Estland: Innovationsfonden investerar 100 000 euro i lösningar för smarta städer. Ansökan är öppen fram till den 15 september

NordenBladet – Tallinnovation, en innovationstävling som anordnas av Tallinns stad i samarbete med vetenskaps- och företagscentret Tehnopol, är öppen för att hitta lösningar för smarta städer som gör stadens tjänster och miljö bekvämare för både invånare och besökare. I år kommer ett rekordstort belopp på upp till 100 000 euro att investeras i lösningar för smarta städer.

Enligt Joosep Vimm, biträdande borgmästare i Tallinn, förväntas både helt nya idéer och fungerande alternativ till befintliga lösningar till tävlingen. “Fokus ligger främst på lösningar som bygger på grön teknik och återvinningsekonomi, men också på utveckling av olika utbildningstekniker och kunskapsbaserat beslutsstöd. Detta är tredje året av Tallinnovation-tävlingen, och på grund av det stora antalet företag med goda idéer beslutade vi att fördubbla det totala beloppet för innovationsfonden i år. Vi har också fördubblat det maximala stödbeloppet per företag”, säger Vimm.

Innovationstävlingen är öppen för företag som är registrerade i Tallinn. De som lämnar in en idé har möjlighet att få ekonomiskt stöd, tillämpa sin egen plan, få kontakter, råd och resurser från Tallinns stad och tillgång till stöd från Tehnopols nätverk av mentorer.

För att läsa mer om tävlingen och för att skicka in en ansökan, besök hemsidan https://innovatsioonifond.tehnopol.ee/.

Källa: NordenBladet.ee

Estland: Tallinn letar efter de bästa entreprenörerna och entreprenörskapsutvecklarna

NordenBladet – För 19:e gången i höst anordnar Tallinns stad entreprenörstävling som en del av Tallinn entreprenörskapsdag för att lyfta fram lokala entreprenörer och entreprenörskapsutvecklare.

Vid galaceremonin den 28 september uppmärksammas alla företag i Tallinn och presenteras årets bästa fastighetsutvecklingsprojekt som gynnar entreprenörskap eller turism, samarbetsprojekt mellan företag, nystartade företag, turismprojekt, sysselsättningsskapare eller miljöreform och framtidslösningar. Utöver de sju grundläggande kategorierna kommer särskilda priser för årets bästa tillämpade vetenskapliga verk att delas ut i samarbete med Tallinns tekniska universitet, Tallinns universitet, Estlands konstakademi och Stiftelsen för Estlands yrkeshögskola för tillämpad vetenskap.

Tävlingen är öppen för alla företag i Tallinn som har åstadkommit något anmärkningsvärt inom sitt område under året. De kan till exempel ha lanserat en spännande produkt eller tjänst, skapat ett mervärde för samhället eller genomfört ett fantastiskt samarbetsprojekt. Du kan lämna in din nominering på webbplatsen för Tallinns entreprenörskapsdag (https://ettevotluspaev.tallinn.ee/) fram till den 10 september.

Källa: NordenBladet.ee

Folkräkning: en femtedel av Estlands invånare har en magisterexamen

NordenBladet – Uppgifter från folkräkningen 2021 visar att andelen personer med högre utbildning i Estland ökar och andelen personer med grundutbildning minskar. En femtedel av Estlands befolkning har en magisterexamen och staden Tartu och kommunen Viimsi utmärker sig med exceptionellt hög koncentration av människor med högre utbildning.

Triinu Aug, huvudanalytiker vid Estlands statistikbyrå, konstaterade att jämfört med föregående folkräkning har andelen personer med högre utbildning ökat och den med grundläggande utbildning minskat. Antalet personer med gymnasieutbildning har legat på samma nivå. “43 % av estniska invånare över 15 år har gymnasieutbildning som den högsta utbildningsnivån, medan 37 % har högskoleutbildning. Grundläggande eller lägre utbildning har 20 procent av den estniska befolkningen”, säger Aug.

När det gäller ålder är det vanligt att man fått en högre utbildning när man är omkring 25 år gammal. Från och med då ligger andelen högskoleutbildade i befolkningen kvar kring 40 % fram till 70 års åldern, då andelen högskoleutbildade börjar minska.

Uppgifter från folk- och bostadsräkningen visar också att 21,4 % av den estniska befolkningen i åldern 25-65 år har en magisterexamen, 17,4 % har en yrkesutbildning på gymnasienivå och ungefär samma andel (17,2 %) har en allmän gymnasieutbildning.

