Folk tar lĂ€tt pĂ„ RADON i bostadshus – det orsakar lungcancer

NordenBladet – Även om utomhus- och inomhusluften i de nordiska lĂ€nderna i allmĂ€nhet Ă€r ren, bör luftföroreningar i hemmet Ă€ndĂ„ mĂ€tas, eftersom inomhusluften kan innehĂ„lla skadliga Ă€mnen (luftföroreningar, radon, tobaksrök, fuktskador i byggnader och asbest) som Ă€r förknippade med risken för lĂ„ngvariga sjukdomar.

I Finland uppskattas till exempel radon i bostadshus orsaka 200-300 fall av lungcancer varje Är, Àven om vart tredje fall kan förebyggas. Enligt uppgifter frÄn Institutet för hÀlsa och vÀlfÀrd (THL) i Finland Àr koncentrationen av smÄ partiklar i inomhusluften lÀgre Àn det europeiska genomsnittet, medan radonnivÄerna i finska bostadshus Àr de högsta i Europa.

Estland Àr ett av de lÀnder i Europa dÀr radonrisken Àr högre Àn genomsnittet. Efter rökning Àr radon den nÀst största orsaken till lungcancer. Omkring 100-150 personer i Estland fÄr lungcancer varje Är till följd av radon i sin boendemiljö, vilket Àr ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga som dödas i trafiken varje Är. Rökare Àr sÀrskilt utsatta pÄ grund av den kombinerade effekten av rökning och radon.

Radon trÀnger in i byggnader genom sprickor i betong och genom kabel- och rörgenomföringar. Att under lÄng tid bo eller arbeta i en miljö med höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Spridningen av radon i inomhusluften pÄverkas av faktorer som bostadens konstruktion och ventilation. Under de senaste Ären har man försökt eliminera risken för radon i byggandet.

Lagstiftningen har faststÀllt tvÄ kontrollvÀrden. Enligt byggreglerna skall nya bostadshus planeras och byggas sÄ att radonhalten inte överstiger 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). Om radonhalten i tidigare uppförda bostadshus överstiger 300 Bq/m3 bör saneringsÄtgÀrder vidtas. Reparationsanvisningar finns bl.a. pÄ strÄlskyddscentralens webbplats.

Vad Àr radon?

Radon (Rn222) Àr en fÀrglös och luktfri radioaktiv Àdelgas som avger joniserande strÄlning. NÀr en person andas in radioaktiva Àmnen bryts de ned i kroppen, i luftvÀgarna och lungorna, och avger alfastrÄlning i vÀvnaderna. LÄngvarig exponering och höga radonhalter kan öka risken för lungcancer. Exponering för radon Àr sÀrskilt skadligt för rökare. Radon kommer frÄn jordskorpan och bildas genom radioaktivt sönderfall av uran. Alla radioaktiva Àmnen kÀnnetecknas av instabilitet: de sönderfaller av sig sjÀlva och bildar nya radioaktiva eller icke-radioaktiva Àmnen och avger samtidigt joniserande strÄlning. MÄttenheten för radonkoncentration Àr Bq/m³ (becquerel per kubikmeter).

Aktivitetskoncentrationen av radon i uteluft Àr i allmÀnhet lÄg eftersom radon sprids i uteluften och dÀrför inte utgör nÄgon hÀlsorisk. DÀremot kan radon som kommer in i inomhusutrymmen frÄn marken höja radonkoncentrationen i luften till nivÄer som ligger betydligt över de normer som föreskrivs i förordningen.

Den frĂ€msta orsaken till höga radonhalter i inomhusluften Ă€r den höga radonrisknivĂ„n i marken under huset, som orsakas av de uranrika bergarterna i marken – graptolit-argillit, fosforit, vissa varianter av sedimentĂ€ra bergarter frĂ„n Devon osv. Ytterligare radon kan komma frĂ„n grundvatten, byggnadsmaterial och stenblock pĂ„ markytan.

