Home NYHETER, GEMENSKAP & FÖRETAG

NYHETER, GEMENSKAP & FÖRETAG

DE HÄR 10 YRKEN gav bröd förr och kommer att fortsätta att göra det i framtiden

NordenBladet – Arbetslivet är i ständig förändring, men det finns yrken vars betydelse har bestått och som kommer att fortsätta att behövas både idag och i framtiden. Även om tekniska framsteg och samhällsförändringar kan förändra yrkenas karaktär, kommer vissa jobb alltid att vara viktiga. Här tittar vi på tio sådana yrken som har varit viktiga tidigare och som sannolikt kommer att förbli uppskattade i framtiden.

Läkare och vårdpersonal: Hälsoproblemen kommer inte att försvinna och människors behov av medicinsk hjälp kommer inte att minska. Dessutom utvecklas även medicinen och nya teknologier och metoder kräver experter som vet hur de ska användas.

Lärare och pedagoger: Utbildning har alltid varit samhällets hörnsten. Lärare och utbildare ansvarar för utbildningen av kommande generationer och deras roll är av avgörande betydelse för samhällets fortlevnad.

Agronomer och jordbrukare: Mat är ett grundläggande mänskligt behov och det är jordbruksproducenter och agronomer som säkerställer våra livsmedelslager. Även om jordbruket i allt högre grad använder olika tekniker är betydelsen av dessa yrken densamma.

Elektriker och andra specialister: Teknik kan förändra hur elektriska system och andra anslutningar fungerar, men det kommer alltid att finnas ett behov av utbildad arbetskraft för att underhålla och laga dem.

Innovationsledare och forskare: Att utveckla nya idéer och teknologier är avgörande för att lösa framtida problem. Innovatörer och forskare är de som kommer att leda oss mot nya lösningar.

Psykologer och kuratorer: Människors mentala välbefinnande är alltid viktigt och psykologer och rådgivare hjälper till att lösa personliga och känslomässiga problem.

Byggnadsarbetare och arkitekter: Städer och infrastrukturer växer ständigt och byggnadsarbetare och arkitekter ansvarar för att skapa och underhålla dem.

Jurister och advokater: Lagar och juridiska frågor försvinner aldrig. Advokater och jurister är nödvändiga för att säkerställa rätt och rättvisa.

Kockar och köksmästare: Mat- och restaurangbranschen kan förändras, men kockarnas och köksmästarnas kunskaper och kreativitet kommer alltid att behövas för att servera människor välsmakande mat.

Specialister på logistik och leveranskedjor: Handel och leveranskedjor blir globala och att de fungerar effektivt är avgörande för ekonomin och tillgången på varor.

Dessa tio yrken har varit viktiga tidigare och kommer sannolikt att vara det även i framtiden. Tekniken och samhället kan förändras, men människors behov och samhällets grundpelare förblir desamma, vilket gör dessa yrken till konsekvent produktiva och nödvändiga yrkesval.

Foto: Unsplash

Norge: Mångmiljonären och fastighetsentreprenören Bjørn Hanevik har beordrats att avlägsna illegala kajer och ett garage från sin fastighet i idylliska Åsane i Bergen

NordenBladet – Den inflytelserike norske investeraren och affärsmannen Bjørn Hanevik, som är verksam inom fastigheter, hotell, restauranger och finans genom sitt helägda bolag Bergen Harbour Group, har hamnat i konflikt med Bergens kommun. Plan- och byggavdelningen i Bergen kommun inledde förra året en utredning mot Hanevik. Nyheten rapporterades först av Bergens Tidende (BT).

Kommunen utfärdade ett order om att återställa trappkonstruktionen, minska storleken på garaget och demontera två vågbrytare på 110 respektive 170 kvadratmeter.

Hanevik, som har ett bra läge på denna, en av Norges dyraste kuststräckor, motsätter sig kraven och hävdar att ingenting har byggts olagligt.

“Problemet är att allt byggdes 1981 och 1982. Det fanns en korrespondens med den dåvarande ägaren om byggnationen, som kommunen inte har tagit hänsyn till i den här processen. För vår del har vi bara bevarat det som har funnits sedan övertagandet”, säger Hanevik till Børsen.

