NYHETER, GEMENSKAP & FÖRETAG

OLAF-rapport från EU:s bedrägeribekämpningsbyrå: Personal på Frontex dolde utvisning av flyktingar

NordenBladet – Anställda vid EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex (European Border and Coast Guard Agency) hjälpte till att dölja Greklands utvisning av migranter tillbaka till Turkiet, enligt en rapport från EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf.

I rapporten drogs slutsatsen att arbetstagarnas inblandning i den illegala utvisningen av migranter och flyktingar kränkte deras grundläggande rättigheter.

Man hade länge krävt att få denna rapport på 120-sidor och den publicerades den 13 oktober av mediapublikationer som förespråkar yttrandefrihet – den tyska statliga portalen FragDenStaat, Der Spiegel och den undersökande redaktionen Lighthouse Reports.

I rapporten sägs att Frontex högsta chefer gör sig skyldiga till att mörklägga fall av påtvingat återvändande och inte hjälpte till att grundligt utreda fallen, vilket hindrade Frontex från att fullgöra sitt viktigaste uppdrag, nämligen att skydda och främja grundläggande mänskliga rättigheter.
Rapporten visar också att Frontex lämnade falsk information till EU:s institutioner, inklusive Europaparlamentet och ledamöter av Europeiska kommissionen.

“Det bevisar en gång för alla vad vi har sagt i åratal: Frontex har systematiskt gjort sig skyldigt till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ett försökt att dölja sådana brott vid Europeiska unionens gränser”, säger Cornelia Ernst (60), ledamot av Europaparlamentet, som garanterar rapportens äkthet.

Bilden ovan: Cornelia Ernst (född 30 november 1956) är en tysk politiker och ledamot av Europaparlamentet från Tyskland. Ernst valdes in i Europaparlamentet 2009, innan dess var hon ledamot av Sachsens parlament sedan 1998. Åren 2007-2009 var hon distriktsordförande för Sachsens vänsterparti. Den 15 februari 2014 valdes hon till tredje plats i gruppen av vänsterpartiets kandidater till Europaparlamentet, och 2014 omvaldes hon till Europaparlamentet.

 

Danmark: Matfestivalerna är tillbaka – i år med livemusik och kvällsfester

NordenBladet – Food Festival återvänder till Tangkrogen efter tre års uppehåll. Festivalen kommer att trappas upp med livemusik och det finns fler showkök så att festivalgästerna kan få både kultur- och matupplevelser för biljettpriset.

Festivaldirektören Anna Lund lovar att evenemanget kommer att bjuda på god mat och trevliga upplevelser som tidigare, vilket kommer att bidra till att göra Food Festival till det största matevenemanget i Danmark.

“Vi utgår från mottot att mat är för fascinerande för att bara ätas”, säger Anna Lund, som bor i Nordjylland.

Att festivalen äger rum i Århus är ingen tillfällighet, eftersom det ligger mycket nära Danmarks lada och skafferi som ligger på Östjylland, som är en viktig leverantör av råvaror till danskarnas matbord. Matfestivalen har ett nära samarbete med flera hundra företagsamma livsmedelsproducenter, som är matfestivalens grundpelare och som man kan träffa på evenemanget.

Titta på videon från Århus Food Festival 2019:

Källa: NordenBladet.ee

Norge: Norrmännen handlar nu vid gränsen som före pandemin

NordenBladet – Norrmännen handlade över gränserna för 3,6 miljarder NOK under andra kvartalet. Det betyder att gränshandeln är tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Nya siffror från Statistisk sentralbyrå (SSB) visar att norrmännen handlat för 3,6 miljarder norska kronor över gränsen under april, maj och juni i år.

Gränshandeln fick ett abrupt stopp när Norge införde strikta coronaåtgärder i mars 2020, men när restriktionerna togs bort i februari i år tog handeln fart igen.