Radon absorberas i lokalerna frÄn marken och grundvattnet under byggnaden och finns dÀrför frÀmst i kÀllare och pÄ första vÄningen.

Radonkoncentrationerna inomhus varierar kraftigt. Ju mer gastÀt grunden i en byggnad Àr, desto mindre radon kommer in. Radonhalten i inomhusluften i en byggnad beror pÄ vÀdret, dvs. den pÄverkas av lufttryck, vindriktning, markfuktighet, frysning av markytan osv. Dessutom pÄverkas radonhalten i en byggnad av byggnadens ventilation och dess anvÀndning, öppnande av fönster och dörrar, vÀrmekÀllor osv. Ju lÀngre radonhalten inomhusluften kan övervakas, desto mer exakt blir resultatet.

Bild: Unsplash
KĂ€lla: NordenBladet.fi

ANSÖK OM FINANSIERING för samarbetsprojekt mellan Estland, Finland, Sverige och Lettland

NordenBladet – Syftet med det Centrala Östersjöprogrammet Ă€r att finansiera högkvalitativa projekt mellan partner i Estland, Finland, Sverige och Lettland för att tillsammans lösa gemensamma utmaningar. Under perioden 2021-2027 kommer 118 miljoner euro att anslĂ„s till samarbetsprojekt som frĂ€mjar miljö, nĂ€ringsliv, arbetsmarknad och offentlig service.

Under den föregĂ„ende fasen av programmet för Centrala Östersjön (2014-2020) stödde Europeiska regionala utvecklingsfonden projekt med 132 miljoner euro. Det gjorde det ocksĂ„ möjligt att göra en hel del – totalt 137 projekt genomfördes.

Om den sökande vill fÄ stöd frÄn programmet mÄste man först hitta en internationell partner med vilken ansökan förbereds, presenteras och sedan genomförs. Minst tvÄ partners frÄn tvÄ olika lÀnder behövs. Det finns ingen övre grÀns för antalet partners, men varje partner mÄste ha en tydlig roll. Dessutom mÄste projektet ge en tydlig internationell nytta.

Under den föregĂ„ende programperioden hade 109 av 137 projekt pĂ„ nĂ„got sĂ€tt anknytning till Estland. Detta innebĂ€r att estniska institutioner i hög grad har utnyttjat möjligheten att samarbeta internationellt och dĂ€rigenom förbĂ€ttra det lokala livet. Partnerna kan framför allt vara institutioner som arbetar för allmĂ€nintresset, eftersom syftet Ă€r omrĂ„dets allmĂ€nna utveckling. Centrala Östersjöprogrammet vĂ€lkomnar ansökningar som uppfyller dessa mĂ„l.

Estlands statliga stödtjĂ€nstcentrum (Riigi Tugiteenuste Keskus) har en informationspunkt om Centrala Östersjöprogrammet dĂ€r ytterligare information om programmet finns tillgĂ€nglig pĂ„ estniska.

Den andra ansökningsomgĂ„ngen för det Centrala Östersjöprogrammet 2021-2027 inleds den 20 februari 2023 och avslutas den 10 mars 2023.

Programmets prioriteringar Àr följande:

Innovativ affÀrsutveckling
MÄl 1: Fler smÄ och medelstora företag som arbetar med export
MÄl 2. Fler nya tillvÀxtföretag

FörbÀttrad anvÀndning av miljön och naturresurserna
MÄl 3. Gemensamma lösningar för den cirkulÀra ekonomin
MÄl 4: FörbÀttrad havs- och kustmiljö
MÄl 5: Mindre CO2-utslÀpp

En mer inkluderande arbetsmarknad
MÄl 6: BÀttre möjligheter pÄ arbetsmarknaden
BĂ€ttre offentliga service
MÄl 7. BÀttre offentliga tjÀnster och lösningar för medborgarna

Mer information finns pĂ„ webbplatsen för Estlands statliga stödtjĂ€nstcentrum HÄR.

