Den estniska försvarsmakten drar 130 kilometer taggtrÄd vid grÀnsen

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – För sĂ€kerhets skull, i enlighet med Estlands försvarsminister Kalle Laanets instruktioner, kommer 130 km taggtrĂ„d att lĂ€ggas fĂ€rdigt för installation vid den estniska grĂ€nsen för att vara redo för en eventuell hybridattack. ”Försvarsmakten Ă€r Ă€ven redo att vid behov anvĂ€nda en pionjĂ€rbataljon vid installationen av en taggtrĂ„dsbarriĂ€r, sĂ€ger försvarsminister Kalle Laanet.

“Belarus fortsĂ€tter att medvetet eskalera hybridattacken mot den polsk-litauiska grĂ€nsen, vilket Ă€r anledningen till att vi inför de nödvĂ€ndiga medlen för att försvara den estniska statsgrĂ€nsen. Förutom att taggtrĂ„den ska lĂ€ggas i förvĂ€g Ă€r vi tillsammans med polis- och grĂ€nsbevakningsvĂ€sen (PPA) omedelbart redo att satsa pĂ„ att försvara grĂ€nsen Ă€ven med medlemmar i skyddskĂ„r, för vilket PPA och skyddskĂ„ren redan inlett förhandlingar, tillade minister Laanet.

“Vi Ă€r ocksĂ„ i daglig kontakt med de allierade för att samordna i hĂ€ndelse av en eskalering”, sade försvarsminister Laanet och tillade att “sedan hybridattackens början har vi övervakat situationen mycket noga och har arbetat för att lösa situationen inte bara genom att skicka taggtrĂ„d utan ocksĂ„ genom att skicka besĂ€ttning för obemannade flygplan och, nu senast, militĂ€rpolisbesĂ€ttning till Litauen.”

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Regeringen Àndrade publikgrÀnsen för offentliga evenemang och tillstÄnden för boostervaccinet

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Regeringen beslutade att Ă€ndra publikgrĂ€nsen för offentliga evenemang. FrĂ„n och med mĂ„ndag kommer evenemang med tusen deltagare inomhus och evenemang för tvĂ„tusen personer utomhus att tillĂ„tas.

”I och för sig finns det enligt Kulturdepartementet inga sĂ„ stora evenemang pĂ„ gĂ„ng. Tanken bakom denna begrĂ€nsning Ă€r att det inte riktigt Ă€r meningsfullt att hĂ„lla stora evenemang just nu. Även om det finns en nedĂ„tgĂ„ende trend av infektioner Ă€r vi vĂ€ldigt nĂ€ra grĂ€nsen, sade statsminister Kaja Kallas (reformpartiet) pĂ„ regeringens presskonferens.

Regeringen beslutade ocksÄ att tillÄta att de dom fÄtt AstraZeneca och Janssen vacciner vaccineras med boostervaccin efter fem mÄnader, eftersom skyddet av dessa vacciner minskar snabbare.

“Enligt data i Estland kommer personer som fĂ„tt den första vaccineringen med AstraZeneca att se en betydande minskning av dess effektivitet före den sjĂ€tte mĂ„naden, medan bĂ„da vaccinerna kommer att fortsĂ€tta att ge ett bra skydd mot sjukhusvistelse. Janssens vaccin började anvĂ€ndas i Estland i april och dess nedĂ„tgĂ„ende skyddseffekt Ă€r likadan som AstraZenecas vaccin”, sade Irja Lutsar, medlem av regeringens COVID-19 vetenskapliga rĂ„d.

Boosterdosen ges i Estland till alla över 18 Är. Boosterdosen Àr Pfizer / BioNTechs vaccin Comirnaty och Modernas Spikevax-vaccin, oavsett vilken typ av vaccin som gavs frÄn början. Boosterdosen av Spikevax Àr halva dosen av det som anvÀndes för den första vaccinationen och för Comirnaty anvÀnds samma doser som för den första vaccinationen.

