Home Estland Page 5

Estland

Några av de estniska soldater som överförts från Irak till Kuwait, återvänder till Estland

NordenBladet – Efter beslut av generalmajor Martin Herem, befälhavare för den estniska försvarsmakten, kommer fyra estniska soldater, som har tjänstgjort i Irak under operation Inherent Resolve och som flyttats till Kuwait när det spända läget ökat i området, att återvända till Estland.

Fyra av de sex medlemmarna i utbildningsgruppen kommer att återvända till Estland. Två medlemmar av utbildningsteamet fortsätter sin tjänstgöring och är redo att arbeta med danskarna i mindre tekniska och logistiska uppgifter relaterade till uppdraget. Överste Tõnu Miil, chefen för den estniska enheten i Irak som tjänstgör i huvudkontoret för Inherent Resolve, kommer också att fortsätta i sin tjänst.

“Eftersom utbildningsteamets rotation närmar sig sitt slut och soldaterna för närvarande inte kan fullgöra sina uppgifter i Irak, beslutade befälhavaren för försvarsmakten att kalla några av dem hem,” sade generalmajor Indrek Sirel, vice befälhavare för försvarsmakten.

“Förberedelserna för ankomsten av nästa estniska rotation är också en av uppgifterna för trupperna i operationen,” tillför generalmajor Sirel.

Generalmajor Sirel säger att nästa estniska militära utbildningsteam som ska utplaceras till operation Inherent Resolve är utbildat och redo att påbörja tjänstgöringen så snart det är möjligt att fortsätta med operationen.

Alla sju estniska soldater som tjänstgjort i Irak överfördes till Kuwait under förra veckan på grund av eskalerade spänningar och fientligheter.

Den estniska försvarsmakten deltar i en internationell USA-ledd militär operation, Inherent Resolve, i Irak med ett utbildningsteam med sex ledamöter och en stabsofficer i ett internationellt militärstrategiskt team som ger råd till irakiska ministerier och säkerhetsstyrkor.

Syftet med Inherent Resolve är att tillhandahålla direkt och stödjande militära åtgärder mot Daesh (Isis) och genom att delta i operationen kommer Estland att öka säkerheten i Europa och Nato. Före återplaceringen tjänade en estnisk hög officer i Bagdad och utbildningsteamet vid flygvapenbasen i Al-Assad (cirka 180 kilometer från Bagdad fågelvägen).

Källa: NordenBladet.ee

Tõnu Tõniste, vicepresident i den estniska olympiska kommittén (EOK) och före detta toppidrottare nomineras till ordförande för EOK

NordenBladet – “Jag meddelar att jag har beslutat att delta i presidentvalet för den estniska olympiska kommittén den 15 april. Det är mitt uppdrag att främja idrott i Estland på många sätt och som president för EOK kan jag ägna mig helt åt det. Det är fråga om ett genomtänkt beslut, motiverat av behovet av att återställa ryktet på den estniska idrotten som skadats av dopingskandaler och det stöd jag känner från idrottsfolk. Jag har stor respekt för detta förtroende och jag tar mitt kandidaturbeslut på allvar,” sa Tõniste.

Enligt Tõniste bör Team Estland utvecklas ytterligare för att lyfta upp de bästa estniska idrottare till världsnivå och att uppnå bra resultat, och han anser att presidenten för den estniska olympiska kommittén borde se en helhetsbild av den estniska idrotten. ”För att göra det har jag erfarenhet som vice ordförande för EOK, kontakt med förbundens aktiviteter och även en personlig karriär som toppidrottare, arbete inom sport som hobby och som förälder till mina egna idrottande barn. Jag är således genomsyrad av sporten i ordets bästa bemärkelse “, konstaterar Tõniste.

Tõniste, som har mer än 20 års erfarenhet av ledande poster inom idrott, har varit president eller styrelseledamot i EOK, Estlands judoförbund, Kalevi seglingsklubb, i föreningen ”Idrott för Alla”, idrottsföreningen Kalev, Estlands Melges24-klassförening, Idrottarnas förening i Estland och Estonia 470-klassförening. “1988 uppnådde jag en andraplats i olympisk segling och tredje plats 1992, och 1992 vann jag en guldmedalj i EM,” presenterar Tõniste.

Tidigare har Jaanus Kriik från Tartu och den nuvarande presidenten meddelat sin kandidatur till befattningen som chef för EOK.