Estland: PÄ GreenEST Summit berÀttar hur mÄnga planeter vi redan har förbrukat och vad som bör göras nu

NordenBladet – Den 27 oktober kl. 12.00 kommer en paneldiskussion om Ă„tervinningsekonomin att Ă€ga rum pĂ„ GreenEST Summit. En av de mest framstĂ„ende deltagarna i panelen kommer att vara Anders Wijkman frĂ„n Sverige, som Ă€r styrelseledamot i EU:s klimatinitiativ EIT Climate-KIC.

Panelen pÄ GreenEST kommer att utgÄ frÄn att vi hittills har anvÀnt resurser motsvarande mÄnga planeter, varför vi mÄste hitta lösningar för att vÀnda denna process. MÄlet Àr att skapa nya tankemönster som prioriterar mÀnniskors och planetens vÀlbefinnande och som skapar början pÄ stora förÀndringar.

Enligt Madis Tilga, arrangören av diskussionen och rĂ„dgivare i grön ekonomi vid Nordiska ministerrĂ„dets representation i Estland, mĂ„ste innovationerna sĂ€ttas i rĂ€tt skala: “Vi har överskridit grĂ€nserna för livet pĂ„ vĂ„r planet i sex av nio kategorier. CO2 Ă€r inte den enda och mest kritiska faktorn, utan bilden Ă€r mycket bredare. Vi mĂ„ste hitta de platser dĂ€r vi behöver innovation mest brĂ„dskande. Med andra ord – vad mĂ„ste göras omedelbart för att nĂ€sta steg ska bli möjliga”.

Under panelen kommer Anders Wijkman att tala, som förutom sitt arbete pÄ Climate-KIC ocksÄ Àr medlem av World Future Council, International Resource Institute, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Jord- och skogsbruksakademien samt medlem av kommittén för förÀndringsekonomi i det internationella initiativet Earth4All. I sin presentation kommer han att presentera begreppet planetens toleransgrÀns och beskriva Earth4Alls verksamhet för att utveckla ett bÀttre ekonomiskt system.

Andra paneldeltagare Àr bland andra Ines Karu-Salo, företagare inom ekologiskt mode och direktör för smyckesmÀrket KiRiVOO, Kaupo Heinma, vice kansler vid miljöministeriet, Tony Hand, expert pÄ hÄllbar gruvdrift och ambassadör för det europeiska klimatavtalet i Irland, samt Nina Ekelund, vd för nÀtverket för klimatinitiativ Haga Initiative. Maiko Mathiesen, chef för internationella relationer pÄ Research and Degrowth, kommer att leda diskussionen. Panelen om Ätervinningsekonomi sammankallades av Environmental Investment Centre och Nordiska ministerrÄdets representation i Estland.

GreenEST Summit Àr en av de största konferenserna om grön teknik i regionen och firar sin femte födelsedag 2022! Evenemanget riktar sig till experter frÄn den offentliga och privata sektorn, entreprenörer inom grön teknik och investerare i hela Europa. Förutom inspirerande talare kommer det att hÄllas engagerande paneldiskussioner.

GreenEST Summit 2022 kommer att Àga rum onsdag och torsdag den 26-27 oktober 2022 pÄ Kultuurikatel i Tallinn.

Bild: Pexels
Mer information: https://www.greenestsummit.org/

Estland: Den 14-20 november firas Nordens litteraturdag igen!

NordenBladet – LitteraturĂ€lskare vet redan att november Ă€r mĂ„naden dĂ„ man kan fördjupa sig i nordiska författares verk. Under de mörka vinterdagarna, frĂ„n den 14 till den 20 november, kommer samma böcker att lĂ€sas i hela Norden och Baltikum – frĂ„n Grönland i vĂ€ster till Baltikum i öster. Veckan anordnas Ă„rligen med tvĂ„ utvalda böcker som var och en speglar ett specifikt tema för Ă„ret. I Ă„r bjuder vi in alla att lĂ€sa om temat ”Nordens natur”.
Bibliotek, bygdegÄrdar, skolor, daghem osv. Àr vÀlkomna att delta i Nordens litteraturvecka genom att logga in hÀr.