Bild: Riigikogu fotoarhiiv/Erik Peinar
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Skeleton, som samlat in 41,3 MILJONER euro, blir det fjÀrde mest lockade uppstartsbolaget för investeringar i Estland efter TransferWise, Bolt och Monese

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Det estniska uppstartsbolaget Skeleton Technologies, som tillverkar superkondensatorer, samlade 41,3 miljoner euro frĂ„n investerare. Detta Ă€r den nĂ€st största investeringen i de estniska uppstartsbolagen efter Bolt i Ă„r.

“Det var en sak som Corona inte gjorde enklare – besök uteslöts och allt mĂ„ste göras pĂ„ distans”, beskrev Oliver Ahlberg (34), en av grundarna och styrelseordföranden för Skeleton Technologies (34), en ny generation tillverkare av energilagringsutrustning och -lagringssystem som grundades 2009, hur nyligen genomförd finansieringsrunda slutade med 41,3 miljoner euro, sĂ€ger affĂ€rstidningen Ärileht.

Tillsammans med de nya pengarna – som nĂ€stan fördubblar det kapital företaget hittills har ackumulerat – har Skeleton samlat in investeringar för mer Ă€n 93 miljoner euro under sin verksamhetstid. Det lyfter företaget till det fjĂ€rde i rankningen av de estniska uppstratsbolagen efter TransferWise, Bolt och Monese den 3 november.

Taavi Madiberk, företagets grundare och VD, vÀgrade att sÀga vem som mer specifikt investerade pengar i företaget. Han förklarade kort att det Àr frÄga om ledande europeiska industri- och teknikinvesterare som bland annat ledde det hollÀndska betalningsföretaget Adyen frÄn grunden till börsen, skriver tidningen.

Kreditinformationsföretaget Krediidiinfo visar att bilden av nya investerare Àr blandad. Bland andra finns till exempel Global Portfolio Investments S.L., registrerad i Spanien, den svenska investeringsfonden Nidoco AB, Karl Erik Bengt Wahlqvist, en schweizisk medborgare, men ocksÄ medborgare i Kuwait och Hong Kong. Förutom de nya investerarna ökade de gamla aktieÀgarna, som Harju Elekter och Aivar och Margus LinnamÀe, sina egna investeringar.

Madiberk tillade att de flesta av de nya investerarna kom via en finansiell rÄdgivare, den schweiziska bankjÀtten UBS. Det finns ingen strategisk investerare som har fÄtt en avsevÀrd större andel, snarare mÄnga mindre Àgare. Intresset för att investera i Skeleton var stort, bekrÀftade grundaren, och dÀrför behövde man inte leta efter investerade lÄngt borta. Hittills har det estniska uppstartsbolaget samlat in sammanlagt 93 miljoner euro.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estlands dyraste herrgÄrd, som Àgs av en finsk entreprenör, har lÀnge varit utan friare: Coronaviruset har förvirrat mÄnga intressenters planer

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Den finsk entreprenören Timo Lemberg, som vill sĂ€ja Vihterpalu herrgĂ„rd* för 3,2 miljoner euro, berĂ€ttade under sommaren för en finsk affĂ€rstidning att det förmodligen skulle vara omöjligt för honom att fĂ„ stödpengar frĂ„n den estniska staten som utlĂ€nning och sĂ€rskilt för en herrgĂ„rd. ”Jag tror inte att den finska företagsmyndigheten Business Finland skulle ge pengar till en est som talar pĂ„ stapplande finska. SĂ„ enkelt Ă€r det med de hĂ€r fallen, nationalitet spelar roll i sĂ„dana hĂ€r frĂ„gor”.

Timo Lemberg blev rik i Finland i slutet av 1990-talet nÀr han sÄlde sitt företag som mÄlade mobiltelefonfodral. Han köpte Vihterpalu herrgÄrd i Estland för 20 Är sedan och renoverade den till en magnifik anlÀggning, som ocksÄ har en tennisbana och en helikopterplatta. Nu har herrgÄrden varit till salu i nio mÄnader. 3,2 miljoner euro kommer att begÀras för herrgÄrdskomplexet och priset med de omgivande fastigheterna kommer att vara mer Àn 5 miljoner euro.