Källa: NordenBladet.ee

Estland: Forskare börjar utforska potentialen för artificiell intelligens i offentliga tjänster

NordenBladet – Den estniska forskningsbyrån tecknade ett avtal med ett forskningskonsortium som börjar leta efter möjligheter att utveckla offentliga tjänster med stöd av maskininlärning och artificiell intelligens. Detta är ett forskningsprojekt som finansieras av RITA-programmet ”Användningsmöjligheterna för artificiell intelligens i e-förvaltning”, som genomförs gemensamt av Universitetet i Tartu, Tallinn, Cybernetica AS och utvecklingscentrum för mjukvaruteknologi STACC under två år. Forskningsresultat kommer att användas av ministeriet för ekonomi och kommunikationer och statskansliet för att utveckla en e-stat.

Den estniska offentliga sektorn är mindre än genomsnittet, men dess arbetsbelastning är hög eftersom de tjänster som tillhandahålls av staten och kommunerna måste ha samma nivå. För närvarande är tillhandahållandet av tjänster i Estland inte optimalt organiserat. Ett sätt att förbättra servicekvaliteten utan att öka antalet anställda är att anpassa möjligheterna för artificiell intelligens.

Enligt Ott Velsberg, statens informationschef, har artificiell intelligens redan använts i den offentliga sektorn för att automatisera enklare processer. Det har bidragit till att förbättra kvaliteten på tjänsterna och minska byråkratin. Men svårare processer måste modifieras för att uppnå den bakgrundsfungerande staten. ”Som nästa steg ser vi behovet av att studera konstgjord intelligens på djupet och tillämpa det även på svårare beslutsprocesser. Denna forskning är en bra utgångspunkt för att ta utvecklingen av e-staten till nästa nivå – bakgrundsbaserad, händelsestyrd och kunskapsdriven. Att till exempel tillämpa artificiell intelligens skulle göra det möjligt för patienter att kallas till läkarmottagning för förebyggande vård och därmed förbättra kvaliteten på hälsovården”, förklarade Velsberg.

Resultaten av studien förväntas i slutet av 2021. Budgeten för forskningen är 805 212 euro, som kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden och den estniska statsbudgeten genom RITA-programmet. Syftet med RITA-programmet är att hjälpa staten att utvecklas till en smart abonnent och användare av applikationsforskning.

Källa: NordenBladet.ee

Marknivån ökar ständigt i Östersjöregionen – tusentals fastigheter i Estland har redan lämnats utan vattenlinje

NordenBladet – Den senaste istiden slutade senast för 10 000 år sedan. Vid den tiden smälte också det breda istäcket över det estniska territoriet, varefter den tidigare under enorm tyngd kraftigt sjunkna marken började stiga. Marken runt Östersjön stiger ständigt, men inte på samma sätt överallt. Till exempel, i den norra delen av Bottenviken, stiger marken nio millimeter per år. Landet i nordvästra Estland har stigit sedan slutet av den senaste istiden och fortsätter att stiga med upp till 3 millimeter per år.

Landhöjning har i sin tur lett till en situation där fastigheters gräns var vatten inte längre har vatten som tomtgräns enligt markregistret. Landsstyrelsen planerar att ändra situationen så att fastigheten kommer att ha tomtgräns vid vatten igen, säger ERR, det estniska public service radiobolaget.

”Problemet har uppstått eftersom markregistrets uppgifter inte förändras i en situation där strandlinjen förändras i naturen. På öarna och i västra Estland stiger marknivån, så när man tittar på markregisterkartan är den vanliga situationen den att det finns en markremsa mellan den tidigare registrerade egendomen och strandlinjen. Enligt gällande lag sträcker sig emellertid markägandet upp till vattnet när fastigheten ursprungligen var till vattenlinjen. Även om det inte syns i registret sträcker sig markägandet ändå till vattenlinjen”, säger Karmen Kaukver, en talesman för landsstyrelsen.

Nästan 15 000 fastigheter är gränsar till allmänna vattendrag.

“Det finns för närvarande ingen lagstiftning om hur man ändrar strandnära fastigheter på officiella kartor så att de sträcker sig ända till vattenlinjen,” sade Kaukver.