VÄr kÀrlek och instÀllning till den nordiska naturen Àr sammanvÀvd med vÄr kultur och spelar en viktig roll i nordiska berÀttelser och litterÀra traditioner. Naturen inte bara förenar oss, utan Àr ocksÄ ett tecken pÄ den mÄngfald och rikedom som finns i vÄra sÄ kallade avlÀgsna och mörka hörn. Fram till helt nyligen innebar stÀngda grÀnser pÄ grund av ett virus att vi inte lÀngre fick resa till tropiska öar utan var tvungna att utforska möjligheterna i vÄr hembygd. I norr kunde man hitta vulkaner i vÀster, glaciÀrer i norr, gula rapsfÀlt i söder och tusentals sjöar i öster. FörhÄllandet mellan mÀnniskan och naturen Àr ett centralt tema i Ärets böcker som Àr tÀnkta att lÀsas högt.

Bilderboken “Om du möter en björn” Ă€r ett samarbete mellan de finlandssvenska författarna Malin KivelĂ€ och Linda Bondestam och dansken Martin Glaz Serup. Boken har nominerats till Nordiska ministerrĂ„dets pris för barn- och ungdomslitteratur 2022. Bokens innehĂ„ll Ă„terspeglar titeln: Vad gör man om man möter en björn? Temat behandlas pĂ„ ett pedagogiskt, men framför allt parodiskt sĂ€tt. I boken behandlas naturen som en idyllisk plats dit man snabbt kan ta sig frĂ„n staden med sina svampkorgar. Samtidigt glömmer man inte frĂ„gan om hur vild naturen egentligen Ă€r eller borde vara.

I Ă„r kan vuxna njuta av boken “Ålevangeliet” av den svenske författaren Patrik Svensson. Det Ă€r en bok om författaren, hans far och hur en Ă„l förde dem nĂ€rmare varandra. En bok om hur man jĂ€mför en Ă„ls förstĂ„else med en mĂ€nniskas. En berĂ€ttelse om ursprung, öde, att leva livet och om oundviklig och okontrollerbar död.

LÄt dig inspireras av vÄr lista med idéer

Affischen för 2022 “Revebjeller” av Nikolai Astrup

Bokintroduktioner och texter:

Ett stort tack till förlaget TĂ€napĂ€ev och översĂ€ttaren Endla LĂ”hkivi för att de har gjort det möjligt att lĂ€sa “Ålevangeliet” pĂ„ estniska!

Ett stort tack till Kersti Liiva, tack vare henne boken “Om du möter en björn” finns tillgĂ€nglig pĂ„ estniska för unga lĂ€sare!

Estland: Det internationella köpcentret ITCs konferens och prisceremoni “Go Global Awards” Ă€gde rum i Tallinn

NordenBladet – Det internationella köpcentret ITCs (International Trade Council) konferens och prisceremoni “Go Global Awards” Ă€gde rum i Tallinn, Estland, och samlade hundratals toppchefer frĂ„n vĂ€rldens modernaste företag, exportbyrĂ„er, internationella tjĂ€nsteleverantörer, riskkapitalbolag och finansinstitut.

Den tre dagar lĂ„nga konferensen, som hölls pĂ„ Radisson Collection Hotel, öppnades av Estlands president Alar Karis. DĂ€refter följde förelĂ€sningar av toppexperter om globala ekonomiska trender och specifika egenskaper för affĂ€rsverksamhet i olika lĂ€nder. ”Go Global Awards” avslutades med en galaceremoni pĂ„ fredagskvĂ€llen pĂ„ Lentosatama, dĂ€r 2022 Ă„rs priser delades ut.

Sedan 1956 har ITC varit ett icke-vinstdrivande internationellt handelscentrum med ett nĂ€tverk av 79 statliga export- och investeringsorgan och mer Ă€n 400 handelskammare. ITC har organiserat ”Go Global Awards” sedan 1989 för att uppmĂ€rksamma organisationer som bidrar positivt till den globala ekonomin genom innovation, teknik och strategiskt ledarskap.