Lemberg sade till den finska finanstidningen Kauppalehti att det har funnits intressenter över hela vĂ€rlden – frĂ„n Hongkong, Indien, Kina och Amerika. Coronavirus har emellertid förvirrat planerna för mĂ„nga intressenter.

Lemberg, som Àr 62 Är gammal, sÀger att Äldern gör att han inte passar som godsÀgare och han planerar att flytta tillbaka till sin hemstad Salo.

Han konstaterar att mĂ„nga som renoverat herrgĂ„rdar har fĂ„tt stödpengar i Estland, men sĂ€ger att det vore olĂ€mpligt för finlĂ€ndare att gĂ„ och be om pengar frĂ„n den estniska staten. “Är det inte sĂ„ att nĂ€r det gĂ€ller herrgĂ„rdar och sĂ€rskilt dem som tillhör utlĂ€nningar Ă€r bidragspengarna ganska uteslutna”, tĂ€nker Lemberg, men sĂ€ger att han inte heller har försökt ansöka om stöd.

Under de senaste 20 Ă„ren som han bott i Estland har han varit mycket nöjd med landet. ”Jag har inget att klaga pĂ„. Det Ă€r synd att flytta hĂ€rifrĂ„n, sade Lemberg.

___________________________
Vihterpalu herrgÄrd grundades Är 1586, senklassicistiska huvudbyggnaden Àr troligtvis frÄn 1830-talet. HerrgÄrdsbyggnaderna omges pÄ tvÄ sidor av Vihterpalufloden med sina höga klippor. Parken Àr mestadels fritt utformad, men innehÄller Àven tidigare regelbundna delar. MÄnga gamla granar och ett par cembratallar finns bevarade. Bakom huvudbyggnaden vÀxer en stor tuja. Den totalrenoverade herrgÄrdsbyggnaden tjÀnar idag som lyxig kalas-, konferens- och logianlÀggning, anlÀggningen kan förbokas för sÀllskap pÄ 15-100 personer.

Bilder: Vihterpalu.ee
KĂ€lla: NordenBladet.fi

Estland: Danske Bank fÄr böta 1,2 miljoner euro för att ha delgivit falsk information till 10 000 kunder

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Danske Bank kommer att fĂ„ böter pĂ„ 9 miljoner DKK eller 1,1 miljoner EUR för att den gett felaktig information till cirka 10 000 kunder. Banken godkĂ€nner beslutet, sĂ€ger Berlinske.

Banken rekommenderade och sÄlde till sina kunder en investeringskanal som heter Flexinvest Fri, Àven om banken redan Är 2017 hade gjort berÀkningar och visste att avkastningen pÄ investeringen hade varit negativ i fem Ärs tid. Kunderna informerades inte om detta.

”Det Ă€r viktigt att kunderna kan vara sĂ€kra pĂ„ att de fĂ„r sakkunnig rĂ„dgivning frĂ„n danska banker. SĂ„dana fall som denna Ă€r mycket allvarliga eftersom de undergrĂ€ver kundernas förtroende för det finansiella systemet, sade Ă„klagarmyndigheten.

KĂ€lla: NordenBladet.fi

Estlands nationalmuseums utstĂ€llningstĂ€vling vanns av “HĂ€xköket i vĂ„rt hem” – De som skapat utstĂ€llningsidĂ©n Ă€r en mamma med tvĂ„ döttrar: Helena-Reet Ennet, Estella Elisheva och Ivanka Shoshana

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I den offentliga omröstningen för utstĂ€llningens idĂ©tĂ€vling “Min egen utstĂ€llning” fick idĂ©n “HĂ€xköket i vĂ„rt hem” flest röster, och det ger publiken en bild av ett estniskt bondgĂ„rdskök och dess fascinerande sysslor som görs i ett mysigt kök vid ett lĂ„ngbord. Den vinnande utstĂ€llningen öppnas i deltagarsalen i Estlands nationalmuseum under hösten 2021.

