Marknivån ökar ständigt i Östersjöregionen – tusentals fastigheter i Estland har redan lämnats utan vattenlinje

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Den senaste istiden slutade senast för 10 000 år sedan. Vid den tiden smälte också det breda istäcket över det estniska territoriet, varefter den tidigare under enorm tyngd kraftigt sjunkna marken började stiga. Marken runt Östersjön stiger ständigt, men inte på samma sätt överallt. Till exempel, i den norra delen av Bottenviken, stiger marken nio millimeter per år. Landet i nordvästra Estland har stigit sedan slutet av den senaste istiden och fortsätter att stiga med upp till 3 millimeter per år.

Landhöjning har i sin tur lett till en situation där fastigheters gräns var vatten inte längre har vatten som tomtgräns enligt markregistret. Landsstyrelsen planerar att ändra situationen så att fastigheten kommer att ha tomtgräns vid vatten igen, säger ERR, det estniska public service radiobolaget.

”Problemet har uppstått eftersom markregistrets uppgifter inte förändras i en situation där strandlinjen förändras i naturen. På öarna och i västra Estland stiger marknivån, så när man tittar på markregisterkartan är den vanliga situationen den att det finns en markremsa mellan den tidigare registrerade egendomen och strandlinjen. Enligt gällande lag sträcker sig emellertid markägandet upp till vattnet när fastigheten ursprungligen var till vattenlinjen. Även om det inte syns i registret sträcker sig markägandet ändå till vattenlinjen”, säger Karmen Kaukver, en talesman för landsstyrelsen.

Nästan 15 000 fastigheter är gränsar till allmänna vattendrag.

“Det finns för närvarande ingen lagstiftning om hur man ändrar strandnära fastigheter på officiella kartor så att de sträcker sig ända till vattenlinjen,” sade Kaukver.

”Landsstyrelsen är medveten om problemet och vi arbetar aktivt med att hitta lösningar och förbereda lagstiftning. Vi är för närvarande i analysfasen. Eftersom detta är en fråga om ägande, kommer vi definitivt att involvera samhället i sökandet efter lösningar. Målet är att gränserna för fastigheterna i registret i framtiden kommer att vara bundna till strandlinjen och förändringen av den naturliga linjen kommer som regel automatiskt att visas i registret”, tillade han.

Foto: NordenBladet
Källa: NordenBladet.ee

E-Estlands råd: Självkörande fordon väntar på lagändring

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Vid den sista sessionen fick E-Estlands råd en översikt över den aktuella situationen och framtidsutsikterna för självkörande fordon. Samrådet drog slutsatsen att provning av självkörande fordon på allmänna vägar i Estland redan är legaliserad och fungerar, men för en bredare rättslig tillämpning är det fortfarande nödvändigt att vänta på ikraftträdandet av motsvarande lag.

En grupp experter på artificiell intelligens har skapats inom statskansliet som utvecklar s.k. Bjära lag vars huvudfunktion är att möjliggöra användning av konstgjord intelligens inom olika områden, men som i tillägg till artificiell intelligens skulle samtidigt skydda även människor.

“Även om test av självkörande bilar på vägar i Estland regleras av lag, blir det svårt när vi försöker förena lagstiftningen med föraren av en självkörande bil och föra dem samman till stadstrafik,” sade Jüri Ratas, premiärminister som lett arbetet i E-Estland råd.

Han tillade att med den ständiga utvecklingen av aratificiell intelligens och dess intrång i vårt dagliga liv finns det ett behov av att skapa en rättslig ram som reglerar användningen av konstgjord intelligens å ena sidan och som också skyddar människor å andra sidan. “Enligt gällande lag är föraren av ett fordon ansvarig för sina handlingar i trafiken”, beskriver Ratas och tillägger att det finns oreglerat ansvar för de beslut som fattas av en självkörande bil.

Ekonomi- och kommunikationsministeriet håller på att förbereda ett nytt transportutvecklingsprogram, som också kommer att innehålla temat självkörande bilar. Den så kallade Bjära lagen, till vilken reglerna för självkörande fordon också har lagts till, kommer justitieministeriet att presentera i mitten av nästa år.

Foto: Parliament of Estonia
Källa: NordenBladet.ee

INFO & PROGRAM: Nordiska rådets 71: a toppmöte och pris gala i Stockholm (27-31 oktober 2019)

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Från den 27 till den 31 oktober 2019 sammanträder nordiska parlamentariker, ledamöter av Nordiska rådet, flera ministrar och premiärministrar, opinionsbildare och media för Nordiska ministerrådets 71: a session eller toppmöte. Flerdagstoppmötet som hålls i Sveriges riksdag (Sveriges Riksdag i Stockholm, Riksgatan 1) i Stockholm är Nordens största politiska händelse. Årets toppmötes agenda handlar om klimat, hållbar utveckling och ungdomars deltagande i samhället.