13 % av befolkningen har en lägre högskoleexamen och 10 % har en yrkesexamen som bygger på gymnasienivå. I åldersgruppen 25-64 år är det ungefär lika många personer med grundbildning (1,1 %, 7 752 personer) som personer med doktorsexamen (1 %, 6 805 personer).

Den högsta andelen personer med högskoleutbildning finns i stadsområden, där 49 % av alla 25-64-åringar har högskoleutbildning. I småstäderna har 47 % av befolkningen högskoleutbildning och på landsbygden 30 %.

Som väntat är den högsta koncentrationen av högskoleutbildade personer i åldern 25-64 år i en länsjämförelse i Harju län (vars centrum är Tallinn) och Tartu län, 52,6 % respektive 46,1 %. Relativt sett har Järva län (25,5 %) och Jõgeva län (27 %) den lägsta andelen högskoleutbildade.

Foto: Pexels
Källa: NordenBladet.ee

Det är klokt för FÖRETAGARE att ingå ett äktenskapsförord om familjens ekonomiska situation är betydligt bättre än genomsnittet

NordenBladet – I Estland prövade domstolen ett fall där en företagare hade bildat en stiftelse på Malta och överfört aktier som tillhörde makarnas gemensamma egendom. Mannen, som hittills hade förvaltat aktierna själv, kunde inte längre förvalta egendomen på grund av sin sviktande hälsa och gav aktierna till en stiftelse för att säkerställa en professionell förvaltning av egendomen.

Hustrun vägrade att acceptera att aktierna överfördes till stiftelsen och väckte talan om att aktierna, som då var värderade till 63 miljoner euro, skulle återföras till familjens gemensamma värdepapperskonto. Mannen ansökte i sin tur om godkännande av överföringen av aktierna till stiftelsen. Domstolarna ansåg att hustrun hade rätt att kräva återlämnande av aktierna som en del av deras gemensamma tillgångar och gav inte mannen medgivande att överföra aktierna till stiftelsen.

Ett förmögenhetsförhållande som bygger på gemensam egendom är inte nödvändigtvis lämpligt för alla makar.

Högsta domstolens civilavdelning konstaterade att syftet med ett förmögenhetsförhållande baserat på gemensam egendom är att värdera den roll som den make som tar hand om hemmet och barnen lika som den make som har högre inkomst. Å andra sidan måste makarna ha ett nära samarbete när det gäller förvaltningen av den gemensamma egendomen, vilket ibland till och med kan försvåra själva förvaltningen av tillgångarna.

Därför är det inte nödvändigtvis lämpligt med ett förmögenhetsförhållande baserat på gemensam egendom, till exempel för makar som bedriver näringsverksamhet eller om familjens ekonomiska situation är betydligt bättre än genomsnittet och båda makarna vill förvalta egendomen oberoende av varandra.

Kollegiet betonade att domstolen inte kan förvalta makarnas gemensamma egendom på deras vägnar. Om makarna har olika åsikter om användningen av den gemensamma egendomen eller om en av dem inte kan hantera egendomen på ett korrekt sätt kan de ändra sitt förmögenhetsförhållande antingen genom avtal eller genom domstol. Både vid tidpunkten för äktenskapet och under äktenskapet kan gemensam egendom anges i ett äktenskapsförord, och förmögenhetsförhållandet mellan makarna kan ändras.

Högsta domstolen klargjorde vidare att även om det är tillåtet att skapa en stiftelse för att överlåta egendom till framtida generationer, kan vardera maken endast vidta åtgärder för sin egen egendom. I ett förmögenhetsförhållande med gemensam egendom måste makarna ta hänsyn till att hälften av den gemensamma egendomen tillhör den andra maken. Inte ens bättre ekonomisk kunskap ger den ena maken rätt att bestämma hur den andra ska använda sin egen egendom.

Foto: Pexels
Källa: NordenBladet.ee

Jämförelse av elpriser i FINLAND och ESTLAND – i Estland är priset 20 gånger högre!

NordenBladet – I Estland har elpriserna varit mycket höga i många månader. Den 7 december 2021 blev det rekord och elpriset steg till hela 1 000 euro per megawattimme, dvs en kilowattimme blev en hel euro utan moms och andra avgifter (punktskatt + nätavgift). De exceptionellt höga elpriserna i december återspeglas även i de elräkningar som inkom i januari, som för många var högre än månadslönen.