De som skapat utstĂ€llningsidĂ©n Ă€r en mamma med tvĂ„ döttrar: Helena-Reet Ennet, Estella Elisheva (14) och Ivanka Shoshana (12). “Jag Ă€r mycket tacksam för alla som trodde pĂ„ vĂ„r idĂ©. Min yngsta dotter Ă€r ett funktionshindrat barn. Jag ville att vi skulle ha ett gemensamt sĂ„ kallat “eget projekt”. Nu, i vĂ„r familj, har vanligt hantverk blivit en tradition – lerdesign och förbrĂ€nning i ugn, konstverk med akrylfĂ€rger, bindning och torkning av örter vid ugnen och tillverkning av naturkosmetik. Att arbeta tillsammans Ă€r roligt och ger sjĂ€len sĂ„ mycket! Nu har vi Ă€nnu mer entusiasm och anledning till att arbeta i hĂ€xköket hemma”, sĂ€ger Helena-Reet Ennet, uppfinnaren av den vinnande idĂ©n.

13 idĂ©er presenterades i tĂ€vlingen “Min egen utstĂ€llning 2020”. Det fanns tillrĂ€ckligt med dem som höll tummen upp för alla dessa, men vinnarens ledning över de andra var tydlig. ”I dessa hektiska tider Ă€r det fascinerande att idĂ©n med utstĂ€llningen Ă€r ta fram familjens gemensamma sysslor. Syftet med deltagarhallen Ă€r att visa vardagen och entusiastiska och genuina kreativa aktiviteter”, sade Kristjan Raba, utstĂ€llningschef pĂ„ Estlands nationalmuseum och tillade att fler och fler besöker utstĂ€llningarna med sina familjer.

Deltagarsalen pÄ Estlands nationalmuseum Àr avsedd för utstÀllningar gjorda av mÀnniskor som inte dagligen arbetar i museum eller organiserar utstÀllningar, men som har ett intresse, ett viktigt tema eller en idé som de vill presentera för andra. Estlands nationalmuseum har nu anordnat tÀvlingar i utstÀllningsidéer under sex Är.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

LÀÀne-Nigula kommun: RĂ”ude museum och RĂ”ude bygdegĂ„rd i LÀÀnemaa landskap – NÖDVÄNDIG INFORMATION & FOTOGALLERI!

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – RĂ”ude museum ligger i centrum av RĂ”ude kommun i LÀÀnemaa landskap, lĂ€ngs Haapsalu-LaikĂŒla landsvĂ€g vid km 32, i ett hus som ursprungligen byggdes för RĂ”ude grundskola och dagis. RĂ”ude bygdegĂ„rd ligger ocksĂ„ i samma byggnad.

Trots att byggnaden i sig har tidens tand vanskött och det skulle krÀvas en ordentlig renovering, Àr organisatörerna bÄde pÄ museet och pÄ bygdegÄrden mycket entusiastiska och man strÀvar efter att hÄlla byns liv intressant.

RÔude byförening erbjuder mÄnga offentliga tjÀnster och samhÀllstjÀnster: man ordnar barnlÀger, erbjuder boende- och tvÀttmöjligheter, lokaluthyrning vid behov, hobbygrupper (vÀvstolar, symaskiner, snickarverkstad, kurser) och huset har ocksÄ en liten skönhetssalong, ett litet bibliotek och kontor för Estlands postverk. En barnomsorgstjÀnst och en ungdomslokal (biljard, tv, internet) har planerats för kommunens yngre invÄnare.

