Estland: Innovationsfonden investerar 100 000 euro i lösningar för smarta stÀder. Ansökan Àr öppen fram till den 15 september

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Tallinnovation, en innovationstĂ€vling som anordnas av Tallinns stad i samarbete med vetenskaps- och företagscentret Tehnopol, Ă€r öppen för att hitta lösningar för smarta stĂ€der som gör stadens tjĂ€nster och miljö bekvĂ€mare för bĂ„de invĂ„nare och besökare. I Ă„r kommer ett rekordstort belopp pĂ„ upp till 100 000 euro att investeras i lösningar för smarta stĂ€der.

Enligt Joosep Vimm, bitrĂ€dande borgmĂ€stare i Tallinn, förvĂ€ntas bĂ„de helt nya idĂ©er och fungerande alternativ till befintliga lösningar till tĂ€vlingen. “Fokus ligger frĂ€mst pĂ„ lösningar som bygger pĂ„ grön teknik och Ă„tervinningsekonomi, men ocksĂ„ pĂ„ utveckling av olika utbildningstekniker och kunskapsbaserat beslutsstöd. Detta Ă€r tredje Ă„ret av Tallinnovation-tĂ€vlingen, och pĂ„ grund av det stora antalet företag med goda idĂ©er beslutade vi att fördubbla det totala beloppet för innovationsfonden i Ă„r. Vi har ocksĂ„ fördubblat det maximala stödbeloppet per företag”, sĂ€ger Vimm.

InnovationstÀvlingen Àr öppen för företag som Àr registrerade i Tallinn. De som lÀmnar in en idé har möjlighet att fÄ ekonomiskt stöd, tillÀmpa sin egen plan, fÄ kontakter, rÄd och resurser frÄn Tallinns stad och tillgÄng till stöd frÄn Tehnopols nÀtverk av mentorer.

För att lÀsa mer om tÀvlingen och för att skicka in en ansökan, besök hemsidan https://innovatsioonifond.tehnopol.ee/.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Tallinn letar efter de bÀsta entreprenörerna och entreprenörskapsutvecklarna

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – För 19:e gĂ„ngen i höst anordnar Tallinns stad entreprenörstĂ€vling som en del av Tallinn entreprenörskapsdag för att lyfta fram lokala entreprenörer och entreprenörskapsutvecklare.

Vid galaceremonin den 28 september uppmÀrksammas alla företag i Tallinn och presenteras Ärets bÀsta fastighetsutvecklingsprojekt som gynnar entreprenörskap eller turism, samarbetsprojekt mellan företag, nystartade företag, turismprojekt, sysselsÀttningsskapare eller miljöreform och framtidslösningar. Utöver de sju grundlÀggande kategorierna kommer sÀrskilda priser för Ärets bÀsta tillÀmpade vetenskapliga verk att delas ut i samarbete med Tallinns tekniska universitet, Tallinns universitet, Estlands konstakademi och Stiftelsen för Estlands yrkeshögskola för tillÀmpad vetenskap.

TÀvlingen Àr öppen för alla företag i Tallinn som har Ästadkommit nÄgot anmÀrkningsvÀrt inom sitt omrÄde under Äret. De kan till exempel ha lanserat en spÀnnande produkt eller tjÀnst, skapat ett mervÀrde för samhÀllet eller genomfört ett fantastiskt samarbetsprojekt. Du kan lÀmna in din nominering pÄ webbplatsen för Tallinns entreprenörskapsdag (https://ettevotluspaev.tallinn.ee/) fram till den 10 september.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

FolkrÀkning: en femtedel av Estlands invÄnare har en magisterexamen

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Uppgifter frĂ„n folkrĂ€kningen 2021 visar att andelen personer med högre utbildning i Estland ökar och andelen personer med grundutbildning minskar. En femtedel av Estlands befolkning har en magisterexamen och staden Tartu och kommunen Viimsi utmĂ€rker sig med exceptionellt hög koncentration av mĂ€nniskor med högre utbildning.

Triinu Aug, huvudanalytiker vid Estlands statistikbyrĂ„, konstaterade att jĂ€mfört med föregĂ„ende folkrĂ€kning har andelen personer med högre utbildning ökat och den med grundlĂ€ggande utbildning minskat. Antalet personer med gymnasieutbildning har legat pĂ„ samma nivĂ„. “43 % av estniska invĂ„nare över 15 Ă„r har gymnasieutbildning som den högsta utbildningsnivĂ„n, medan 37 % har högskoleutbildning. GrundlĂ€ggande eller lĂ€gre utbildning har 20 procent av den estniska befolkningen”, sĂ€ger Aug.