Tabell 1. Elpriser i Estland den 6 och 7 december 2021

Även om det gällande börspriset på el i Estland blir billigare i dag den 13 januari än tidigare (nästan hela dagen förblir i den gröna priszonen), kommer priserna att vara 20 gånger högre på vissa håll än i Finland. Medan konsumenten i Finland betalar 1-3 eurocent per kilowattimme för el, kostar det i Estland upp till 21 eurocent per kilowattimme.


Tabell 2. Jämförelse av elpriser i Finland och Estland. I dag (13 januari) elpriser i Finland (vänster kolumn) och de estniska elpriserna till höger.

Vad kan en vanlig husägare göra för att råda bot på en prekär situation orsakad av det höga elpriset?

1. Övervaka elpriset dagligen – du hittar elpriser i realtid för idag och imorgon i NordenBladets LIVE-prislathund för elmarknaden. Elpriserna i Estland finns på webbplatsen NordenBladet.ee och de dagliga elpriserna i Finland finns på webbplatsen NordenBladet.fi.

Alla, som har ett bundet elpaket baserat på timtaxa, kommer att få en elräkning som beror på mängden el som förbrukas varje timme och börskursen som gäller för den timmen. Därför är det mycket viktigt att följa elpriserna varje dag och varje timme!

Elpristabellen som presenteras av NordenBladet med en timmes noggrannhet (elmarknadens PRISLATHUND) ger möjlighet att enkelt och bekvämt övervaka elpriset och planera dagens mest energikrävande aktiviteter till ett lägre pris. Prislathunden fungerar som trafikljus (röd varnar för de högsta priserna och grön visar den fördelaktigare priszonen). Vi anser att ett pris på upp till 10 eurocent per kilowattimme är fördelaktigt.

(De med ett börspaket till fast pris behöver inte oroa sig, eftersom priset per kilowattimme är fast för den överenskomna perioden och priset per kilowattimme är detsamma för alla månader.)

2. Hur veta hur mycket el dina hushållsapparater (hemteknik) använder?
Du kan hitta en lång och grundlig översikt över energiförbrukningen för hushållsapparater HÄR. När du väl vet hur mycket energi din elspis, tv, tvättmaskin, dator och andra hushållsapparater förbrukar kan du här fatta beslut som sedan kommer att synas positivt på din elräkning.

3. Du kan också spara på elkostnaderna genom att följa en mängd olika hemspartips – från att helt enkelt “släcka ljuset” till att noggrant isolera ditt hus. Du hittar olika tips och rekommendationer för mer ekonomisk elförbrukning HÄR.

Källa: NordenBladet.ee

Sångerskan Maarja-Liis Ilus och skådespelerskan Priit Loog är programledare i semifinalen i sångtävlingen Eesti Laul

OHMYGOSSIP – Eesti Laul 2022-tävlingen startar sina semifinaler den 3 och 5 februari. I tisdagens tv-program Ringvaade meddelades att semifinalerna leds av Maarja-Liis Ilus ja Priit Loog.

“Att leda programmet är en större utmaning för mig än att delta i själva showen som sångare”, säger Maarja-Liis Ilus.

Priit Loog nämnde att samtalet från producenten av Eesti Laul-tävlingen kom som en överraskning för honom, men han ansåg att det var ett mycket glädjande förslag. “Allt kändes väldigt fascinerande och jag är spänd på väntan.”

I år kommer 20 artister att delta i semifinalerna i Eesti Laul-tävlingen, som tog sig till finalen i kvartsfinalerna som hölls för första gången.

Tidigare leddes kvartsfinalerna i Eesti Laul av kända artister som hade en nära koppling till både Eesti Laul-tävlingarna och Eurovision, men Maarja-Liis Ilus är inte heller främmande för att delta i Eurovision-tävlingen. 1996 representerade hon Estland på Eurovision Song Contest tillsammans med Ivo Linna med låten “Ljudet av ett halsband” och ett år senare tävlade hon med låten “Förbjudet land”.

Semifinalerna i Eesti Laul hålls den 3 och 5 februari i storhallen Saku och den avgörande finalen den 12 februari. Fem artister från båda semifinalerna går vidare med åskådarnas och juryns röster och istället för de tidigare 12 artisterna kommer nu tio deltagare att tävla om titeln i finalen.

