BRÄNSLEPRISLISTA: Europas dyraste diesel finns i Sverige – i Finland och Estland utjĂ€mnas priserna

NordenBladet – I Europa de högsta dieselpriserna finns i Sverige (1,50), Italien (1,48), Storbritannien (1,47), Frankrike (1,42) och Belgien (1,42). I Finland Ă€r priset 1,37 euro per liter och i Estland 1,33 euro per liter.

Den billigaste dieseln i Europa Àr i Bulgarien (1.11), Litauen (1.14) och Lettland (1.18).

Priset pÄ bensin 95 i Estland den 15 juli var 1,36 euro per liter. Den dyraste bensinen i Europa Àr i Italien (1,60), Grekland (1,62), Danmark (1,66), NederlÀnderna (1,69) och Finland (1,56).

Den billigaste bensinen i EU Àr i Bulgarien (1.11), RumÀnien (1.18), Ungern (1.20) och Polen (1.21).

Prisvinsterna Àr högst i Lettland och Litauen nÀr man köper diesel, dÀr skillnaden Àr nÀstan 20 cent per liter. För bensin Àr prisskillnaden nÀstan 10 cent per liter. Det motsvarar en vinst pÄ 10 och 5 euro för en medelstor brÀnsletank.

NÀr det gÀller brÀnslepriserna Àr Europa tydligt uppdelat i tre delar: billiga östra, mellanpris i Centraleuropa och dyra VÀst- och Nordeuropa. Grekland och Italien utmÀrker sig bland MedelhavslÀnderna.

Europeiska kommissionens översyn bygger pÄ information frÄn medlemslÀnderna.

Dieselpriskarta:

Bensinen

KĂ€lla: NordenBladet.ee

WHO:s diagram över dryck: vad folk dricker, var, vad och hur mycket

NordenBladet – Kartan nedan visar vad folken dricker, var, vad och hur mycket. I Estland dricker man frĂ€mst brĂ€nnvin liksom i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

DÀremot i andra grannlÀnder, i Finland, Norge, Lettland och Litauen konsumeras frÀmst öl. Svenskar och danskar föredrar vin.

VolymmÀssigt Àr Estland med sina 11,6 liter bland genomsnittet. Det Àr nÄgot mer Àn i Finland och Sverige, men betydligt mindre Àn i Lettland, Litauen, Tyskland och Frankrike.

PÄ kartan visas brÀnnvinsdrickare med blÄtt, öldrickare med gult och med rött de som dricker vin. Siffrorna indikerar den mÀngd som anvÀnds per Är per capita i ren alkohol.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Miljonbeslag i Danske Bank-hÀrva

NordenBladet – Estnisk polis har beslagtagit tvĂ„ miljoner euro, motsvarande cirka 21 miljoner svenska kronor, frĂ„n ett konto som tillhör en tidigare anstĂ€lld vid penningtvĂ€ttanklagade Danske Bank. Det skriver Berlingske med hĂ€nvisning till den estniska tidningen Eesti Ekspress.

Estlands Äklagarmyndighet har bekrÀftat uppgiften om beslaget för Berlingske.

Den före detta medarbetaren ska ha slutat hos Danske Bank för flera Är sedan.

Transaktioner pÄ 200 miljarder euro

PenningtvĂ€ttskandalen i Danske Banks filial i Estland under Ă„ren 2007–2015 omfattar misstĂ€nkta transaktioner pĂ„ totalt 200 miljarder euro, enligt en utredning som banken lĂ„tit göra.

EstlÀndska Äklagarmyndigheten utreder enligt Danmarks Radio (DR) vid sidan av det aktuella fallet tolv andra personer för misstÀnkta brott med koppling till penningtvÀtt och mutbrott i Danske Bank.

Danske Bank och totalt nio anstÀllda utreds Àven för misstÀnkta brott i samband med skandalen av dansk polis, rapporterar DR.

Estland: Estniska finansinspektionen har inspekterat Swedbanks huvudkontor

NordenBladet – Estniska finansinspektionen har pĂ„ tisdagen inspekterat Swedbanks huvudkontor i Estland. ÅtgĂ€rden Ă€r en del i granskningen av bankens misstĂ€nkta penningtvĂ€ttaffĂ€rer, som görs tillsammans med Sverige.

– Vi samarbetar fullt ut, sĂ€ger Swedbanks estniska kommunikationschef Kristiina Herodes.

De estniska och svenska finansinspektionerna arbetar tillsammans för att utreda misstankarna om penningtvÀtt.