”Landsstyrelsen är medveten om problemet och vi arbetar aktivt med att hitta lösningar och förbereda lagstiftning. Vi är för närvarande i analysfasen. Eftersom detta är en fråga om ägande, kommer vi definitivt att involvera samhället i sökandet efter lösningar. Målet är att gränserna för fastigheterna i registret i framtiden kommer att vara bundna till strandlinjen och förändringen av den naturliga linjen kommer som regel automatiskt att visas i registret”, tillade han.

Foto: NordenBladet
Källa: NordenBladet.ee

E-Estlands råd: Självkörande fordon väntar på lagändring

NordenBladet – Vid den sista sessionen fick E-Estlands råd en översikt över den aktuella situationen och framtidsutsikterna för självkörande fordon. Samrådet drog slutsatsen att provning av självkörande fordon på allmänna vägar i Estland redan är legaliserad och fungerar, men för en bredare rättslig tillämpning är det fortfarande nödvändigt att vänta på ikraftträdandet av motsvarande lag.

En grupp experter på artificiell intelligens har skapats inom statskansliet som utvecklar s.k. Bjära lag vars huvudfunktion är att möjliggöra användning av konstgjord intelligens inom olika områden, men som i tillägg till artificiell intelligens skulle samtidigt skydda även människor.

“Även om test av självkörande bilar på vägar i Estland regleras av lag, blir det svårt när vi försöker förena lagstiftningen med föraren av en självkörande bil och föra dem samman till stadstrafik,” sade Jüri Ratas, premiärminister som lett arbetet i E-Estland råd.

Han tillade att med den ständiga utvecklingen av aratificiell intelligens och dess intrång i vårt dagliga liv finns det ett behov av att skapa en rättslig ram som reglerar användningen av konstgjord intelligens å ena sidan och som också skyddar människor å andra sidan. “Enligt gällande lag är föraren av ett fordon ansvarig för sina handlingar i trafiken”, beskriver Ratas och tillägger att det finns oreglerat ansvar för de beslut som fattas av en självkörande bil.

Ekonomi- och kommunikationsministeriet håller på att förbereda ett nytt transportutvecklingsprogram, som också kommer att innehålla temat självkörande bilar. Den så kallade Bjära lagen, till vilken reglerna för självkörande fordon också har lagts till, kommer justitieministeriet att presentera i mitten av nästa år.

Foto: Parliament of Estonia
Källa: NordenBladet.ee

Modernt mode från Island, Grönland och Färöarna på Estlands museum för konsthantverk och design

NordenBladet – Det estniska museet för konsthantverk och design har en öppen utställning ”Ilmapäevikud” (väderdagböcker), som ger besökarna en översikt över det nutida modet på Island, Grönland och Färöarna. Utställningen är öppen fram till den 5 januari 2020.

Utställningen fokuserar på tio konstnärers verk, inspirerade av lokala traditioner och av Nordens unika landskap och de hårda klimatförhållandena. ”Ilmapäevikud” har gjorts i samarbete med konstnär- och kuratorduon Sarah Cooper och Nina Gorfer, som under två års tid reste på Island, Grönland och Färöarna. Deras mål var att studera hur ömiljö, kulturell identitet och traditioner inverkar på lokala konstnärers och designers produktion.

Utställningen i sig rör sig bort från den vanliga modevärlden och fokuserar istället på kreativitet och vad som påverkar den – kulturell identitet, traditioner, kreativitet, landskap, väder och även skapandet av hållbart nordiskt mode som bygger på ny slags lokala resurser i Norden.

Sarah Cooper och Nina Gorfer, som bor och arbetar i Göteborg och Berlin, startade ett konceptuellt fotoprojekt 2006 och har sedan dess organiserat internationella utställningar och publicerat flera böcker.

Tio konstnärer kommer att delta i utställningen på det estniska museet för konsthantverk och design: Barbara I Gongini, Guðrun & Guðrun (Färöarna), Bibi Chemnitz, Nikolaj Kristensen, Najannguaq Lennert (Grönland) och STEiNUNN/Steinunn Sigurðardóttir, JÖR/ Guðmundur Jörundsson, Kría, Mundi, Shoplifter alias Hrafnhildur Arnardóttir (Island).

Foto: Cooper & Gorfer
Källa: NordenBladet.fi

Estland: Danske Banks ex-vd Aivar Rehe hittad död

NordenBladet – Danske Banks före detta vd i Estland, Aivar Rehe, försvann spårlöst under en joggingtur. Det var i måndags som den förre detta bank vd:n Aivar Rehe försvann under en joggingtur. Den estniska polisen gick tidigt ut med att hans liv kunde vara i fara. Detta då Rehe varken hade med sig mobiltelefon eller hund, vilket indikerade på att han försvunnit mot sin vilja.