Hanevik säger att kampen mot kommunens beslut har tagit mycket tid under de senaste två åren och att hela kravet kom som en chock för honom.

Enligt BT:s uppgifter har kraven lett till att ärendet nu går vidare till politisk behandling. Settebyråd Ruth Grung (Ap) anser också att vågbrytaren bör tas bort. Hon motiverar detta med strandskyddet och pekar på att vågbrytaren inte har något naturligt samband med terrängen och fastigheten.

Hanevik försäkrar Børsen att han inte är nöjd med situationen och vill tillbakavisa alla påståenden som riktas mot honom.

“Vi måste få fullt genomslag. Den stora frågan är vad som hände 1982 och 1983”, säger han.

Enligt skattelängderna tjänade Hanevik 2,9 miljoner norska kronor under 2021 och hade tillgångar på 280 miljoner norska kronor.




KLAGOMÅL: Lyxfastigheten i Åsane i slutet av Våganeset har två kajer, sandstrand och trappor. Det är inte känt hur mycket som kommer att finns kvar. Foton: Google Earth skärmdump.

Källa: NordenBladet.ee

Norge: Fler lånekunder söker befrielse från avbetalning

NordenBladet – Storbankerna upplever en tillströmning av kunder som ansöker om räntefria lån. Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB anser att det är naturligt när räntekostnaderna ökar.

– Vi ser en viss ökning av antalet ansökningar om räntefria delbetalningar, säger vice vd för kommunikation, samhälle och hållbarhet Stein Vidar Loftås på Sparebank 1 Nord-Norge till NRK.

Nordea ser också en markant ökning av ansökningarna om räntefria lån.

Om du beviljas återbetalningsfrihet betalar du bara kostnaderna för att ha ett lån, och skjuter upp återbetalningen av själva lånet. Men det är tänkt som en tillfällig lösning.

– Det är tänkt att hjälpa dig att övervinna ett tillfälligt problem, och ges under max sex månader. Om man plötsligt får en ökad utgift, till exempel en bilreparation eller att man måste byta tvättmaskin, så att man behöver avbetalningsanstånd under en kortare period, säger Loftås.

Tidigare i augusti offentliggjorde centralbanken räntebeslutet. Norges Bank höjer styrräntan till 4 procent. På måndagen var DNB den första storbanken som följde efter och höjde räntorna med 0,25 procentenheter.

DNB uppger att banken under hela räntehöjningsperioden haft en stadig ökning av ansökningar om räntefria amorteringar, men att den fortfarande ligger på en låg nivå och ingen stor ökning.

Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB förklarar att räntefri återbetalning är ett av sätten som låntagare kan skydda sig mot effekterna av högre räntor.

– De kan också refinansiera sina lån och få en längre löptid. Det finns saker som dämpar slaget som kommer av högre räntor, säger hon.

Omslagsfoto: DBN Bank i Stavanger, Norge (NordenBladet)

Norge: Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder norska kronor före skatt under första halvåret

NordenBladet – Dagligvarukedjan Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder NOK före skatt under första halvåret 2023. Norgesgruppen äger bland annat kedjorna Kiwi och Meny. Koncernen hade rörelseintäkter på 54,3 miljarder NOK under första halvåret. Förra året var siffran 49,4 miljarder, rapporterar de i ett pressmeddelande.

Vinsten före skatt sjönk till 1,61 miljarder NOK, jämfört med 1,64 miljarder NOK förra året.

– Våra satsningar på prissänkningar har hållit oss konkurrenskraftiga på en tuff marknad, och vi har uppnått en solid tillväxt i rörelseresultatet, säger koncernchef Runar Hollevik i Norgesgruppen.

– Samtidigt klarar vi av att effektivisera vår verksamhet för att hantera de ökade kostnaderna, vilket är avgörande i de tider vi befinner oss i när allt kostar mer, tillägger han.