NÀr det gÀller Älder Àr det vanligt att man fÄtt en högre utbildning nÀr man Àr omkring 25 Är gammal. FrÄn och med dÄ ligger andelen högskoleutbildade i befolkningen kvar kring 40 % fram till 70 Ärs Äldern, dÄ andelen högskoleutbildade börjar minska.

Uppgifter frÄn folk- och bostadsrÀkningen visar ocksÄ att 21,4 % av den estniska befolkningen i Äldern 25-65 Är har en magisterexamen, 17,4 % har en yrkesutbildning pÄ gymnasienivÄ och ungefÀr samma andel (17,2 %) har en allmÀn gymnasieutbildning.

13 % av befolkningen har en lÀgre högskoleexamen och 10 % har en yrkesexamen som bygger pÄ gymnasienivÄ. I Äldersgruppen 25-64 Är Àr det ungefÀr lika mÄnga personer med grundbildning (1,1 %, 7 752 personer) som personer med doktorsexamen (1 %, 6 805 personer).

Den högsta andelen personer med högskoleutbildning finns i stadsomrÄden, dÀr 49 % av alla 25-64-Äringar har högskoleutbildning. I smÄstÀderna har 47 % av befolkningen högskoleutbildning och pÄ landsbygden 30 %.

Som vÀntat Àr den högsta koncentrationen av högskoleutbildade personer i Äldern 25-64 Är i en lÀnsjÀmförelse i Harju lÀn (vars centrum Àr Tallinn) och Tartu lÀn, 52,6 % respektive 46,1 %. Relativt sett har JÀrva lÀn (25,5 %) och JÔgeva lÀn (27 %) den lÀgsta andelen högskoleutbildade.

Foto: Pexels
KĂ€lla: NordenBladet.ee

Det Ă€r klokt för FÖRETAGARE att ingĂ„ ett Ă€ktenskapsförord om familjens ekonomiska situation Ă€r betydligt bĂ€ttre Ă€n genomsnittet

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I Estland prövade domstolen ett fall dĂ€r en företagare hade bildat en stiftelse pĂ„ Malta och överfört aktier som tillhörde makarnas gemensamma egendom. Mannen, som hittills hade förvaltat aktierna sjĂ€lv, kunde inte lĂ€ngre förvalta egendomen pĂ„ grund av sin sviktande hĂ€lsa och gav aktierna till en stiftelse för att sĂ€kerstĂ€lla en professionell förvaltning av egendomen.

Hustrun vÀgrade att acceptera att aktierna överfördes till stiftelsen och vÀckte talan om att aktierna, som dÄ var vÀrderade till 63 miljoner euro, skulle Äterföras till familjens gemensamma vÀrdepapperskonto. Mannen ansökte i sin tur om godkÀnnande av överföringen av aktierna till stiftelsen. Domstolarna ansÄg att hustrun hade rÀtt att krÀva ÄterlÀmnande av aktierna som en del av deras gemensamma tillgÄngar och gav inte mannen medgivande att överföra aktierna till stiftelsen.

Ett förmögenhetsförhÄllande som bygger pÄ gemensam egendom Àr inte nödvÀndigtvis lÀmpligt för alla makar.

Högsta domstolens civilavdelning konstaterade att syftet med ett förmögenhetsförhĂ„llande baserat pĂ„ gemensam egendom Ă€r att vĂ€rdera den roll som den make som tar hand om hemmet och barnen lika som den make som har högre inkomst. Å andra sidan mĂ„ste makarna ha ett nĂ€ra samarbete nĂ€r det gĂ€ller förvaltningen av den gemensamma egendomen, vilket ibland till och med kan försvĂ„ra sjĂ€lva förvaltningen av tillgĂ„ngarna.

DÀrför Àr det inte nödvÀndigtvis lÀmpligt med ett förmögenhetsförhÄllande baserat pÄ gemensam egendom, till exempel för makar som bedriver nÀringsverksamhet eller om familjens ekonomiska situation Àr betydligt bÀttre Àn genomsnittet och bÄda makarna vill förvalta egendomen oberoende av varandra.