RÔude museum arbetar med att samla, bevara och förmedla gamla föremÄl och informera om deras kunskaper och fÀrdigheter. Insamlingen av föremÄl till RÔude museum började 2005 pÄ gÄrdarna Sepa, Laose och Uuetoa. Senare kom det föremÄl frÄn mÄnga gÄrdar i Martna kommun. Museet har utstÀllningar av gamla föremÄl, fotografier, hemteknik och hantverk, och nÄgra av föremÄlen presenterar den tidigare Kasari-kolchosen.

För att befrÀmja hantverkshobby ordnas Àven utbildningsverkstÀder och intressanta evenemang. Förutom medlemmarna i föreningen deltar ocksÄ omrÄdets invÄnare i museets aktiviteter. UtstÀllningarna ger en översikt över livet i forna tiders Martna hÀrad och byarna runt RÔude. I museet kan du sÀtta upp varp, vÀva, anvÀnda en slÀnda och fÄ kunskap om spolmaskin.

Om RÔude:

RĂ”ude Ă€r en by i LÀÀne-Nigula kommun i LÀÀnemaa lĂ€n. Före den administrativa reformen 2017 i Estland tillhörde byn Martna kommun. RĂ”ude ligger lĂ€ngs vĂ€gen Haapsalu-LaikĂŒla (Ă€ven kĂ€nd som Lihula-vĂ€gen) pĂ„ den norra stranden av floden Kasari. Grannbyarna Ă€r Kurevere, MĂ€nniku, Kabeli, Soo-otsa, Allikotsa, Kelu och Kloostri.

RĂ”ude ligger i Kullamaa landskommun och Ă€r en av de 34 byar som finns i Kullamaa landskommun (som Ă€r Allikotsa, Ehmja, Enivere, JĂ”esse, Kaare, Kaasiku, Kabeli, Kasari, Keravere, KeskkĂŒla, Keskvere, Kesu, Kirna, Kokre, Kuluse, Kurevere, LaikĂŒla, LiikĂŒla, Martna, MĂ€nniku, Niinja, NĂ”mme, Ohtla, Oonga, Putkaste, RannajĂ”gi, RĂ”ude, Soo-tip, Suure-LĂ€htru, Tammiku, Tuka, UuskĂŒla, VanakĂŒla, VĂ€ike-LĂ€htru).

Byn RÔude nÀmndes första gÄngen Är 1241.

RĂ”ude museum deltog ocksĂ„ i Öppna gĂ„rdar-dagen. Se NordenBladets stora fotogalleri om bygdegĂ„rden i RĂ”ude och museets utstĂ€llningsobjekt.

RÔude bygdegÄrd (2 bilder):

RÔude museum (33 bilder):

Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Öppna gĂ„rdar-dagen 2020 nĂ„dde BESÖKSREKORD – 281 gĂ„rdar var öppna, med totalt mer Ă€n 213 000 besökare

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Ett rekordantal mĂ€nniskor besökte de öppna gĂ„rdarna! Den 18 och 19 juli var 281 gĂ„rdar öppna för besökare i hela Estland med totalt mer Ă€n 213 000 besökare. Detta Ă€r ett rekordantal besökare pĂ„ öppna gĂ„rdar-dagars sexĂ„riga historia.

“Öppna gĂ„rdar-dagen har blivit sommarens höjdar event, och har lockat tusentals barnfamiljer att besöka landsbygdsföretag och gĂ„rdar – bildligt sett gör landsbygdsluften en fri”, sĂ€ger landsbygdsminister Arvo Aller. ”Helgen bekrĂ€ftade det vĂ€xande intresset för landsbygdsliv i samband med COVID-perioden och uppskattningen av mat och varor som producerats i Estland. Öppna gĂ„rdar-dagen har blivit den största bidragande orsaken till en positiv bild av landsbygdslivet.

Som en del av Öppna gĂ„rdar-dagen i Ă„r besökte NordenBladet den estniska svampgĂ„rden pĂ„ MĂ€nna gĂ„rd i LÀÀnemaa landskap, som en del av Öppna gĂ„rdar-dagen (lĂ€s artikeln och se fotogalleriet HÄR), RĂ”ude-museum och RĂ”ude bygĂ„rd (artikeln och bilderna finns HÄR) och Helina och Margus Maripuus vackra gĂ„rd TĂ€nava i VĂ€stra Estland i Haeska (se galleri nedan).


