tillståndsförvaltningen vid Polisstyrelsen, Hanna Piipponen, kommer observationerna och rekommendationerna från utredningsarbetet i fortsättningen att utnyttjas även i utvecklingen av tillståndsförvaltningen i övrigt, till exempel i vissa projekt samt i utvecklingen av resultatstyrningen, indikatorerna och rapporteringen. – Beträffande åtgärdsrekommendationerna bör det beaktas att de till stora delar kan genomföras utan ytterligare pengar maskiner, teknik eller personal. Det behövs bara ett nytt sätt att tänka, organisera, arbeta och leda, säger Piipponen.Större effektivitet, kapacitet och slagkraftMålet med utredningsprojektet som gäller tillståndsförvaltningens läge var att bedöma vilka metoder som bör användas för att utveckla polisens tillståndsförvaltning så att verksamhetens effektivitet, kapacitet och slagkraft är på bästa möjliga nivå nu och inom den närmaste framtiden. I utredningsarbetet beaktades verksamhetsmiljön och de förutsägbara förändringarna.Utredningsarbetet gjordes genom att intervjua relevanta aktörer förknippade med tillståndsförvaltningen samt deras experter: Polisstyrelsens olika ansvarsområden och enheter, polisinrättningarna, centralkriminalpolisen, Polisyrkeshögskolan, skyddspolisen, åklagarväsendet, inrikesministeriet och finansministeriet. Dessutom intervjuades experter inom tillståndsförvaltningens olika substansärenden.I intervjuerna kartlades bland annat problem och utvecklingsmöjligheter i anslutning till arbetsprocesserna, lagstiftningen och organiseringen av tillståndsförvaltningen. Analysen av uppgifter som erhållits från olika informationssystem utgjorde en viktig del av utredningsarbetet. På detta sätt hittades en stor mängd enskilda situationer där polisinrättningarna hade varierande praxis beträffande tillämpningen av registrering eller lagstiftning, föreskrifter och anvisningar. Dessutom identifierades ändamålsenliga arbetsprocesser som kan utnyttjas i större omfattning vid olika polisinrättningar.Tillståndsförvaltningens läge har inte tidigare granskats i denna omfattning på riksnivå.Antalet nya pass- och identitetskortsansökningar minskar Antalet nya pass- och identitetskortsansökningar sjönk något i juli. Efter höstens skolstart minskade antalet nya ärenden ännu mer. Förnyelseskulden som uppkommit under pandemiperioden har hanterats och enligt uppskattningen kommer tillståndsförvaltningens ärendebelastning att stabiliseras närmare normalnivån under hösten.
Rapporten omfattar sammanlagt 56 åtgärdsrekommendationer. Rekommendationerna gäller till exempel organisering av och resultatstyrning vid Polisstyrelsen, förenhetligande av polisinrättningarnas arbetsprocesser och fördelning av god praxis. Utifrån rekommendationerna utarbetar Polisstyrelsen en åtgärdsplan jämte tidtabell för att genomföra utvecklingsåtgärderna.
Enligt chefen för tillståndsförvaltningen vid Polisstyrelsen, Hanna Piipponen, kommer observationerna och rekommendationerna från utredningsarbetet i fortsättningen att utnyttjas även i utvecklingen av tillståndsförvaltningen i övrigt, till exempel i vissa projekt samt i utvecklingen av resultatstyrningen, indikatorerna och rapporteringen.
– Beträffande åtgärdsrekommendationerna bör det beaktas att de till stora delar kan genomföras utan ytterligare pengar maskiner, teknik eller personal. Det behövs bara ett nytt sätt att tänka, organisera, arbeta och leda, säger Piipponen.
Större effektivitet, kapacitet och slagkraft
Målet med utredningsprojektet som gäller tillståndsförvaltningens läge var att bedöma vilka metoder som bör användas för att utveckla polisens tillståndsförvaltning så att verksamhetens effektivitet, kapacitet och slagkraft är på bästa möjliga nivå nu och inom den närmaste framtiden. I utredningsarbetet beaktades verksamhetsmiljön och de förutsägbara förändringarna.
Utredningsarbetet gjordes genom att intervjua relevanta aktörer förknippade med tillståndsförvaltningen samt deras experter: Polisstyrelsens olika ansvarsområden och enheter, polisinrättningarna, centralkriminalpolisen, Polisyrkeshögskolan, skyddspolisen, åklagarväsendet, inrikesministeriet och finansministeriet. Dessutom intervjuades experter inom tillståndsförvaltningens olika substansärenden.
I intervjuerna kartlades bland annat problem och utvecklingsmöjligheter i anslutning till arbetsprocesserna, lagstiftningen och organiseringen av tillståndsförvaltningen. Analysen av uppgifter som erhållits från olika informationssystem utgjorde en viktig del av utredningsarbetet. På detta sätt hittades en stor mängd enskilda situationer där polisinrättningarna hade varierande praxis beträffande tillämpningen av registrering eller lagstiftning, föreskrifter och anvisningar. Dessutom identifierades ändamålsenliga arbetsprocesser som kan utnyttjas i större omfattning vid olika polisinrättningar.
Tillståndsförvaltningens läge har inte tidigare granskats i denna omfattning på riksnivå.
Antalet nya pass- och identitetskortsansökningar minskar
Antalet nya pass- och identitetskortsansökningar sjönk något i juli. Efter höstens skolstart minskade antalet nya ärenden ännu mer. Förnyelseskulden som uppkommit under pandemiperioden har hanterats och enligt uppskattningen kommer tillståndsförvaltningens ärendebelastning att stabiliseras närmare normalnivån under hösten.
]]>
Källa: Poliisi.fi