Kollegiet betonade att domstolen inte kan förvalta makarnas gemensamma egendom pÄ deras vÀgnar. Om makarna har olika Äsikter om anvÀndningen av den gemensamma egendomen eller om en av dem inte kan hantera egendomen pÄ ett korrekt sÀtt kan de Àndra sitt förmögenhetsförhÄllande antingen genom avtal eller genom domstol. BÄde vid tidpunkten för Àktenskapet och under Àktenskapet kan gemensam egendom anges i ett Àktenskapsförord, och förmögenhetsförhÄllandet mellan makarna kan Àndras.

Högsta domstolen klargjorde vidare att Àven om det Àr tillÄtet att skapa en stiftelse för att överlÄta egendom till framtida generationer, kan vardera maken endast vidta ÄtgÀrder för sin egen egendom. I ett förmögenhetsförhÄllande med gemensam egendom mÄste makarna ta hÀnsyn till att hÀlften av den gemensamma egendomen tillhör den andra maken. Inte ens bÀttre ekonomisk kunskap ger den ena maken rÀtt att bestÀmma hur den andra ska anvÀnda sin egen egendom.

Foto: Pexels
KĂ€lla: NordenBladet.ee

JĂ€mförelse av elpriser i FINLAND och ESTLAND – i Estland Ă€r priset 20 gĂ„nger högre!

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I Estland har elpriserna varit mycket höga i mĂ„nga mĂ„nader. Den 7 december 2021 blev det rekord och elpriset steg till hela 1 000 euro per megawattimme, dvs en kilowattimme blev en hel euro utan moms och andra avgifter (punktskatt + nĂ€tavgift). De exceptionellt höga elpriserna i december Ă„terspeglas Ă€ven i de elrĂ€kningar som inkom i januari, som för mĂ„nga var högre Ă€n mĂ„nadslönen.


Tabell 1. Elpriser i Estland den 6 och 7 december 2021

Även om det gĂ€llande börspriset pĂ„ el i Estland blir billigare i dag den 13 januari Ă€n tidigare (nĂ€stan hela dagen förblir i den gröna priszonen), kommer priserna att vara 20 gĂ„nger högre pĂ„ vissa hĂ„ll Ă€n i Finland. Medan konsumenten i Finland betalar 1-3 eurocent per kilowattimme för el, kostar det i Estland upp till 21 eurocent per kilowattimme.


Tabell 2. JÀmförelse av elpriser i Finland och Estland. I dag (13 januari) elpriser i Finland (vÀnster kolumn) och de estniska elpriserna till höger.

Vad kan en vanlig husÀgare göra för att rÄda bot pÄ en prekÀr situation orsakad av det höga elpriset?

1. Övervaka elpriset dagligen – du hittar elpriser i realtid för idag och imorgon i NordenBladets LIVE-prislathund för elmarknaden. Elpriserna i Estland finns pĂ„ webbplatsen NordenBladet.ee och de dagliga elpriserna i Finland finns pĂ„ webbplatsen NordenBladet.fi.

Alla, som har ett bundet elpaket baserat pÄ timtaxa, kommer att fÄ en elrÀkning som beror pÄ mÀngden el som förbrukas varje timme och börskursen som gÀller för den timmen. DÀrför Àr det mycket viktigt att följa elpriserna varje dag och varje timme!

Elpristabellen som presenteras av NordenBladet med en timmes noggrannhet (elmarknadens PRISLATHUND) ger möjlighet att enkelt och bekvÀmt övervaka elpriset och planera dagens mest energikrÀvande aktiviteter till ett lÀgre pris. Prislathunden fungerar som trafikljus (röd varnar för de högsta priserna och grön visar den fördelaktigare priszonen). Vi anser att ett pris pÄ upp till 10 eurocent per kilowattimme Àr fördelaktigt.

(De med ett börspaket till fast pris behöver inte oroa sig, eftersom priset per kilowattimme Àr fast för den överenskomna perioden och priset per kilowattimme Àr detsamma för alla mÄnader.)

2. Hur veta hur mycket el dina hushÄllsapparater (hemteknik) anvÀnder?
Du kan hitta en lĂ„ng och grundlig översikt över energiförbrukningen för hushĂ„llsapparater HÄR. NĂ€r du vĂ€l vet hur mycket energi din elspis, tv, tvĂ€ttmaskin, dator och andra hushĂ„llsapparater förbrukar kan du hĂ€r fatta beslut som sedan kommer att synas positivt pĂ„ din elrĂ€kning.