TÀnava gÄrd har en stor bÀr- och ÀppeltrÀdgÄrd. GÄrden odlar getter, fÄr, highland cattle frÄn Skottland, kycklingar och den har ocksÄ en liten ponny. VÀrdparet tillverkar ocksÄ sirap av blommor och bÀr och bÀrsenap. (Bilder: 12 x NordenBladet / Helena-Reet Ennet)

Foto: NordenBladet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

PĂ„ Öppna gĂ„rdar-dagen presenterade den estniska svampgĂ„rden i LÀÀnemaa landskap pĂ„ MĂ€nna gĂ„rd sin odling av ostronskivling + FOTOGALLERI!

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Den estniska svampgĂ„rden (Eesti Seenefarm, adress: MĂ€nna talu, Üdruma by, LÀÀne-Nigula kommun, 90720) grundades 2019. NĂ€rmare bestĂ€mt började historien redan Ă„r 2018, nĂ€r gĂ„rdens grundare Tanel Heinsalu Ă„tervĂ€nde med sin fru Jaanela Poks frĂ„n Guatemala och de fick tid till en ny verksamhet förutom en liten son.

För första gĂ„ngen öppnade gĂ„rden sina portar för alla intresserade. PĂ„ Öppna gĂ„rdar-dagen (som Ă€gde rum den 18 och 19 juli i Ă„r) organiserades tre utflykter pĂ„ SvampgĂ„rden, dĂ„ Tanel presenterade de fyra olika stadierna i en svampodling. GĂ„rdskafĂ©et var ocksĂ„ öppet, liksom ett litet omrĂ„de för barn. Man sĂ„lde Ă€ven lokala produkter pĂ„ gĂ„rden och dĂ€r hade man möjlighet att delta i en workshop för att göra en te-svampdryck (kombucha). Till den goda stĂ€mningen bidrog Ă€ven Dj Saáčƒsāra, Kaushalya och Alex (Jagaspace). Dagen avslutades med kakao och en dansfest.

Ostronskivling, ostronmussling (Pleurotus ostreatus) Àr en svamp som tillhör slÀktet Ostronmusslingar.

Ostronskivling innehÄller aminosyror, vitaminer, nyttiga mineraler och spÄrÀmnen. FettinnehÄllet Àr mindre Àn 3%, kaloriinnehÄllet Àr 34 kcal / 100 g. Ostronmussling Àr en mycket god dietmat. Svampen innehÄller ocksÄ polysackarider som motverkar cancer och bromsar Äldrandet.

Odlingen av ostronskivling i Europa har sitt ursprung i Tyskland, dÀr svampfyllda, uppmjukade och vitaminberikade balar anvÀndes som fodertillskott. Det visade sig att svampar som vÀxer i halmbalar Àr vÀlsmakande Àven som mÀnniskoföda. Idag odlas ostronmussling pÄ lövtrÀdstammar och -stubbar i skogen och i hemtrÀdgÄrdar. I svampplantager vÀxer de Ä andra sidan pÄ sÄgspÄn- eller halmbotten.

Hatten pÄ ostronskivlingen behöver inte förvÀllas, de Àr sÀrskilt lÀckra nÀr de steks. De kan anvÀndas i sÄser, omeletter, osv. Passar ocksÄ till marinering och att saltas. Svampens fot Àr kort men nÄgot seg. Man rekommenderar att torka dem och mala dem till svamppulver som kan anvÀndas i soppor och sÄser.