Den estniska polisen bekräftar nu att Aivar Rehe har hittats död, uppger den estländska nyhetskanalen ERR.

Kroppen hittades i trädgården utanför Aivars bostad. Det finns inga tecken på att ett brott ska ha begåtts.

56-årige Aivar Rehe var chef i Danske Banks estniska avdelning åren 2006-2015. Den estniska filialen var central i utredningen om storbankens penningtvättsskandal. Enligt bankens egen utredning kan upp till 2 000 miljarder kronor ha tvättats åt korrupta ryska potentater och affärsmän. Aivar Rehe förnekade hela tiden att han ska ha mottagit mutor.

BRÄNSLEPRISLISTA: Europas dyraste diesel finns i Sverige – i Finland och Estland utjämnas priserna

NordenBladet – I Europa de högsta dieselpriserna finns i Sverige (1,50), Italien (1,48), Storbritannien (1,47), Frankrike (1,42) och Belgien (1,42). I Finland är priset 1,37 euro per liter och i Estland 1,33 euro per liter.

Den billigaste dieseln i Europa är i Bulgarien (1.11), Litauen (1.14) och Lettland (1.18).

Priset på bensin 95 i Estland den 15 juli var 1,36 euro per liter. Den dyraste bensinen i Europa är i Italien (1,60), Grekland (1,62), Danmark (1,66), Nederländerna (1,69) och Finland (1,56).

Den billigaste bensinen i EU är i Bulgarien (1.11), Rumänien (1.18), Ungern (1.20) och Polen (1.21).

Prisvinsterna är högst i Lettland och Litauen när man köper diesel, där skillnaden är nästan 20 cent per liter. För bensin är prisskillnaden nästan 10 cent per liter. Det motsvarar en vinst på 10 och 5 euro för en medelstor bränsletank.

När det gäller bränslepriserna är Europa tydligt uppdelat i tre delar: billiga östra, mellanpris i Centraleuropa och dyra Väst- och Nordeuropa. Grekland och Italien utmärker sig bland Medelhavsländerna.

Europeiska kommissionens översyn bygger på information från medlemsländerna.

Dieselpriskarta:

Bensinen

Källa: NordenBladet.ee

WHO:s diagram över dryck: vad folk dricker, var, vad och hur mycket

NordenBladet – Kartan nedan visar vad folken dricker, var, vad och hur mycket. I Estland dricker man främst brännvin liksom i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

Däremot i andra grannländer, i Finland, Norge, Lettland och Litauen konsumeras främst öl. Svenskar och danskar föredrar vin.

Volymmässigt är Estland med sina 11,6 liter bland genomsnittet. Det är något mer än i Finland och Sverige, men betydligt mindre än i Lettland, Litauen, Tyskland och Frankrike.

På kartan visas brännvinsdrickare med blått, öldrickare med gult och med rött de som dricker vin. Siffrorna indikerar den mängd som används per år per capita i ren alkohol.

Källa: NordenBladet.ee

Estland: Miljonbeslag i Danske Bank-härva

NordenBladet – Estnisk polis har beslagtagit två miljoner euro, motsvarande cirka 21 miljoner svenska kronor, från ett konto som tillhör en tidigare anställd vid penningtvättanklagade Danske Bank. Det skriver Berlingske med hänvisning till den estniska tidningen Eesti Ekspress.

Estlands åklagarmyndighet har bekräftat uppgiften om beslaget för Berlingske.

Den före detta medarbetaren ska ha slutat hos Danske Bank för flera år sedan.

Transaktioner på 200 miljarder euro

Penningtvättskandalen i Danske Banks filial i Estland under åren 2007–2015 omfattar misstänkta transaktioner på totalt 200 miljarder euro, enligt en utredning som banken låtit göra.

Estländska åklagarmyndigheten utreder enligt Danmarks Radio (DR) vid sidan av det aktuella fallet tolv andra personer för misstänkta brott med koppling till penningtvätt och mutbrott i Danske Bank.

Danske Bank och totalt nio anställda utreds även för misstänkta brott i samband med skandalen av dansk polis, rapporterar DR.