3. Du kan ocksĂ„ spara pĂ„ elkostnaderna genom att följa en mĂ€ngd olika hemspartips – frĂ„n att helt enkelt “slĂ€cka ljuset” till att noggrant isolera ditt hus. Du hittar olika tips och rekommendationer för mer ekonomisk elförbrukning HÄR.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

SÄngerskan Maarja-Liis Ilus och skÄdespelerskan Priit Loog Àr programledare i semifinalen i sÄngtÀvlingen Eesti Laul

By
NordenBladet.se
-

OHMYGOSSIP – Eesti Laul 2022-tĂ€vlingen startar sina semifinaler den 3 och 5 februari. I tisdagens tv-program Ringvaade meddelades att semifinalerna leds av Maarja-Liis Ilus ja Priit Loog.

“Att leda programmet Ă€r en större utmaning för mig Ă€n att delta i sjĂ€lva showen som sĂ„ngare”, sĂ€ger Maarja-Liis Ilus.

Priit Loog nĂ€mnde att samtalet frĂ„n producenten av Eesti Laul-tĂ€vlingen kom som en överraskning för honom, men han ansĂ„g att det var ett mycket glĂ€djande förslag. “Allt kĂ€ndes vĂ€ldigt fascinerande och jag Ă€r spĂ€nd pĂ„ vĂ€ntan.”

I Är kommer 20 artister att delta i semifinalerna i Eesti Laul-tÀvlingen, som tog sig till finalen i kvartsfinalerna som hölls för första gÄngen.

Tidigare leddes kvartsfinalerna i Eesti Laul av kĂ€nda artister som hade en nĂ€ra koppling till bĂ„de Eesti Laul-tĂ€vlingarna och Eurovision, men Maarja-Liis Ilus Ă€r inte heller frĂ€mmande för att delta i Eurovision-tĂ€vlingen. 1996 representerade hon Estland pĂ„ Eurovision Song Contest tillsammans med Ivo Linna med lĂ„ten “Ljudet av ett halsband” och ett Ă„r senare tĂ€vlade hon med lĂ„ten “Förbjudet land”.

Semifinalerna i Eesti Laul hÄlls den 3 och 5 februari i storhallen Saku och den avgörande finalen den 12 februari. Fem artister frÄn bÄda semifinalerna gÄr vidare med ÄskÄdarnas och juryns röster och istÀllet för de tidigare 12 artisterna kommer nu tio deltagare att tÀvla om titeln i finalen.

I sammansÀttningen av semifinalerna i alfabetisk ordning
1. Alabama Watchdog “Move On”: författare Ken Einberg, Taaniel Pogga, Sven Seinpere
2. Andrei Zevakin feat. Grete Paia “Mis nĂŒĂŒd saab”: författare Andrei Zevakin, Henry Orlov, Grete Paia
3. Elina Nechayeva “Remedy”: författare Sven LĂ”hmus, Elina Nechayeva
4. Elysa “Fire”: författare Linnea Deb, Ellen Benediktson, Andreas Stone, Elisa Kolk, Indrek Rahumaa
5. Helen “Vaata minu poole”: författare Karl Killing, Gevin Niglas, Merili KĂ€sper, Helen Randmets
6. Kaia-Liisa Kesler “Vaikus”: författare Kaarel OrumĂ€gi, Kaia-Liisa Kesler
7. Merilin MĂ€lk “Little Girl”: författare Karl-Ander Reismann
8. Ott Lepland “Aovalguses”: författare Ott Lepland, Maian Anna KĂ€rmas, Karl-Ander Reismann
9. Stig RĂ€sta “Interstellar”: författare Stig RĂ€sta, Victor Crone, Herman Gardarfve, David Lingren Zacharias, Fred Krieger
10. Triin Niitoja ja Frants Tikerpuu “Laululind”: författare Frants Tikerpuu