“Gränshandeln har snabbt stigit till samma nivå som under åren före pandemin,” säger rådgivare Kristin Aasestad på Statistisk sentralbyrå.

Kvartalssiffrorna visar nu att gränshandeln ligger på en nivå som motsvarar årens andra kvartal från 2016 till 2018. Andra kvartalet 2019 var gränshandeln drygt 4 miljarder NOK.

Foto: Pexels

Norge: Mer än 1 400 lärare i strejk, på måndag kommer strejken att utökas ännu mer

NordenBladet – På måndag utökas strejken för lärarna i gymnasieskolorna. Mer än 1400 lärare strejkar nu i Norge.

“Vi har inte alls krävt några betydande löneförhöjningar, vilket en del kanske har fått intrycket av. Vi strejkar för att lärare för sjätte gången har fått sämre betalt än arbetstagare i andra sektorer i kollektivavtalet. När vissa får mer måste andra få mindre. Men varför ska lärare alltid få mindre?” frågar Steffen Handal, ledare för fackföreningen.

Nu strejkar 1400 medlemmar i lärarfacket. Från och med måndagen den 29 augusti kommer strejken att accelerera då nya strejkande ansluter sig i 14 kommuner och tio administrativa regioner i provinsen.

Enligt uppgifter från Norges statistikbyrå har nästan en femtedel av lärarna i grund- och gymnasieskolan ingen bekräftad lärarbehörighet. Antalet personer som vill utbilda sig till lärare har minskat tre år i rad. Många rektorer rapporterar om stora problem med att hitta behöriga lärare.

“Vi ville inte ha den här strejken, men nu var den nödvändig. Skolstyrelsen verkar ha glömt att lönepolitik är skolpolitik. Om du vill rekrytera kvalificerade lärare med lång utbildning och skolerfarenhet måste de få konkurrenskraftiga löner. Gårdagens lärarlöner kommer inte att skapa morgondagens skola”, betonar Handal.

Strejkerna kommer att äga rum i 14 kommuner – Arendal, Bergen, Bodø, Gjøvik, Harstad, Haugesund, Indre Østfold, Lillestrøm, Modum, Molde, Porsgrunn, Steinkjer, Stjørdal och Tromsø – och i tio länsdistrikt – Agder, Innlandet, Møre och Romsdal, Nordland, Rogaland, Troms och Finnmark, Trøndelag, Vestfold Telemark, Vestland och Viken.

Foto: Pexels

Norge: Fyra av fem nyutbildade yrkesarbetare får jobb

NordenBladet – 80 procent av de nyutbildade yrkesarbetarna var i arbete ett år efter sin utbildning, visar nya siffror från det norska Utbildningsdirektoratet.

“Det här visar att efterfrågan på yrkesarbetare är stor och jobbmöjligheterna goda. Den här regeringen kommer att fortsätta satsningen på yrkesämnen så att vi får ännu fler kvalificerade yrkesarbetare under de kommande åren,” säger utbildningsminister Tonje Brenna.

De senaste åren har utvecklingen i sysselsättningen bland nyutbildade yrkesarbetare varit stabil. Även om det var svårare än tidigare år att få jobb som nyutbildad yrkesarbetare 2020, blev det lättare 2021.

“Jag är väldigt glad att så många nyutbildade yrkesarbetare är i arbete strax efter avslutad utbildning. Norge behöver fler yrkesarbetare och jag hoppas att det här inspirerar alla de som nu börjat på yrkesutbildningar att avsluta med ett yrkesbevis,” säger Brenna.

Genomförandegraden för yrkesämnen är 20 procent lägre än för förberedande studier, vilket främst beror på att många elever inte får en lärlingsplats. Regeringen arbetar nu för att göra något åt ​​detta, enligt Brenna.

Det är Nordland, Innlandet och Trøndelag som har flest nyutbildade yrkesarbetare i arbete.