– Vi har inlett inspektioner pĂ„ plats i veckan. Det hĂ€r Ă€r en del av undersökningen som initierats av Sverige, sĂ€ger den estniska myndighetens talesperson Livia Vosman enligt Reuters.

BekrÀftar uppgifterna

Estniska finansinspektionen bekrÀftar uppgifterna för SVT Nyheter.

”Jag kan bekrĂ€fta att estniska FSA (finansinspektionen reds. anm.) har genomfört en inspektion pĂ„ plats hos Swedbank. Det Ă€r en del av vĂ„r gemensamma undersökning tillsammans med svenska FSA. Undersökningen vĂ€ntas ta nĂ„gra mĂ„nader”, skriver Livia Vosman i ett mejl till SVT Nyheter.

Mer vill myndigheten inte sÀga, utan hÀnvisar till att tillsynsförfarandet Àr konfidentiellt.

Swedbanks estniska kommunikationschef Kristiina Herodes sÀger att myndigheten har inspekterat huvudkontoret i Tallinn pÄ tisdagen.

– De började i dag. Vi samarbetar fullt ut, sĂ€ger hon till SVT Nyheter.

SVT Nyheter har sökt svenska Finansinspektionen för en kommentar, men myndigheten avböjer att kommentera.

– Vi brukar inte kommentera vad andra myndigheter gör, sĂ€ger Victoria Ericsson pĂ„ presstjĂ€nsten.

Klart i oktober

Den 21 februari meddelade svenska Finansinspektionen att man kommer att genomföra en gemensam undersökning tillsammans med de tre baltiska tillsynsmyndigheterna för att klargöra vad som hÀnt och bedöma om Swedbank brustit i sin efterlevnad av penningtvÀttsregelverket.

PÄ mÄndagen uppgav Finansinspektionen att man nu formellt har inlett undersökningen.

”Undersökningen syftar till att bedöma regelefterlevnad och riskhantering för nĂ€rvarande, de senaste Ă„ren, samt före 2016. De tre baltiska myndigheterna kommer att bedöma regelefterlevnad i respektive dotterbank, medan FI kommer frĂ€mst att bedöma Swedbanks (moderbankens) hantering och kontroll av penningtvĂ€ttsriskerna i sina baltiska verksamheter”, skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.

Finansinspektionen rÀknar med att undersökningen ska vara klar i oktober. DÀrefter ska myndigheten avgöra om Àrendet ska gÄ vidare till en sanktion, man rÀknar med att ett sÄdant beslut i sÄ fall kan tas före Ärsskiftet.

Finland: Utrikesminister Timo Soini fÄr estnisk orden

NordenBladet – Estlands president har förlĂ€nat ett utmĂ€rkelsetecken Ă„t utrikesminister Timo Soini som överrĂ€cks fredagen den 22 februari. Under sitt besök i Estland kommer minister Soini ocksĂ„ att ha enskilda möten med landets president och utrikesminister.

Utrikesminister Timo Soini har förlÀnats Terra Mariana-korsets orden (Maarjamaa Risti teenetemÀrk) av 2. klass. President Kersti Kaljulaid har beviljat utmÀrkelsetecken Ät 112 personer inför Estlands sjÀlvstÀndighetsdag.

Utrikesminister Soini tar emot hedersbetygelsen under en tillstÀllning i Laulasmaa i nÀrheten av Tallinn fredagen den 22 februari.

”Det Ă€r naturligtvis en stor heder att fĂ„ utmĂ€rkelsetecknet. Finlands och Estlands relation har fördjupats under de senaste Ă„ren. Estland Ă€r en mycket viktig granne och partner för oss”, konstaterar utrikesminister Soini.

Under sitt besök har minister Soini ocksÄ möten med Estlands president Kersti Kaljulaid och utrikesminister Sven Mikser i Tallinn.

Under mötena diskuteras lĂ€ndernas bilaterala relation, aktuella internationella frĂ„gor och sĂ€kerheten kring Östersjön.

BILDER frĂ„n Saaremaa ö i Estland! Kuressaare (historiska byggnader i stadens centrum, gator i gamla stan, …) 24 dec 2018

NordenBladet – Kuressaare (Ă€ldre tyska och svenska: Arensburg) Ă€r en hamnstad som ligger pĂ„ ön Ösel i Estland, vid Rigabukten i Östersjön. Staden hade 13 919 invĂ„nare 2011 och Ă€r bĂ„de residensstad i landskapet Saaremaa (Ösel) och centralort i Ösels kommun. Staden Ă€r framförallt kĂ€nd för sitt största turistmĂ„l, Kuressaare biskopsborg, en medeltidsborg som idag inrymmer lĂ€nsmuseet.