II sammansÀttningen av semifinalerna i alfabetisk ordning
1. Anna Sahlene “Champion”: författare Anna Sahlene, Nicklas Eklund, Dagmar Oja, Kaire Vilgats
2. Black Velvet “Sandra”: författare Sven LĂ”hmus
3. Boamadu “Mitte kauaks”:författare Peeter Priks, Keith Mutvei
4. Evelin Samuel “Waterfall”: författare Glen Pilvre, Priit Pajusaar, Katrin PĂ€rn
5. Jaagup Tuisk “Kui vaid”: författare Jaagup Tuisk, Rita Bavanati, Lauri RĂ€pp
6. Jyrise “Plaksuta”: författare Rauno JĂŒrise, Tuomas Lehtinen, Mairo Virolainen, Sander Valge
7. Maian “Meeletu”: författare Maian Lomp, Gevin Niglas
8. Minimal Wind ft. Elisabeth Tiffany “What To Make Of This”: författare Paula Pajusaar, Taavi-Hans KĂ”lar, Elisabeth Tiffany Lepik, Ralf Erik Kollom
9. Pur Mudd, Shira “Golden Shores”: författare Madis Sillamo, Oliver RÔÔmus, Joonatan Siiman, Kasper Krogh Vestergaard, Nikolaj Toth Andersen
10. Stefan “Hope”: författare Stefan Airapetjan, Karl-Ander Reismann

Bild: SkÀrmdump av videon
KĂ€lla: Ohmygossip.ee

Estland: Företag som utvinner kryptovalutor kan konsumera cirka 1 % av Estlands totala elförbrukning under högsÀsong

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Hermes Brambat, direktör för Nordcoin Mining, ett utvinningsföretag för kryptovaluta i provinsen Ida-Viru, sĂ€ger att företagets förbrukning Ă€r cirka 1,5 MW och det kan finnas tio jĂ€mförbara företag i Estland. Som jĂ€mförelse Ă€r toppförbrukningen i hela Estland under en kall vintermĂ„nad cirka 1 500 MW, vilket innebĂ€r att kryptoutvinning utgör en procent av den.

Kritiker sÀger att elen som förbrukas pÄ detta sÀtt Àr helt bortkastad, men Brambat accepterar det inte.

“Kanske i vissa lĂ€nder, som Kazakstan, Ă€r nĂ€tet överbelastat och det började orsaka verkliga problem för mĂ€nniskors dagliga liv eftersom de inte lĂ€ngre kunde fĂ„ in energi till sina hem. Problemet i dessa lĂ€nder Ă€r illegal gruvdrift och lokal hantering. HĂ€r Ă€r gruvdrift mer ett fan och marginellt Ă€mne. Majoriteten av gruvföretag i kryptovaluta flyttar till lĂ€nder som Ukraina, Georgien och Ryssland. Det Ă€r dĂ€rför inte vĂ€rt att leta efter en energikris i Estland,” sĂ€ger Brambat.

Gruvdrift Ă€r nödvĂ€ndigt för att kryptovaluta ska fungera – till exempel för sĂ€kert utbyte av virtuella mynt. ÄndĂ„ sĂ€ger kritiker att energin som förbrukas för det Ă€r bortkastad.

Brambat tillade att oron inte gĂ€ller en hög konsumtion utan förorenande produktion. Bitcoin Ă€r den mest kĂ€nda kryptovalutan, men det finns andra virtuella valutor. För att spara energiförbrukning Ă€r vissa kryptovalutor baserade pĂ„ en “proof of stake” eller mekanismen gĂ€llande validering av insatsen.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Estland: Den estniska energijÀtten Eesti Energia köper 1,4 TWh vindenergi frÄn Finland under fem Ärs tid

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Eesti Energia och Octopus Renewables, som tillhör Octopus Energy-gruppen som Ă€r en brittisk utvecklare av förnybar energi, tecknade ett femĂ„rigt elköpsavtal (PPA) pĂ„ totalt 1,4 TWh, som kommer att köpas frĂ„n en vindkraftspark i Finland.

Kontraktet Àr sÄ stort att det skulle tÀcka elbehovet för 425 000 estniska hushÄll per Är. Avtalet Àr dÀrmed ett av de största energiköpsavtalen PPA i Baltikum, sa Eesti Energia i ett pressmeddelande i onsdags.

Vindkraftparken i vÀstra Finland startar sin verksamhet 2022 och kommer att börja producera 280 gigawattimmar (GWh) ren el per Är.

Bild: Pexels
KĂ€lla: NordenBladet.ee

ELPRISET överskrider alla toleransgrĂ€nser – imorgon 1000 euro per megawattimme, plus moms, produceringsskatt och nĂ€tavgifter!