Bild: Pexels

Danmark: Dansk kommission vill förbjuda hijab i grundskolan

NordenBladet – Ett hijabförbud i grundskolan är ett av förslagen från en dansk kommission som har tittat på hur minoritetskvinnor kan garanteras samma rättigheter som andra kvinnor.

“När någon bär hijab visar det att danska muslimer skiljer sig från andra danska tjejer,” säger kommissionsledaren Christina Krzyrosiak Hansen till nyhetsbyrån Ritzau.

“När man är en liten tjej och går i grundskolan ska man få lov att bara vara barn. Om någon senare i livet, när de är vuxna, får reda på att de vill bära huvudduk – av egen vilja – engagerar vi oss inte,” säger Hansen.

“Men vi måste prata öppet om att det här händer. Ingen tror på att en åttaårig tjej tar på sig det helt själv,” tillägger hon.

Den av regeringen tillsatta kommissionen har kommit med nio rekommendationer som gäller flickor från etniska minoriteter.

Förutom hijabförbud i skolan rekommenderar man bland annat att barngrupper i daghem “ska spegla befolkningen”.

De vill också att kurser i modern dansk utbildning ska ges till “utvalda minoritetsetniska föräldrar”, och de vill stärka sexualundervisningen.

Det har inte presenterats några siffror på hur många som bär hijab i skolan eller hur många som känner sig pressade att bära huvudduk.

Tidigare i år meddelade kommissionen att den kommer att lämna rekommendationer i tre steg. Den första ska handla om barn, De kommande två ska handla om unga och vuxna.

Invandrings- och integrationsminister Kaare Dybvad Bek har inte svarat på Danmarks Radios fråga om hur regeringen förhåller sig till de rekommendationer som har kommit.

Bild: Pexels

Både estniska och utländska företag ansöker om tillstånd för att bygga vindkraftverk i estniska vatten

NordenBladet – Nästan 30 ansökningar har lämnats in för att bygga vindkraftsparker inom områden i den estniska havsområdesplanen. När det gäller de överlappande områdena planerar staten att anordna en auktion, eftersom det i vissa områden finns upp till fem konkurrerande ansökningar för ett område, enligt det estniska public service-bolaget Eesti Rahvusringhääling.

De flesta ansökningarna om byggandet av vindkraftsparker har lämnats in till Rigabukten och till Saaremaa nära halvön Sõrve, meddelade Liina Roosimägi, chef för byggrättskontoret vid Konsumentskydds- och teknikövervakningsverk (TTJA). Det finns upp till fem konkurrerande anbud för vissa områden: i Rigabukten finns det till exempel ett område där UAB “Ignitis Renewables”, European Energia Estonia OÜ (två ansökningar) och Utilitas (två ansökningar) vill bygga en vindkraftspark. Det finns också fem ansökningar för platser nära halvön Sõrve.

Det exakta datumet för auktionerna är ännu inte känt, men det förväntas ske under första halvåret 2023.

Ansökningar om bygglov för att bygga vindkraftsparker eller vindkraftverk har lämnats in av både estniska och utländska företag. Listan omfattar till exempel: Eesti Energia AS, Utilitas Wind OÜ, Sunly Wind OÜ, Ohaka Energia OÜ, Saare Wind Energy OÜ, Copenhagen Infrastructure Partners, RWE Renewables Estonia OÜ, Aker Offshore Wind Europe GmbH, European Energia Estonia OÜ och UAB Ignitis Renewables.

Källa: NordenBladet.ee
Kuva: NordenBladet

Estland: Estlands fornminnesverk har öppnat en tidsbegränsad ANSÖKNINGSPERIOD

NordenBladet – Estlands fornminnesverk har öppnat en periodisk ansökningsomgång fram till den 30 september för restaurering av minnesmärken under 2023.