Bild: NordenBladet

Estland: Som en ny statlig helg- och flaggdag vill man börja fira den estniska litteraturens dag

NordenBladet – Konstitutionsutskottet i det estniska parlamentet Riigikogu beslutade att stödja ett lagförslag om att börja fira den estniska litteraturens dag som en ny nationell helgdag och flaggdag i Estland, och att skicka lagförslaget till första behandlingen i parlamentet.

Enligt Eduard Odinets, ordförande för konstitutionsutskottet, kommer det landsomfattande firandet av den estniska litteraturens dag att bidra till att uppmĂ€rksamma den estniska litteraturen och författarnas roll i den estniska kulturen och det estniska samhĂ€llet och uppmuntra mĂ€nniskor att lĂ€sa mer estnisk litteratur. “ModersmĂ„lsdagen har firats som en nationell helgdag i Estland i över 20 Ă„r, men nu vill vi ge litteraturen en egen dag för att inspirera mĂ€nniskor att lĂ€sa och studera estnisk litteratur. Att bevara och utveckla det estniska sprĂ„ket och den estniska kulturen Ă€r ocksĂ„ ett av de viktigaste mĂ„len i enlighet med konstitutionens ingress”, sade han.

Enligt lagförslaget ska en ny nationell fest- och flaggdag firas pÄ författaren Anton Hansen Tammsaares födelsedag den 30 januari.

Jaak Valge, vice ordförande för konstitutionsutskottet, pĂ„pekade vid sammantrĂ€det att den 30 januari förutom Tammsaares födelsedag ocksĂ„ Ă€r dagen dĂ„ sĂ€llskapet för estniska lĂ€rda (Õpetatud Eesti Selts) grundades. SĂ€llskapet grundades i Tartu 1838 och en av dess viktigaste uppgifter var att studera det estniska folkets sprĂ„k och litteratur.

Enligt Valge har litteraturen den mest populĂ€ra positionen i förhĂ„llande till andra kulturomrĂ„den, eftersom litteraturen Ă€r kultur i dess bredaste bemĂ€rkelse. EstlĂ€ndarna var ett av de första lĂ€s- och skrivkunniga folken i Europa. Det var genom det skrivna ordet som den estniska identiteten formades, och Ă€n i dag Ă„terspeglas vĂ„r sjĂ€lvkĂ€nnedom framför allt i litteraturen”, sade han och tillade att en person som lĂ€ser Ă€r andligt hel.

Som ett andra Àndringsförslag bekrÀftas enligt propositionen de dagar dÄ nationella sÄngfestivaler och ungdomars sÄng- och dansfestivaler anordnas som flaggdagar, för att erkÀnna sÄng- och dansfestivalrörelsens riksomfattande omfattning och betydelse, för att hylla alla dem som har vÄrdat sÄng- och dansfestivaltraditionen under 150 Är och för att erkÀnna dem som för denna tradition vidare. PÄ flaggdagar hissas den estniska flaggan av statliga och kommunala institutioner och offentligrÀttsliga juridiska personer.

Konstitutionsutskottet vill hÀnskjuta det av regeringen initierade lagförslaget om Àndring av lagen om helg- och minnesdagar och Estlands flagglag (635 SE) till riksdagen den 8 november och föreslÄr att den första behandlingen av lagförslaget leder till beslut.

Bild: Pexels

Estland: Kai Aareleid tilldelas litteraturpriset frÄn den baltiska parlamentariska generalförsamlingen

NordenBladet – Den estniske författaren och poeten Kai Aareleid har tilldelats den baltiska parlamentariska generalförsamlingens pris i kategorin litteratur för sin roman Vaikne ookean (Stilla ocean).

