Amerikansk kultur i de nordiska länderna: NÄR firas Halloween och vad är det för högtid?
NordenBladet – I början av 1900-talet firade finländarna fortfarande kekri den 1 november, med sedvänjor som påminde om estländarnas “anden dag” och Martins och Kadris dag. Folk tände ljus vid de dödas gravar och gick från hus till hus klädda i konstiga kostymer. Halloween är en amerikansk högtid som kom till USA med irländska invandrare på 1800-talet. Ursprungligen var Halloween en keltisk fest för att fira det nya året – därför firas den alltid den 31 oktober.
Kelterna trodde att de döda reste sig från sina gravar för att skrämma de levande. Därför tog de på sig hemska masker och andra förklädnader för att skrämma spöken och få dem att tro att även de levande kelterna var döda. Men eftersom det också var ett sätt att ta farväl av det år som tog slut och välkomna det nya året, blev Halloween också en festlig kväll. Namnet Halloween kommer från uttalet “All Hallows’ Eve”, alla helgonsdags afton.
I de nordiska länderna började Halloween uppmärksammas mer i början av 1990-talet och är därför en relativt ny högtid för oss. Halloween firas mindre på landsbygden och mer i städerna, där barnen går från dörr till dörr och samlar godis.
Även om Halloween främst har ansetts vara en amerikansk högtid, firas den i fler och fler länder varje år.
I Skandinavien väckte högtiden, som populariserades av media, motstånd av många olika skäl: som ett exempel på amerikansk kultur, rädsla för att etablerade helgdagar skulle försvinna, rädsla för ändringar i kalenderhelger, rädsla för häxor, häxkonster och skrämselpropaganda, och många andra skäl. Den har dock inte lyckats tränga undan lokala helgdagar, till exempel Martins och Kadris dagar i den estniska folkkalendern. Trots detta har många ungdomsgårdar, daghem och skolor ordnat evenemang med Halloween-tema den dagen. Idag tänker vi på Halloween som människor i masker, läskiga kostymer, pumpor, godis och skräck. Handlarna har sett det som ett utmärkt tillfälle att utöka sin verksamhet och i oktober säljs massor av varor med Halloween-tema.
Traditsiooniliste Halloweeni roogade hulka kuuluvad kommid igasuguse “kurja” peletamiseks. Omatehtud Halloweeni menüüsse sobivad mitmesugused suupisted, salatid või küpsetised. Halloweeni toit on kaunistatud ämblikuvõrkude, kummituste või millegi muuga, nii et see puudutab rohkem disaini kui toiduvalmistamist. Halloween on suurepärane võimalus serveerida kõige tavalisemaid roogasid ebatavalisel viisil.
Den traditionella Halloween-maten innehåller godis för att avvärja alla typer av “ondska”. En hemlagad Halloween-meny innehåller en mängd olika snacks, sallader och bakverk. Halloweenmat är dekorerad med spindelväv, spöken eller något annat, så det handlar mer om design än matlagning. Halloween är ett utmärkt tillfälle att servera de vanligaste rätterna på ett ovanligt sätt.
Med tanke på betydelsen av namnet Halloween är det inte nödvändigtvis konstigt att det är lätt att förväxla Halloween med den kristna alla helgons dag, men i själva verket har de inget med varandra att göra. Alla helgons dag infaller alltid den första lördagen mellan den 31 oktober och den 6 november och firas för att hedra martyrer och helgon.
Tusentals wiccahäxor, som följer gamla keltiska ritualer, kallar Halloween för sitt tidigare namn Samhain.
Samhain är slutet på det keltiska nyåret eller sommaren, som firades på ett festligt sätt i slutet av oktober. Högtiden har gemensamma drag med t.ex. den estniska mikaelidagen, som är slutet på betessäsongen. Samhain markerar tiden då vädret blev kallt, herdarna kom ner från bergen, boskapen stannade hemma och tiden för hemslöjd började, men det var också slutet på skörden.
Dessa viktiga tecken sammanföll med den tid då förfädernas andar förväntades återvända hem och man umgicks med dem. Även här finns det mycket gemensamt med estländarnas uråldriga andeepok, då förfädernas andar förväntades återvända hem, de trakterades och tiggare gick runt på andarnas dag.
Enligt historiska källor klädde man ut sig till andar på Samhain och gick ut ur staden i en procession för att vägleda de dödas andar tillbaka till sina områden. De keltiska barnen gick också från familj till familj för att samla ved till en gigantisk gemensam brasa, och från den stora brasan togs glöd med till spisen hemma där man tände sina egna eldar. Detta symboliserade bandet mellan människor. Vuxna i förklädnad gick från familj till familj för att samla in mat till offer.
I Mexiko firas alla dödas dag (Los Dias de los Muertos): man minns avlidna släktingar, håller fester, organiserar skelett- och spökprosessioner, imiterar begravningsprocessioner – det finns en levande person i kistan.
Irländska traditioner har spelat en viktig roll i utvecklingen av Halloween till ett betydande modernt firande. Från 1700-talet började bruket att ta med sig hem glöd från en gemensam brasa i en urholkad kålrot spridas på Irland. Ursprungligen tillverkades lyktorna av ihålig kålrot på vilken man placerade en glöd eller ett ljus. Man trodde att den också skulle symbolisera förfädernas andar. Irländska invandrare tog med sig bruket till Amerika, där kålroten ersattes av en pumpa, som är mycket lättare att skära och urholka.
Bilder: Pexels