Ägaren eller innehavaren av ett minnesmärke kan ansöka om stöd för restaurering, bevarande eller underhåll av minnesmärken och konstruktioner belägna i skyddsområden för fornlämningar. Det lägsta stödbeloppet är 200 euro, det högsta stödbeloppet för konstruktioner är 100 000 euro och 20 000 euro för andra minnesmärken. Stödets maximala andel av det totala priset för arbeten (och stödberättigade kostnader) får vara 50-90 %, beroende på sökanden.

Ansökan kan lämnas genom kulturminnesregistret (https://register.muinas.ee/) och måste åtföljas av minst två giltiga och jämförbara offerter.

Mer information finns på Fornminnesverkets hemsida (https://www.muinsuskaitseamet.ee/).

Omslagsbild: Lossi gata i Viljandi (NordenBladet)
Källa: NordenBladet.ee

Estland: Bo på landet-dagen (24 september 2022)

NordenBladet – Syftet med Bo på landet-dagen är att öppna dörrarna för upptagna och entusiastiska människor och hjälpa dem att hitta en lämplig plats att bo på landet. I år välkomnar kommunerna dig på besök och visa upp sina förskolor, skolor, bygdegårdar, hälso-, kultur- och idrottsanläggningar och företag. Dessutom ges information om tillgängliga bostäder och om möjligheter att skapa jobb för dig själv.

Programmet för Bo på landet-dagen skapas av de deltagande kommunerna tillsammans med samhällen i hela Estland. En programtabell hjälper dig att hitta information om vad du kan hitta och var. Ta med familjen och bli övertygad om att man verkligen kan leva på landet! När du gör ditt val kan du ta del av berättelser från människor som nyligen flyttat från stad till landsbygd. Vi publicerar löpande nyheter om Bo på landet-dagen här. Om du har några frågor kan du kontakta arrangörerna av Bo på landet-dagen.

Programmet för Bo på landet-dagen anordnas i hela Estland för fjärde gången. Aktiviteterna och evenemangen är huvudsakligen koncentrerade till lokala samlingslokaler och bykärnor, där besökarna är väntade och där man är redo att erbjuda gemensamma aktiviteter, smakupplevelser och inspiration för landsbygdsliv och företagande.

Genom att presentera sin egen orts framgångshistorier för besökare, kommer varje medlem av samhället att utveckla en känsla av att det är bra att bo på landsbygden och att denna dag är en hyllning till ens egen ort!

Bild: NordenBladet
Källa: NordenBladet.fi

Estland: Innovationsfonden investerar 100 000 euro i lösningar för smarta städer. Ansökan är öppen fram till den 15 september

NordenBladet – Tallinnovation, en innovationstävling som anordnas av Tallinns stad i samarbete med vetenskaps- och företagscentret Tehnopol, är öppen för att hitta lösningar för smarta städer som gör stadens tjänster och miljö bekvämare för både invånare och besökare. I år kommer ett rekordstort belopp på upp till 100 000 euro att investeras i lösningar för smarta städer.

Enligt Joosep Vimm, biträdande borgmästare i Tallinn, förväntas både helt nya idéer och fungerande alternativ till befintliga lösningar till tävlingen. “Fokus ligger främst på lösningar som bygger på grön teknik och återvinningsekonomi, men också på utveckling av olika utbildningstekniker och kunskapsbaserat beslutsstöd. Detta är tredje året av Tallinnovation-tävlingen, och på grund av det stora antalet företag med goda idéer beslutade vi att fördubbla det totala beloppet för innovationsfonden i år. Vi har också fördubblat det maximala stödbeloppet per företag”, säger Vimm.

Innovationstävlingen är öppen för företag som är registrerade i Tallinn. De som lämnar in en idé har möjlighet att få ekonomiskt stöd, tillämpa sin egen plan, få kontakter, råd och resurser från Tallinns stad och tillgång till stöd från Tehnopols nätverk av mentorer.

För att läsa mer om tävlingen och för att skicka in en ansökan, besök hemsidan https://innovatsioonifond.tehnopol.ee/.

Källa: NordenBladet.ee