Kuressaare utgjorde tidigare en egen stadskommun (estniska: linn) men ingĂ„r sedan den 21 oktober 2017 i den dĂ„ nybildade Ösels kommun.

Staden och borgen som den vĂ€xt upp omkring heter pĂ„ tyska Arensburg, ibland stavat Ahrensburg (“Örnborg”). Detta var det officiella namnet fram till 1917, dĂ„ man i samband med Estlands sjĂ€lvstĂ€ndighet officiellt övergick till att anvĂ€nda det estniska namnet Kuressaare. Kuressaare betyder ungefĂ€r “Tranö”, syftande pĂ„ fĂ„geln trana; möjligen Ă€r fĂ„gelnamnet en förvanskning av den örnsymbol som traditionellt ingĂ„tt i furstbiskoparnas och stadens vapen. Namnet Kuressaare Ă€r i sin tur en förkortning av Kuressaarelinn, bokstavligen “Tranöstad”, medan det gamla estniska namnet Kuressaare i Ă€ldre kĂ€llor syftar pĂ„ hela ön. Mellan Ă„ren 1952 och 1988 hette staden Kingissepa efter den pĂ„ Ösel födde estniske kommunisten Viktor Kingissepp, men Ă„terfick dĂ€refter sitt tidigare namn Kuressaare.

Staden vĂ€xte upp kring biskopsborgen, som första gĂ„ngen omnĂ€mns 1381 som Arensburg. Borgen byggdes som sĂ€te för furstbiskoparna av Biskopsdömet Ösel-Wiek. År 1559 sĂ„ldes Ösel och staden till Danmark. StadsrĂ€ttigheter fick Kuressaare 1563. Staden tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645. DĂ€refter var staden en del av de svenska besittningarna i Livland, men den brĂ€ndes och ockuperades av ryska trupper 1710 under Stora nordiska kriget. Staden tillföll formellt Ryssland i freden i Nystad 1721, och blev dĂ€refter del av det ryska Guvernementet Livland, som huvudort för Arensburgs krets. Under 1800-talet var orten en populĂ€r badkurort med stora trĂ€villor och kurhotell. Staden ockuperades av tyska trupper under bĂ„de första och andra vĂ€rldskriget. I samband med den sovjetiska erövringen av Ösel 1944 utkĂ€mpades slaget vid Tehumardi mellan röda armĂ©n och retirerande Wehrmachttrupper i nĂ€rheten av staden, och ett monument till minne av slaget restes 1967.

Kuressaare biskopsborg Ă€r en av de mest vĂ€lbevarade medeltida borgarna i de baltiska staterna, och Ă€r idag hem för Ösels historiska museum. RĂ„dhuset i barockstil frĂ„n 1654 Ă€r bland annat kĂ€nt för sin stora takmĂ„lning. Staden har bĂ„de en Ă„rlig operafestival och en kammarmusikfestival, samt Ă€ven en Ă„rlig sjöfartsfestival.








 

Bilder: NordenBladet/ Helena-Reet Ennet (24.dets.2018)

Nettoresultatet för det baltiska företaget för förnybar energi Nelja Energia AS minskade till 3,6 miljoner euro

NordenBladet – Nettoresultatet för det baltiska företaget för förnybar energi Nelja Energia AS (4Energia) sjönk med en tredjedel under det första halvĂ„ret i Ă„r, eller 36,4%, till 3,6 miljoner euro. Samtidigt ökade företagets omsĂ€ttning med 10,3 procent till 36,7 miljoner euro jĂ€mfört med de första sex mĂ„naderna förra Ă„ret, rapporterade företaget pĂ„ Oslobörsen.

Bruttoresultat minskade med 10,9 procent till 18,9 miljoner euro och vinsten före skatt (EBIT) minskade med 22 procent till 10,1 miljoner euro. Koncernen genererade 313,8 gigawattimmar pÄ sex mÄnader, 14 procent mindre Àn under första halvÄret 2017.

I Estland minskade vindkraftsproduktionen med 21 procent till 131,3 GWh jÀmfört med förra Äret, medan vindkraftsparker i Litauen genererade 182,6 GWh el under ett halvÄr eller 9% mindre Àn förra Äret. Den genomsnittliga vindhastigheten i Estland var 6 meter per sekund och i Litauen 5,9 meter per sekund, under förra Äret i Estland 6,4 meter och i Litauen 5,9 meter per sekund.