Lite information om byn Üdruma:


Üdruma Ă€r en by i LÀÀne-Nigula kommun i LÀÀne lĂ€n. Före reformen av Estlands regionalförvaltning 2017 tillhörde byn Kullamaa kommun. VĂ€gen Risti – Virtsu – Kuivastu – Kuressaare gĂ„r genom Üdruma. Byn nĂ€mndes för första gĂ„ngen Ă„r 1518 med namnet Hydenorme. Under första hĂ€lften av 1900-talet var byns namn Üdromaa. Üdruma byförening verkar i Üdruma. I byn finns Pikamaa kĂ€llor (pĂ„ vĂ€stra sidan av floden JĂ”eÀÀre).

Byn Üdruma i kommunen LÀÀne-Nigula visade sig bli Ă„rets by i landskapet Ă„r 2019, som valdes av Kotiseutu LÀÀnemaa-kommittĂ©. Kaja Karlson, ledaren för utskottet, sade att Üdruma vĂ€ckte uppmĂ€rksamhet med byföreningens mĂ„ngsidiga verksamhet – ortens byförening och byns organisatör hade arbetat aktivt och grundligt för att förena byn.

Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Mer Ă€n 280 gĂ„rdar kommer att delta i Öppna gĂ„rdar-dagen i Ă„r

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I Ă„r ordnas för sjĂ€tte gĂ„ngen den nationella dagen Öppna gĂ„rdar i Estland söndagen den 19 juli, dĂ„ totalt 282 gĂ„rdar och landsbygdsföretag över hela landet öppnar sina portar för besökare. Av dessa Ă€r tre fjĂ€rdedelar öppna Ă€ven pĂ„ lördagen den 18 juli.

“Den goda nyheten Ă€r att trots undantagstillstĂ„ndet som rĂ„tt kommer förberedelserna för gĂ„rdsdagen att fortsĂ€tta för den dag som ursprungligen planerades och i evenemanget kommer att delta ungefĂ€r lika mĂ„nga gĂ„rdar och landsbygdsföretag som förra Ă„ret,” sade landsbygdsminister Arvo Aller. “De senaste mĂ„naderna har varit svĂ„ra för landsbygdsföretagare pĂ„ grund av coronavirus, och en mĂ€ngd restriktioner har pĂ„verkat bĂ„de produktion och försĂ€ljning. Öppna gĂ„rdar-dagen erbjuder bland annat ett bra tillfĂ€lle att erbjuda estnisk mat och estniska varor direkt pĂ„ den egna gĂ„rden till tusentals familjer som Ă„ker runt och upptĂ€cker den estniska landsbygden under denna helg.

Det största antalet öppna gĂ„rdar i Ă„r finns i Harjumaa (Harrien) (41) och PĂ€rnumaa (37). Dessa följs av följande lĂ€n nĂ€r det gĂ€ller antalet gĂ„rdar: Tartumaa (29), Saaremaa (Ösel) (27), runt tjugo gĂ„rdar Ă€r öppna i LÀÀne-Virumaa, Viljandimaa och VĂ”rumaa. 220 gĂ„rdar vĂ€ntar pĂ„ gĂ€ster Ă€ven pĂ„ lördagen den 18 juli, men alla gĂ„rdar Ă€r öppna pĂ„ söndagen den 19 juli. Av deltagarna kommer 50 gĂ„rdar och landsbygdsföretag att öppna sina dörrar för första gĂ„ngen.

Öppningsceremonin för Öppna gĂ„rdar-dagen i Ă„r kommer att Ă€ga rum i Simuna, Estlands potatishuvudstad. Även i Ă„r fĂ„r gĂ€sterna hjĂ€lp att hitta gĂ„rdarna med Navicup-appens karta.

Webbplatsen för Öppna gĂ„rdar-dagen finns pĂ„ www.avatudtalud.ee.

Dagen med öppna gĂ„rdar arrangeras av ministeriet för landsbygdsfrĂ„gor, jordbruksforskningscentret, den estniska jordbrukskammaren och det estniska jordbrukarförbundet. Öppna gĂ„rdar-dagen finansieras av den estniska landsbygdsutvecklingsplanen 2014–2020 och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Foto: NordenBladet/Helena-Reet Ennet

1234...6Page 3 of 6