Investeringar i prissänkningar över en längre period försvagade rörelsemarginalen med 0,4 procentenheter från 3,4 procent till 3,0 procent under första halvåret 2023, skriver bolaget.

– Konkurrensen om kunderna på matmarknaderna är hård, men totalt sett vinner Norgesgruppen kunder. Ökade kostnader för viktiga insatsfaktorer som varor, förpackningar och hyra påverkar också resultatet under första halvåret. Hittills under 2023 har även de extraordinära kostnadsökningarna från leverantörerna fortsatt, konstateras i rapporten.

Bild: Kiwi livsmedelsbutik i Ål, Norge (NordenBladet)

Sverige: Lyxklubben Soho House på Östermalm klassas som “kyrka” – sluppit skatta miljontals kronor

NordenBladet – Lyxklubben Soho House på Östermalm i Stockholm (Majorsgatan 5, 114 47 Stockholm, Sverige) säljer medlemskap till kändisar, kulturprofiler och personer i näringslivet för över 20 000 kronor per år, rapporterar Expressen.

Samtidigt har bolaget, som ägs från skatteparadiset Caymanöarna, deklarerat att lokalen är en kyrka – och på så sätt sluppit fastighetsskatt för miljonbelopp.

“Vi är medvetna om saken och har tagit kontakt med Skatteverket,” säger Anna Spennare, styrelseledamot i Majorsbolaget som äger fastigheten där klubben håller till.

Bild: SOHO House Stockholm (sohohouse.com)

ANSÖK OM FINANSIERING för samarbetsprojekt mellan Estland, Finland, Sverige och Lettland

NordenBladet – Syftet med det Centrala Östersjöprogrammet är att finansiera högkvalitativa projekt mellan partner i Estland, Finland, Sverige och Lettland för att tillsammans lösa gemensamma utmaningar. Under perioden 2021-2027 kommer 118 miljoner euro att anslås till samarbetsprojekt som främjar miljö, näringsliv, arbetsmarknad och offentlig service.

Under den föregående fasen av programmet för Centrala Östersjön (2014-2020) stödde Europeiska regionala utvecklingsfonden projekt med 132 miljoner euro. Det gjorde det också möjligt att göra en hel del – totalt 137 projekt genomfördes.

Om den sökande vill få stöd från programmet måste man först hitta en internationell partner med vilken ansökan förbereds, presenteras och sedan genomförs. Minst två partners från två olika länder behövs. Det finns ingen övre gräns för antalet partners, men varje partner måste ha en tydlig roll. Dessutom måste projektet ge en tydlig internationell nytta.

Under den föregående programperioden hade 109 av 137 projekt på något sätt anknytning till Estland. Detta innebär att estniska institutioner i hög grad har utnyttjat möjligheten att samarbeta internationellt och därigenom förbättra det lokala livet. Partnerna kan framför allt vara institutioner som arbetar för allmänintresset, eftersom syftet är områdets allmänna utveckling. Centrala Östersjöprogrammet välkomnar ansökningar som uppfyller dessa mål.

Estlands statliga stödtjänstcentrum (Riigi Tugiteenuste Keskus) har en informationspunkt om Centrala Östersjöprogrammet där ytterligare information om programmet finns tillgänglig på estniska.

Den andra ansökningsomgången för det Centrala Östersjöprogrammet 2021-2027 inleds den 20 februari 2023 och avslutas den 10 mars 2023.

Programmets prioriteringar är följande:

Innovativ affärsutveckling
Mål 1: Fler små och medelstora företag som arbetar med export
Mål 2. Fler nya tillväxtföretag

Förbättrad användning av miljön och naturresurserna
Mål 3. Gemensamma lösningar för den cirkulära ekonomin
Mål 4: Förbättrad havs- och kustmiljö
Mål 5: Mindre CO2-utsläpp

En mer inkluderande arbetsmarknad
Mål 6: Bättre möjligheter på arbetsmarknaden
Bättre offentliga service
Mål 7. Bättre offentliga tjänster och lösningar för medborgarna

Mer information finns på webbplatsen för Estlands statliga stödtjänstcentrum HÄR.