I maj tillkĂ€nnagav Eesti Energias dotterbolag Enefit Green AS (tidigare: Eesti Energia Taastuvenergia EttevĂ”te) att det skulle förvĂ€rva en 100-procentig andel i Nelja Energia för 289 miljoner euro, utöver att Enefit Green kommer att ta över Nelja Energias lĂ„n för 204 miljoner euro. Avtalet kan leda till överlĂ„telse av Ă€gandet av alla Nelja Energia-aktier och vĂ€ntar pĂ„ godkĂ€nnande av konkurrensverket. Som en del av avtalet sĂ„lde Nelja Energia sina minoritetsintressen i Marble Management OÜ och Marble Invest OÜ.

Nelja Energia Àr den största tillverkaren av förnybar energi i Baltikum, med 17 vindkraftsparker med en total produktion pÄ 287 megawatt i Estland och Litauen. Förra Äret öppnade Nelja Energia dessutom en samproduktionsanlÀggning i Lettland med kraftvÀrmeanlÀggning pÄ 3,9 megawatt och en vÀrmeanlÀggning pÄ 19,2 megawatt och en pelletsfabrik pÄ 140 000 ton per Är. Nelja Energia har ocksÄ en minoritetsandel i tvÄ estniska biogasanlÀggningar. Förra Äret producerade Nelja Energia 804 gigawattimmar förnybar energi.

Innan försÀljningsavtalet slutförs kommer Nelja Energia AS att Àgas till 77% av Vardar Eurus AS och till 23% av estniska investerare. Vardar Eurus Àr ett norskregistrerat företag, varav 90% Àgs av det norska energiföretaget Vardar AS och 10% av Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO (The Nordic Environment Finance Corporation). NEFCO Àr en internationell investeringsfond som investerar i miljövÀnliga projekt. Fondens tillgÄngar uppgÄr till 115 miljoner euro.

STORT FOTOGALLERI! Republiken Estland 100 Ă„r – flagghissning i Tallinn

NordenBladet – Tidigt pĂ„ morgonen den 24 februari ordnades flagghissning pĂ„ republiken Estlands 100 Ă„rsdag i guvernörens trĂ€dgĂ„rd i Toompea i Tallinn. Flaggan hissades med nationalhymnen kl. 07.33.

TillstĂ€llningens talare var parlamentets talman Eiki Nestor och abiturienten frĂ„n Realskolan i Tallinn Mathias KĂŒbar. Ärkebiskopen för den lutherska kyrkan i Estland Urmas Viilma vĂ€lsignade begivenheten. FjĂ€rde klass elev vid Estlands musik- och teaterakademi och Voldmar Panson pristagare Priit PĂ”ldma lĂ€ste republiken Estlands sjĂ€lvstĂ€ndighetskungörelse.

Till begivenheten med flagghissning hade inbjudits den nuvarande presidenten i republiken Estland Kersti Kaljulaid, tidigare presidenter Toomas Hendrik Ilves och Arnold RĂŒĂŒtel, medlemmar av parlamentet och regeringen, representanter för konstitutionella institutioner och diplomatiska kĂ„ren samt föreningen för Estlands flagga.

guvernörens trĂ€dgĂ„rd stod i rad skyddskĂ„r (Kaitseliit), lottor (naiskodukaitse), soldgossar (noorkotkad), unga lottor (kodutĂŒtred), pojk- och flickscouter, akademiska organisationer, föreningar och skolor med sina flaggor.

Körer frÄn föreningen för manskörerna i Estland och orkestern för polisen och grÀnsbevakningen framförde Enn VÔrkis sÄng Estlands flagga (Eesti Lipp) med text av Martin Lippu, Viktor Konstantin Oxfords Förbli fri, Estlands hav (JÀÀ vabaks, Eesti meri), Juha Aaviks Skydda, Gud, Estland (Hoia, Jumal, Eestit) med text av Aleksander Leopold Raudkepp samt Fosterland (Kodumaa) som Àr av Raimond Kull.