Enligt Sven Sester, vice ordförande för den estniska delegationen i den baltiska parlamentariska generalförsamlingen, Àr detta en roman om vÄr region i ordets rÀtta bemÀrkelse, eftersom den utspelar sig i Tallinn, Riga och Sankt Petersburg, och den borde ge vÀlbekanta minnen för de baltiska invÄnare vars minnen strÀcker sig tillbaka till den tid dÄ de baltiska lÀndernas sjÀlvstÀndighet ÄretupprÀttades.

“Förutom att berĂ€tta tre kvinnors kĂ€rlekshistorier och tre stĂ€ders historia, Ă€r boken ocksĂ„ en berĂ€ttelse om tidens hemligheter och om att utforska grĂ€nserna för tystnad och lögner, om att inte vĂ„ga tala ut. Boken visar hur djupt verkningarna av bristande yttrandefrihet och tabun kan gĂ„. Men boken Ă€r inte deprimerande – Kai Aareleid har tagit fram skönheten i dessa grĂ„a tider”, sade Sester och uttryckte sin förhoppning om att boken snart skulle översĂ€ttas till lettiska och litauiska.

Den baltiska parlamentariska generalförsamlingens konstpris tilldelades den litauiske mĂ„laren Ć arunas Sauka och vetenskapspriset gick till de lettiska historikerna Gustavs Strenga, Andris Levāns, Renāte Berga och Laura Kreigere-LiepiƆa för deras monografi om manuskript frĂ„n jesuiternas lĂ€roanstalt i Riga pĂ„ 1500- och 1600-talen.

Estlands kandidat till konstpriset var Peeter Laurits för hans enastĂ„ende arbete som konstnĂ€r och sitt projekt “Biotoopia”. De nominerade till vetenskapspriset var Hilkka Hiiop och Tiina-Mall Kreem för deras projekt “Christian Ackermann – Tallinns Pheidias, Ă€del och begĂ„vad”.

Priset bestÄr av en summa pengar, ett certifikat och en skulptur och delas ut Ärligen under den baltiska parlamentariska generalförsamlingens session. I Är Àger prisceremonin rum den 28 oktober i Riga.

Juryn bestod av konstnĂ€rer och experter frĂ„n Litauen, Lettland och Estland: ElÄ«na LÄ«ce, Ilze Jansone, Andrejs KrasƆikovs, Indrek Mesikepp, Kadi-Ell TĂ€histe, Linda Lainvoo, Eugenijus AliĆĄanka, Ramutė RachlevičiĆ«tė och Valdemaras Razumas.

Den baltiska parlamentariska generalförsamlingen har sedan 1994 delat ut priser för litteratur, konst och vetenskap i syfte att frÀmja utvecklingen av dessa omrÄden i de baltiska lÀnderna.

BÄde estniska och utlÀndska företag ansöker om tillstÄnd för att bygga vindkraftverk i estniska vatten

NordenBladet – NĂ€stan 30 ansökningar har lĂ€mnats in för att bygga vindkraftsparker inom omrĂ„den i den estniska havsomrĂ„desplanen. NĂ€r det gĂ€ller de överlappande omrĂ„dena planerar staten att anordna en auktion, eftersom det i vissa omrĂ„den finns upp till fem konkurrerande ansökningar för ett omrĂ„de, enligt det estniska public service-bolaget Eesti RahvusringhÀÀling.

De flesta ansökningarna om byggandet av vindkraftsparker har lĂ€mnats in till Rigabukten och till Saaremaa nĂ€ra halvön SĂ”rve, meddelade Liina RoosimĂ€gi, chef för byggrĂ€ttskontoret vid Konsumentskydds- och teknikövervakningsverk (TTJA). Det finns upp till fem konkurrerande anbud för vissa omrĂ„den: i Rigabukten finns det till exempel ett omrĂ„de dĂ€r UAB “Ignitis Renewables”, European Energia Estonia OÜ (tvĂ„ ansökningar) och Utilitas (tvĂ„ ansökningar) vill bygga en vindkraftspark. Det finns ocksĂ„ fem ansökningar för platser nĂ€ra halvön SĂ”rve.

Det exakta datumet för auktionerna Àr Ànnu inte kÀnt, men det förvÀntas ske under första halvÄret 2023.