I sammansättningen av semifinalerna i alfabetisk ordning
1. Alabama Watchdog “Move On”: författare Ken Einberg, Taaniel Pogga, Sven Seinpere
2. Andrei Zevakin feat. Grete Paia “Mis nüüd saab”: författare Andrei Zevakin, Henry Orlov, Grete Paia
3. Elina Nechayeva “Remedy”: författare Sven Lõhmus, Elina Nechayeva
4. Elysa “Fire”: författare Linnea Deb, Ellen Benediktson, Andreas Stone, Elisa Kolk, Indrek Rahumaa
5. Helen “Vaata minu poole”: författare Karl Killing, Gevin Niglas, Merili Käsper, Helen Randmets
6. Kaia-Liisa Kesler “Vaikus”: författare Kaarel Orumägi, Kaia-Liisa Kesler
7. Merilin Mälk “Little Girl”: författare Karl-Ander Reismann
8. Ott Lepland “Aovalguses”: författare Ott Lepland, Maian Anna Kärmas, Karl-Ander Reismann
9. Stig Rästa “Interstellar”: författare Stig Rästa, Victor Crone, Herman Gardarfve, David Lingren Zacharias, Fred Krieger
10. Triin Niitoja ja Frants Tikerpuu “Laululind”: författare Frants Tikerpuu

II sammansättningen av semifinalerna i alfabetisk ordning
1. Anna Sahlene “Champion”: författare Anna Sahlene, Nicklas Eklund, Dagmar Oja, Kaire Vilgats
2. Black Velvet “Sandra”: författare Sven Lõhmus
3. Boamadu “Mitte kauaks”:författare Peeter Priks, Keith Mutvei
4. Evelin Samuel “Waterfall”: författare Glen Pilvre, Priit Pajusaar, Katrin Pärn
5. Jaagup Tuisk “Kui vaid”: författare Jaagup Tuisk, Rita Bavanati, Lauri Räpp
6. Jyrise “Plaksuta”: författare Rauno Jürise, Tuomas Lehtinen, Mairo Virolainen, Sander Valge
7. Maian “Meeletu”: författare Maian Lomp, Gevin Niglas
8. Minimal Wind ft. Elisabeth Tiffany “What To Make Of This”: författare Paula Pajusaar, Taavi-Hans Kõlar, Elisabeth Tiffany Lepik, Ralf Erik Kollom
9. Pur Mudd, Shira “Golden Shores”: författare Madis Sillamo, Oliver Rõõmus, Joonatan Siiman, Kasper Krogh Vestergaard, Nikolaj Toth Andersen
10. Stefan “Hope”: författare Stefan Airapetjan, Karl-Ander Reismann

Bild: Skärmdump av videon
Källa: Ohmygossip.ee

Estland: Företag som utvinner kryptovalutor kan konsumera cirka 1 % av Estlands totala elförbrukning under högsäsong

NordenBladet – Hermes Brambat, direktör för Nordcoin Mining, ett utvinningsföretag för kryptovaluta i provinsen Ida-Viru, säger att företagets förbrukning är cirka 1,5 MW och det kan finnas tio jämförbara företag i Estland. Som jämförelse är toppförbrukningen i hela Estland under en kall vintermånad cirka 1 500 MW, vilket innebär att kryptoutvinning utgör en procent av den.

Kritiker säger att elen som förbrukas på detta sätt är helt bortkastad, men Brambat accepterar det inte.

“Kanske i vissa länder, som Kazakstan, är nätet överbelastat och det började orsaka verkliga problem för människors dagliga liv eftersom de inte längre kunde få in energi till sina hem. Problemet i dessa länder är illegal gruvdrift och lokal hantering. Här är gruvdrift mer ett fan och marginellt ämne. Majoriteten av gruvföretag i kryptovaluta flyttar till länder som Ukraina, Georgien och Ryssland. Det är därför inte värt att leta efter en energikris i Estland,” säger Brambat.

Gruvdrift är nödvändigt för att kryptovaluta ska fungera – till exempel för säkert utbyte av virtuella mynt. Ändå säger kritiker att energin som förbrukas för det är bortkastad.

Brambat tillade att oron inte gäller en hög konsumtion utan förorenande produktion. Bitcoin är den mest kända kryptovalutan, men det finns andra virtuella valutor. För att spara energiförbrukning är vissa kryptovalutor baserade på en “proof of stake” eller mekanismen gällande validering av insatsen.

Källa: NordenBladet.ee

Estland: Den estniska energijätten Eesti Energia köper 1,4 TWh vindenergi från Finland under fem års tid

NordenBladet – Eesti Energia och Octopus Renewables, som tillhör Octopus Energy-gruppen som är en brittisk utvecklare av förnybar energi, tecknade ett femårigt elköpsavtal (PPA) på totalt 1,4 TWh, som kommer att köpas från en vindkraftspark i Finland.