Efter den högtidliga begivenheten blev det folkdansuppvisning med Estlands folkdans- och folkmusikförening.






























































Bilder: Republiken Estland 100 Ă„r – flagghissning i Tallinn (Riigkogu fotoarhiiv/Erik Peinar)
KĂ€lla: NordenBladet.ee

STORT FOTOGALLERI: Idag öppnades den största resemĂ€ssan i Balticum ”Tourest 2018” i Tallinn

NordenBladet – I Estlands mĂ€sscentrum i Tallinn (Eesti NĂ€ituste Messikeskus, Estonian Exhibition center) öppnades den största resemĂ€ssan i Balticum Tourest 2018 som ordnas av föreningen av Estlands reseföretag. Till den internationella turistmĂ€ssan Tourest 2018, som ordnas i Estland för 27:e gĂ„ngen, hade över 500 utstĂ€llare frĂ„n mer Ă€n 30 lĂ€nder och omrĂ„den anmĂ€lt sig. Ifjol besöktes mĂ€ssan av 28 465 besökare. MĂ€ssan erbjuder mĂ€sserbjudanden pĂ„ nĂ€stan 8 000 m2 utstĂ€llningsyta och dessutom mycket nytt och intressant.

i huvudhallen finns resebyrÄer och researrangörer, transportföretag och serviceföretag inom resebranschen. I huvudhallen finns ett separat Global Village-omrÄde för utlÀndska representanter. De som deltar i reseklubben ser och hör reserfarenheter och rekommendationer frÄn vÀrldens alla hörn. PÄ avdelningen Res klokt diskuteras brett viktiga Àmnen kring resor och resande. Denna gÄng Àr tyngdpunkten pÄ hur man skulle kunna utveckla Estland som resmÄl. Semester i Estland-hallen har fÀrgrika presentationer frÄn alla estniska landskap och deras resmÄl, och i hallen Upplevelser och smak kan man lÄta fötterna vila och njuta av Àkta estnisk mat. Estlands utomhusmuseums Kolun kapakka (pub) ökar den trivsamma stÀmningen i matavdelningen.

Den 27:e internationella resemÀssan Tourest 2018 hÄlls den 9-11 februari i Tallinn, Eesti NÀituste mÀsscentrum (Pirita tee 28).

MÄSSAN ÄR ÖPPEN:
fredagen den 9 februari kl 12.00-18.00
lördagen den 10 februari kl. 10.00-18.00
söndagen den 11 februari kl. 10.00-15.00

Kolla Àven den officiella webbsidan: www.tourest.eu
















Reklaam:










Reklaam:


















Reklaam:






















































Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee

GALLERI: Nordiska MinisterrÄdets informationsdagar i VÔru

NordenBladet – Nordiska MinisterrĂ„det presenterar olika slags stödprogram pĂ„ informationsdagar som hĂ„lls pĂ„ olika stĂ€llen i Estland, dessa erbjuds av RĂ„det för samarbetet med de nordiska lĂ€nderna. IgĂ„r den 6 februari ordnades en informationsdag i kulturhuset Kannel i VĂ”ru (Liiva-gatan 13). NordenBladet presenterar er ett sammandrag av dagen och ett exklusivt fotogalleri frĂ„n informationsdagen.

PÄ informationsdagen förklarades:
vilken slags stödprogram Nordiska MinisterrÄdet har för den offentliga sektorn, företag och kultursektor;
vilka Àr de viktigaste kraven som stÀlls nÀr man söker stöd;
hur man söker stöd;
vad Nordiska MinisterrÄdet Àr och vad dess representation gör i Estland under 2018?

De som höll öppningstalet var VÔrus borgarrÄd Anti Allas och chefen för Nordiska MinisterrÄdets representation i Tartu Madis Kanarbik. Chefen för Nordiska MinisterrÄdets representation i Estland Christer Haglund talade om verksamhetsplanen för Nordiska MinisterrÄdet för 2018.

Utvecklingschefen för staden VĂ”ru Tiina HallimĂ€e talade om egna erfarenheter, genom Skype gavs en kort redogörelse om egna erfarenheter av Piret Talur som Ă€r chef för ungdomsservice i staden Tartus (Dorpat) kulturavdelning och Eda Veeroja, som Ă€r chef för MTÜ (pĂ„ svenska registrerad förening) Sann och SĂŒĂŒk talade om program för företag i de nordiska och baltiska lĂ€nderna.

I workshops gavs goda rÄd av Nordiska MinisterrÄdets ÀmbetsmÀn Eha Vain (kultur), Merle Kuusk (föreningars och ministerrÄdets underenheters besök hos ÀmbetsmÀn) och Madis Kanarbik (den offentliga förvaltningen).

































Bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet
KĂ€lla: NordenBladet.ee