DATUM BEKRÄFTAT efter vilket det inte längre är tillåtet att sälja bilar med bensin- och dieselmotorer

NordenBladet – På kvällen den 27 oktober enades företrädarna för EU:s medlemsstater om en tidsfrist efter vilken nya bilar med bensin- och dieselmotorer inte längre får säljas i Europa. Enligt avtalet ska förbudet börja gälla 2035. Målet med försäljningsförbudet syftar till att påskynda övergången till elbilar och bekämpa klimatförändringen.

“Det avtal som gjorts är goda nyheter för bilister, eftersom miljövänliga bilar kommer att bli mer prisvärda och fler människor kommer att kunna köpa en för sig själva”, säger Jan Huitema, ledamot av Europaparlamentet.

Avtalet innebär att bilar som säljs från och med 2030 måste släppa ut 55 procent mindre koldioxid än 2021, inklusive skåpbilar.

Avtalet är det första av EU:s nya medel som garanterar att EU uppfyller sina klimatmål. Medlemsstaterna måste nu börja tillämpa det i sin lagstiftning.

Bilar står nu för 12 procent av EU:s koldioxidutsläpp. Det finns dock inget förbud mot bilar med bensin- och dieselmotorer. Låt oss hoppas att de försvinner från marknaden med tiden.

Bild: Pexels
Källa: consilium.europa.eu

Estland: På GreenEST Summit berättar hur många planeter vi redan har förbrukat och vad som bör göras nu

NordenBladet – Den 27 oktober kl. 12.00 kommer en paneldiskussion om återvinningsekonomin att äga rum på GreenEST Summit. En av de mest framstående deltagarna i panelen kommer att vara Anders Wijkman från Sverige, som är styrelseledamot i EU:s klimatinitiativ EIT Climate-KIC.

Panelen på GreenEST kommer att utgå från att vi hittills har använt resurser motsvarande många planeter, varför vi måste hitta lösningar för att vända denna process. Målet är att skapa nya tankemönster som prioriterar människors och planetens välbefinnande och som skapar början på stora förändringar.

Enligt Madis Tilga, arrangören av diskussionen och rådgivare i grön ekonomi vid Nordiska ministerrådets representation i Estland, måste innovationerna sättas i rätt skala: “Vi har överskridit gränserna för livet på vår planet i sex av nio kategorier. CO2 är inte den enda och mest kritiska faktorn, utan bilden är mycket bredare. Vi måste hitta de platser där vi behöver innovation mest brådskande. Med andra ord – vad måste göras omedelbart för att nästa steg ska bli möjliga”.

Under panelen kommer Anders Wijkman att tala, som förutom sitt arbete på Climate-KIC också är medlem av World Future Council, International Resource Institute, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Jord- och skogsbruksakademien samt medlem av kommittén för förändringsekonomi i det internationella initiativet Earth4All. I sin presentation kommer han att presentera begreppet planetens toleransgräns och beskriva Earth4Alls verksamhet för att utveckla ett bättre ekonomiskt system.

Andra paneldeltagare är bland andra Ines Karu-Salo, företagare inom ekologiskt mode och direktör för smyckesmärket KiRiVOO, Kaupo Heinma, vice kansler vid miljöministeriet, Tony Hand, expert på hållbar gruvdrift och ambassadör för det europeiska klimatavtalet i Irland, samt Nina Ekelund, vd för nätverket för klimatinitiativ Haga Initiative. Maiko Mathiesen, chef för internationella relationer på Research and Degrowth, kommer att leda diskussionen. Panelen om återvinningsekonomi sammankallades av Environmental Investment Centre och Nordiska ministerrådets representation i Estland.

GreenEST Summit är en av de största konferenserna om grön teknik i regionen och firar sin femte födelsedag 2022! Evenemanget riktar sig till experter från den offentliga och privata sektorn, entreprenörer inom grön teknik och investerare i hela Europa. Förutom inspirerande talare kommer det att hållas engagerande paneldiskussioner.