Kontraktet är så stort att det skulle täcka elbehovet för 425 000 estniska hushåll per år. Avtalet är därmed ett av de största energiköpsavtalen PPA i Baltikum, sa Eesti Energia i ett pressmeddelande i onsdags.

Vindkraftparken i västra Finland startar sin verksamhet 2022 och kommer att börja producera 280 gigawattimmar (GWh) ren el per år.

Bild: Pexels
Källa: NordenBladet.ee

ELPRISET överskrider alla toleransgränser – imorgon 1000 euro per megawattimme, plus moms, produceringsskatt och nätavgifter!

NordenBladet – Börspriserna på el i Finland och Estland har nått rekordhöga nivåer i december. Idag, den 6 december, mellan klockan 17 och 18 stiger priset till 626 euro per megawattimme (dvs. 62 606 eurocent per kWh) och imorgon får man betala så mycket som 1000 euro per megawattimme, alltså en hel euro utan moms och andra skatter (produceringsskatt + nätavgift).

Den genomsnittliga elbörskursen på tisdag är 469,03 euro, vilket är 61,7 procent dyrare än måndagens kurs.

Medan den estniska elräkningen i november var nästan 70 % högre än förra året, hotar decemberräkningen att äta upp nästan hela lönen.

Varför är en så stor ökning av elpriset?

– På grund av det kalla vädret är elförbrukningen hög. Det är frost ute och på grund av kallt väder har elförbrukningen ökat.
– Priserna görs exceptionellt dyra av den stora bristen på energi som tvingar igång reservkraftverk. På grund av låg tillgång på förmånlig (billig) el kommer reservkraftverk att startas upp.

Enligt elbörsen Nord Pool kostade el i snitt 116,78 euro i det estniska prisområdet i november. Det är mer än summan € 105,61 i oktober men mindre än € 122,40 i september.

Hur vet jag vid vilken tidpunkt det är bäst att använda el (tvätta tvätt, steka stek i ugn, värma med elradiator osv.)?

Se dagens och morgondagens elpriser i NordenBladets livepristabell för el och planera din elförbrukning smart.

Du kan följa timpriset på el online på NordenBladet.ee (Estland) och NordenBladet.fi (Finland). Lathund för elpriser hittar du HÄR. Att följa elpriset på daglig basis kan minska kostnaderna för att använda el vid fel tidpunkt.

FUSKLAPP för ELPRISMARKNAD: Med NordenBladets applikation kan man nu FÖLJA elpriset på realtid

NordenBladet – Idag, den 15 november, lanserade NordenBladet en ny applikation som gör att man kan hålla koll på elpriset online på vår hemsida varje dag.

Elpriset visas på startsidan av NordenBladets sajter och i hela miljön i en tabell till höger på varje sida. Det exakta priset på el kan ses från varje heltimme till nästa heltimme. På den estniska webbplatsen (NordenBladet.ee) kan ni se elpriserna i Estland, på den finskspråkiga webbplatsen (NordenBladet.fi) kan ni se de elpriser som gäller i Finland.

FUSKLAPP PÅ PRISER *:

🔴 Rött – dagens högsta pris
🟡 Gult – dagens medelpris
🟢 Grönt – dagens lägsta pris

(moms tillkommer på priserna i tabellen)

Estland och Finland är en del av handelsområdet för elmarknaden Nord Pool Spot. Utöver Estland och Finland omfattar NordPool Sverige, Norge, Danmark, Lettland och Litauen. På Nord Pool Spot bestäms elpriset separat för varje timme och för varje område för sig. Det finns minst en prisklass i varje land, det kan finnas flera prisklasser i länder med större yta.

Marknadspriset på el beräknas på elbörsen Nord Pool separat för varje timme. Varje timme ordnas alla elproduktionserbjudanden från de billigaste och elbehovserbjudanden från de dyraste. Priset på el bildas i skärningspunkten mellan dessa två linjer.
__________________________________
OBSERVERA!
* Nivån på onlinetjänsten beror på onlinetjänstleverantören och var varje hemanvändare befinner sig. Prisfusklappen har sammanställts utifrån Nord Pools data för att göra det enklare att få en överblick över hjälp-prismarknaden – NordenBladet tar inget ansvar för er elförbrukning!