NordenBladet – Litteraturälskare vet redan att november är månaden då man kan fördjupa sig i nordiska författares verk. Under de mörka vinterdagarna, från den 14 till den 20 november, kommer samma böcker att läsas i hela Norden och Baltikum – från Grönland i väster till Baltikum i öster. Veckan anordnas årligen med två utvalda böcker som var och en speglar ett specifikt tema för året. I år bjuder vi in alla att läsa om temat ”Nordens natur”.
Bibliotek, bygdegårdar, skolor, daghem osv. är välkomna att delta i Nordens litteraturvecka genom att logga in här.

Vår kärlek och inställning till den nordiska naturen är sammanvävd med vår kultur och spelar en viktig roll i nordiska berättelser och litterära traditioner. Naturen inte bara förenar oss, utan är också ett tecken på den mångfald och rikedom som finns i våra så kallade avlägsna och mörka hörn. Fram till helt nyligen innebar stängda gränser på grund av ett virus att vi inte längre fick resa till tropiska öar utan var tvungna att utforska möjligheterna i vår hembygd. I norr kunde man hitta vulkaner i väster, glaciärer i norr, gula rapsfält i söder och tusentals sjöar i öster. Förhållandet mellan människan och naturen är ett centralt tema i årets böcker som är tänkta att läsas högt.

Bilderboken “Om du möter en björn” är ett samarbete mellan de finlandssvenska författarna Malin Kivelä och Linda Bondestam och dansken Martin Glaz Serup. Boken har nominerats till Nordiska ministerrådets pris för barn- och ungdomslitteratur 2022. Bokens innehåll återspeglar titeln: Vad gör man om man möter en björn? Temat behandlas på ett pedagogiskt, men framför allt parodiskt sätt. I boken behandlas naturen som en idyllisk plats dit man snabbt kan ta sig från staden med sina svampkorgar. Samtidigt glömmer man inte frågan om hur vild naturen egentligen är eller borde vara.

I år kan vuxna njuta av boken “Ålevangeliet” av den svenske författaren Patrik Svensson. Det är en bok om författaren, hans far och hur en ål förde dem närmare varandra. En bok om hur man jämför en åls förståelse med en människas. En berättelse om ursprung, öde, att leva livet och om oundviklig och okontrollerbar död.

Låt dig inspireras av vår lista med idéer

Affischen för 2022 “Revebjeller” av Nikolai Astrup

Bokintroduktioner och texter:

Ett stort tack till förlaget Tänapäev och översättaren Endla Lõhkivi för att de har gjort det möjligt att läsa “Ålevangeliet” på estniska!

Ett stort tack till Kersti Liiva, tack vare henne boken “Om du möter en björn” finns tillgänglig på estniska för unga läsare!

NordenBladet – Konstitutionsutskottet i det estniska parlamentet Riigikogu beslutade att stödja ett lagförslag om att börja fira den estniska litteraturens dag som en ny nationell helgdag och flaggdag i Estland, och att skicka lagförslaget till första behandlingen i parlamentet.

Enligt Eduard Odinets, ordförande för konstitutionsutskottet, kommer det landsomfattande firandet av den estniska litteraturens dag att bidra till att uppmärksamma den estniska litteraturen och författarnas roll i den estniska kulturen och det estniska samhället och uppmuntra människor att läsa mer estnisk litteratur. “Modersmålsdagen har firats som en nationell helgdag i Estland i över 20 år, men nu vill vi ge litteraturen en egen dag för att inspirera människor att läsa och studera estnisk litteratur. Att bevara och utveckla det estniska språket och den estniska kulturen är också ett av de viktigaste målen i enlighet med konstitutionens ingress”, sade han.

Enligt lagförslaget ska en ny nationell fest- och flaggdag firas på författaren Anton Hansen Tammsaares födelsedag den 30 januari.