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Börspriserna pĂ„ el i Finland och Estland har nĂ„tt rekordhöga nivĂ„er i december. Idag, den 6 december, mellan klockan 17 och 18 stiger priset till 626 euro per megawattimme (dvs. 62 606 eurocent per kWh) och imorgon fĂ„r man betala sĂ„ mycket som 1000 euro per megawattimme, alltsĂ„ en hel euro utan moms och andra skatter (produceringsskatt + nĂ€tavgift).

Den genomsnittliga elbörskursen pÄ tisdag Àr 469,03 euro, vilket Àr 61,7 procent dyrare Àn mÄndagens kurs.

Medan den estniska elrÀkningen i november var nÀstan 70 % högre Àn förra Äret, hotar decemberrÀkningen att Àta upp nÀstan hela lönen.

Varför Àr en sÄ stor ökning av elpriset?

– PĂ„ grund av det kalla vĂ€dret Ă€r elförbrukningen hög. Det Ă€r frost ute och pĂ„ grund av kallt vĂ€der har elförbrukningen ökat.
– Priserna görs exceptionellt dyra av den stora bristen pĂ„ energi som tvingar igĂ„ng reservkraftverk. PĂ„ grund av lĂ„g tillgĂ„ng pĂ„ förmĂ„nlig (billig) el kommer reservkraftverk att startas upp.

Enligt elbörsen Nord Pool kostade el i snitt 116,78 euro i det estniska prisomrĂ„det i november. Det Ă€r mer Ă€n summan € 105,61 i oktober men mindre Ă€n € 122,40 i september.

Hur vet jag vid vilken tidpunkt det Àr bÀst att anvÀnda el (tvÀtta tvÀtt, steka stek i ugn, vÀrma med elradiator osv.)?

Se dagens och morgondagens elpriser i NordenBladets livepristabell för el och planera din elförbrukning smart.

Du kan följa timpriset pĂ„ el online pĂ„ NordenBladet.ee (Estland) och NordenBladet.fi (Finland). Lathund för elpriser hittar du HÄR. Att följa elpriset pĂ„ daglig basis kan minska kostnaderna för att anvĂ€nda el vid fel tidpunkt.

FUSKLAPP för ELPRISMARKNAD: Med NordenBladets applikation kan man nu FÖLJA elpriset pĂ„ realtid

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Idag, den 15 november, lanserade NordenBladet en ny applikation som gör att man kan hĂ„lla koll pĂ„ elpriset online pĂ„ vĂ„r hemsida varje dag.

Elpriset visas pÄ startsidan av NordenBladets sajter och i hela miljön i en tabell till höger pÄ varje sida. Det exakta priset pÄ el kan ses frÄn varje heltimme till nÀsta heltimme. PÄ den estniska webbplatsen (NordenBladet.ee) kan ni se elpriserna i Estland, pÄ den finsksprÄkiga webbplatsen (NordenBladet.fi) kan ni se de elpriser som gÀller i Finland.

FUSKLAPP PÅ PRISER *:

🔮 Rött – dagens högsta pris
🟡 Gult – dagens medelpris
🟱 Grönt – dagens lĂ€gsta pris

(moms tillkommer pÄ priserna i tabellen)

Estland och Finland Àr en del av handelsomrÄdet för elmarknaden Nord Pool Spot. Utöver Estland och Finland omfattar NordPool Sverige, Norge, Danmark, Lettland och Litauen. PÄ Nord Pool Spot bestÀms elpriset separat för varje timme och för varje omrÄde för sig. Det finns minst en prisklass i varje land, det kan finnas flera prisklasser i lÀnder med större yta.

Marknadspriset pÄ el berÀknas pÄ elbörsen Nord Pool separat för varje timme. Varje timme ordnas alla elproduktionserbjudanden frÄn de billigaste och elbehovserbjudanden frÄn de dyraste. Priset pÄ el bildas i skÀrningspunkten mellan dessa tvÄ linjer.
__________________________________
OBSERVERA!
* NivĂ„n pĂ„ onlinetjĂ€nsten beror pĂ„ onlinetjĂ€nstleverantören och var varje hemanvĂ€ndare befinner sig. Prisfusklappen har sammanstĂ€llts utifrĂ„n Nord Pools data för att göra det enklare att fĂ„ en överblick över hjĂ€lp-prismarknaden – NordenBladet tar inget ansvar för er elförbrukning!

123...6Page 2 of 6