Ansökningar om bygglov för att bygga vindkraftsparker eller vindkraftverk har lĂ€mnats in av bĂ„de estniska och utlĂ€ndska företag. Listan omfattar till exempel: Eesti Energia AS, Utilitas Wind OÜ, Sunly Wind OÜ, Ohaka Energia OÜ, Saare Wind Energy OÜ, Copenhagen Infrastructure Partners, RWE Renewables Estonia OÜ, Aker Offshore Wind Europe GmbH, European Energia Estonia OÜ och UAB Ignitis Renewables.

KĂ€lla: NordenBladet.ee
Kuva: NordenBladet

Estland: Estlands fornminnesverk har öppnat en tidsbegrĂ€nsad ANSÖKNINGSPERIOD

NordenBladet – Estlands fornminnesverk har öppnat en periodisk ansökningsomgĂ„ng fram till den 30 september för restaurering av minnesmĂ€rken under 2023.

Ägaren eller innehavaren av ett minnesmĂ€rke kan ansöka om stöd för restaurering, bevarande eller underhĂ„ll av minnesmĂ€rken och konstruktioner belĂ€gna i skyddsomrĂ„den för fornlĂ€mningar. Det lĂ€gsta stödbeloppet Ă€r 200 euro, det högsta stödbeloppet för konstruktioner Ă€r 100 000 euro och 20 000 euro för andra minnesmĂ€rken. Stödets maximala andel av det totala priset för arbeten (och stödberĂ€ttigade kostnader) fĂ„r vara 50-90 %, beroende pĂ„ sökanden.

Ansökan kan lÀmnas genom kulturminnesregistret (https://register.muinas.ee/) och mÄste Ätföljas av minst tvÄ giltiga och jÀmförbara offerter.

Mer information finns pÄ Fornminnesverkets hemsida (https://www.muinsuskaitseamet.ee/).

Omslagsbild: Lossi gata i Viljandi (NordenBladet)
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Bo pÄ landet-dagen (24 september 2022)

NordenBladet – Syftet med Bo pĂ„ landet-dagen Ă€r att öppna dörrarna för upptagna och entusiastiska mĂ€nniskor och hjĂ€lpa dem att hitta en lĂ€mplig plats att bo pĂ„ landet. I Ă„r vĂ€lkomnar kommunerna dig pĂ„ besök och visa upp sina förskolor, skolor, bygdegĂ„rdar, hĂ€lso-, kultur- och idrottsanlĂ€ggningar och företag. Dessutom ges information om tillgĂ€ngliga bostĂ€der och om möjligheter att skapa jobb för dig sjĂ€lv.

Programmet för Bo pÄ landet-dagen skapas av de deltagande kommunerna tillsammans med samhÀllen i hela Estland. En programtabell hjÀlper dig att hitta information om vad du kan hitta och var. Ta med familjen och bli övertygad om att man verkligen kan leva pÄ landet! NÀr du gör ditt val kan du ta del av berÀttelser frÄn mÀnniskor som nyligen flyttat frÄn stad till landsbygd. Vi publicerar löpande nyheter om Bo pÄ landet-dagen hÀr. Om du har nÄgra frÄgor kan du kontakta arrangörerna av Bo pÄ landet-dagen.

Programmet för Bo pÄ landet-dagen anordnas i hela Estland för fjÀrde gÄngen. Aktiviteterna och evenemangen Àr huvudsakligen koncentrerade till lokala samlingslokaler och bykÀrnor, dÀr besökarna Àr vÀntade och dÀr man Àr redo att erbjuda gemensamma aktiviteter, smakupplevelser och inspiration för landsbygdsliv och företagande.

Genom att presentera sin egen orts framgÄngshistorier för besökare, kommer varje medlem av samhÀllet att utveckla en kÀnsla av att det Àr bra att bo pÄ landsbygden och att denna dag Àr en hyllning till ens egen ort!

Bild: NordenBladet
KĂ€lla: NordenBladet.fi