GreenEST Summit 2022 kommer att äga rum onsdag och torsdag den 26-27 oktober 2022 på Kultuurikatel i Tallinn.

Bild: Pexels
Mer information: https://www.greenestsummit.org/

Estland: Det internationella köpcentret ITCs konferens och prisceremoni “Go Global Awards” ägde rum i Tallinn

NordenBladet – Det internationella köpcentret ITCs (International Trade Council) konferens och prisceremoni “Go Global Awards” ägde rum i Tallinn, Estland, och samlade hundratals toppchefer från världens modernaste företag, exportbyråer, internationella tjänsteleverantörer, riskkapitalbolag och finansinstitut.

Den tre dagar långa konferensen, som hölls på Radisson Collection Hotel, öppnades av Estlands president Alar Karis. Därefter följde föreläsningar av toppexperter om globala ekonomiska trender och specifika egenskaper för affärsverksamhet i olika länder. ”Go Global Awards” avslutades med en galaceremoni på fredagskvällen på Lentosatama, där 2022 års priser delades ut.

Sedan 1956 har ITC varit ett icke-vinstdrivande internationellt handelscentrum med ett nätverk av 79 statliga export- och investeringsorgan och mer än 400 handelskammare. ITC har organiserat ”Go Global Awards” sedan 1989 för att uppmärksamma organisationer som bidrar positivt till den globala ekonomin genom innovation, teknik och strategiskt ledarskap.

Bild: NordenBladet

Estland: 84 miljoner euro i statligt stöd för renovering av flerbostadshus

NordenBladet – Under det kommande året kommer staten att öronmärka 84 miljoner euro för att stödja bostadsbyggandeekonomin för att förbättra levnadsförhållandena för estniska invånare och öka byggnadernas energieffektivitet.

“Att stödja investeringar i bostadsbyggandeekonomin är fortfarande en av prioriteringarna, och behovet av detta har blivit tydligt på grund av de stigande energipriserna, eftersom uppvärmningskostnaderna tar upp en allt större del av människors inkomster. Renovering av byggnader och ett av de viktigaste sätten att spara energi, som kan minska en byggnads energiförbrukning med ungefär hälften och därmed också minska uppvärmningskostnaderna, är ett av de viktigaste sätten där staten för sin del hjälper fastighetsägarna att göra dessa investeringar”, sade ekonomi- och infrastrukturminister Riina Sikkut.

Nästa år kommer 75 miljoner euro att betalas ut i bidrag för renovering av flerbostadshus, huvudsakligen från EU:s strukturfonder. Den totala renoveringen av flerbostadshus uppnår vanligtvis minst energieffektivitetsklass C med statligt stöd och förbättrar avsevärt byggnadens inomhusklimat.
För att förbättra tillgången till kvalitetsboende på landsbygden kommer staten att stödja investeringar i bostadsfastigheter (i Estland är flerbostadshus fastigheter) med 5 miljoner euro år 2023. “I hela Estland finns det olika områden där det finns en stor efterfrågan på bostäder, men de är enkelt inte tillgängliga på hyresmarknaden. För att lösa detta problem erbjuder vi stöd för att skapa ytterligare cirka 100 hyresrätter utanför de större städerna.”

Nästa år kommer staten att anslå 3,3 miljoner euro för att förbättra boendeförhållanden för fattiga stora familjer och 0,7 miljoner euro för att riva byggnader som riskerar att kollapsa eller brinna. Ett högre årligt stödbelopp planeras för renovering av små bostadshus, vilket kommer att framgå under de kommande månaderna i den mer exakta fördelningen av stödinstrumentet för återhämtnings- och återställning (RRF) och RePowerEU-belopp.

Vid sidan av finansieringen av renoveringsverksamheten fokuserar regeringen på att ta fram nya lösningar på marknaden. Ett nationellt vetenskaps- och utvecklingsprogram LIFE IP BuildEst lanserades i början av året under ledning av ekonomi- och kommunikationsministeriet i syfte att stärka kapaciteten hos de olika aktörerna inom byggsektorn att leda storskalig renovering under de kommande årtiondena.

Bild: NordenBladet