Jaak Valge, vice ordförande för konstitutionsutskottet, påpekade vid sammanträdet att den 30 januari förutom Tammsaares födelsedag också är dagen då sällskapet för estniska lärda (Õpetatud Eesti Selts) grundades. Sällskapet grundades i Tartu 1838 och en av dess viktigaste uppgifter var att studera det estniska folkets språk och litteratur.

Enligt Valge har litteraturen den mest populära positionen i förhållande till andra kulturområden, eftersom litteraturen är kultur i dess bredaste bemärkelse. Estländarna var ett av de första läs- och skrivkunniga folken i Europa. Det var genom det skrivna ordet som den estniska identiteten formades, och än i dag återspeglas vår självkännedom framför allt i litteraturen”, sade han och tillade att en person som läser är andligt hel.

Som ett andra ändringsförslag bekräftas enligt propositionen de dagar då nationella sångfestivaler och ungdomars sång- och dansfestivaler anordnas som flaggdagar, för att erkänna sång- och dansfestivalrörelsens riksomfattande omfattning och betydelse, för att hylla alla dem som har vårdat sång- och dansfestivaltraditionen under 150 år och för att erkänna dem som för denna tradition vidare. På flaggdagar hissas den estniska flaggan av statliga och kommunala institutioner och offentligrättsliga juridiska personer.

Konstitutionsutskottet vill hänskjuta det av regeringen initierade lagförslaget om ändring av lagen om helg- och minnesdagar och Estlands flagglag (635 SE) till riksdagen den 8 november och föreslår att den första behandlingen av lagförslaget leder till beslut.

Bild: Pexels

NordenBladet – Den estniske författaren och poeten Kai Aareleid har tilldelats den baltiska parlamentariska generalförsamlingens pris i kategorin litteratur för sin roman Vaikne ookean (Stilla ocean).

Enligt Sven Sester, vice ordförande för den estniska delegationen i den baltiska parlamentariska generalförsamlingen, är detta en roman om vår region i ordets rätta bemärkelse, eftersom den utspelar sig i Tallinn, Riga och Sankt Petersburg, och den borde ge välbekanta minnen för de baltiska invånare vars minnen sträcker sig tillbaka till den tid då de baltiska ländernas självständighet åretupprättades.

“Förutom att berätta tre kvinnors kärlekshistorier och tre städers historia, är boken också en berättelse om tidens hemligheter och om att utforska gränserna för tystnad och lögner, om att inte våga tala ut. Boken visar hur djupt verkningarna av bristande yttrandefrihet och tabun kan gå. Men boken är inte deprimerande – Kai Aareleid har tagit fram skönheten i dessa gråa tider”, sade Sester och uttryckte sin förhoppning om att boken snart skulle översättas till lettiska och litauiska.

Den baltiska parlamentariska generalförsamlingens konstpris tilldelades den litauiske målaren Šarunas Sauka och vetenskapspriset gick till de lettiska historikerna Gustavs Strenga, Andris Levāns, Renāte Berga och Laura Kreigere-Liepiņa för deras monografi om manuskript från jesuiternas läroanstalt i Riga på 1500- och 1600-talen.

Estlands kandidat till konstpriset var Peeter Laurits för hans enastående arbete som konstnär och sitt projekt “Biotoopia”. De nominerade till vetenskapspriset var Hilkka Hiiop och Tiina-Mall Kreem för deras projekt “Christian Ackermann – Tallinns Pheidias, ädel och begåvad”.

Priset består av en summa pengar, ett certifikat och en skulptur och delas ut årligen under den baltiska parlamentariska generalförsamlingens session. I år äger prisceremonin rum den 28 oktober i Riga.

Juryn bestod av konstnärer och experter från Litauen, Lettland och Estland: Elīna Līce, Ilze Jansone, Andrejs Krasņikovs, Indrek Mesikepp, Kadi-Ell Tähiste, Linda Lainvoo, Eugenijus Ališanka, Ramutė Rachlevičiūtė och Valdemaras Razumas.

Den baltiska parlamentariska generalförsamlingen har sedan 1994 delat ut priser för litteratur, konst och vetenskap i syfte att främja utvecklingen av dessa områden i de baltiska länderna.