Nordiska rådets presskonferens kommer att hållas den 29 oktober från kl. 10.30 till kl. 10.50 i lokalerna RÖ4-43 i riksdagshuset. Nordiska rådets kommunikationsrådgivare finns i lokalerna RV3-16. Toppmötets hashtags på sociala medier är #nrsession, #nrpriser och #nrpol. Journalisterna kan anmäla sig ända fram till den 24 oktober med giltigt presskort här: https://acc.norden.org/sv/

Nordiska rådet delar också ut fem priser varje år som är litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och priset för barn- och ungdomslitteratur. Litteraturpriset är det äldsta av de fem priserna. Det tilldelades första gången 1962 och följdes av musikpriset (1965), miljöpriset (1995), filmpriset (2002) och barn- och ungdomslitteraturpriset (2013). Årets högtidliga pris gala äger rum tisdagskvällen den 29 oktober i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8). Efter prisutdelningen kommer den svenska regeringen att anordna en mottagning för utvalda gäster.

I samband med Nordiska rådets session i Sverige kommer Hans Majestät Kung Karl XVI Gustaf att vara värd för en lunch för gäster som bjuds in till Kungliga slottet. De inbjudna gästerna kommer att bussas från riksdagshuset till det kungliga slottet (29 oktober, 11.50-13.45 Kungliga Slottet, 10770 Stockholm).

Sverige innehar ordförandeskapet för Nordiska rådet 2019.

Agenda för toppmötet 2019 (71st Session of the Nordic Council in Stockholm):

Söndagen den 27 oktober
Ungdomens nordiska råds session 2019. De nominerade till Nordiska rådets pris kommer att inbjudas till ett specialarrangemang i riksdagshuset.

Måndagen den 28 oktober kl. 17.15-18.15, kommer Nordiska rådet att bjuda in representanter för fria föreningar och civilsamhället till en frågestund, där man kan ställa frågor till nordiska politiker om digitalisering och digitalkunskap, och diskutera demokratins villkor ur ett ungdomsperspektiv. Huvudanförandet kommer att hållas av Hans Wallmark, Nordiska rådets ordförande (president), de avslutande orden av Gunilla Carlsson, vice ordförande (vice president) för Nordiska rådet.

Samma dag kommer även följande möten att äga rum: Nordisk gröna vänsters partimöte, Den socialdemokratiska gruppens möte, Nordisk frihet ordnar ett partimöte, Mittengruppens möte, konservativa gruppens möte, Kontrollkommitténs möte.

I samband med Nordiska rådets 71: a session i Stockholm inbjuder riksdagens ordförande och Nordiska rådets ordförande den svenska delegationen till lunch för att fira och erkänna betydelsen av demokrati för våra nordiska välfärdsstater.

Tisdagen den 29 oktober
14.00 – 17.30 Nordiska rådets 71: a session, följt av toppmötet mellan de nordiska premiärministrarna. Reflektion över ämnet: Hur kan den nordiska sociala modellen utvecklas och främja hållbar förändring?

Även på tisdagen kommer det att ordnas ett möte mellan Svenska fotbollsförbundet och utskott i Nordiska rådet för att diskutera en samnordisk ansökan om att arrangera VM i damfotboll 2027. Nordiska kommittén för tillväxt och utveckling och mycket mer.

19.30-21.00 Nordiska rådets priser kommer att delas ut i Stockholms konserthus.

21.00-22.30 Efter utdelningen av Nordiska rådets priser 2019 i Stockholms konserthus, håller den svenska regeringen en mottagning för utvalda gäster i samband med Nordiska rådets 71: a session.

Onsdagen den 30 oktober
Regeringens möte med statsministrarna och regeringsledarna från Färöarna, Grönland och Åland. Plenarsammanträde och möte i Nordiska ministerrådet för kultur, möte i Nordiska ministerrådet för miljö och klimat, Gränshinderrådets möte, samrådsmöte mellan Utskottet för ett hållbart Norden och Nordiska ministerrådet för miljö, presidiets möte med Federationsrådet och parlamentet.

Torsdagen den 31 oktober
Plenum och panelsamtal om #metoo i kultursektorn i Norden.

Hela toppmötets program kan du se HÄR (på svenska) och HÄR (på engelska).

________________________________________

Nordiska rådet (på danska och norska Nordisk Råd, på finska Pohjoismaiden neuvosto, på isländska Norðurlandaráð, på svenska Nordiska Rådet) on ett samarbetsorgan mellan de nordiska staternas parlament. Dess medlemsländer är Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark och de självstyrande områdena Färöarna (Danmark), Grönland (Danmark) och Åland (Finland). Syftet med Nordiska rådet är att upprätthålla och utveckla samarbetet i Norden på det juridiska, kulturella, transport-, miljö-, sociala och ekonomiska området. Ramen för samarbete definieras i Helsingforsavtalet. Rådet består av företrädare för parlamenten som väljs varje år. Regeringar är ansvariga inför Nordiska rådet.

Nordiska rådets organ är:

– en generalförsamling som består av samtliga ledamöter i rådet
– ett presidium bestående av presidenten (roterande bland länderna) och ett antal ledamöter definierade i Nordiska rådets stadgar
– fem ständiga kommittéer

Varje land, med undantag av Island, har totalt 20 platser i Nordiska rådet (tillsammans med de autonoma områdena) och Island har 7 platser. Nordiska rådet har totalt 87 medlemmar, valda av parlamenten i medlemsstaterna och i de autonoma områdena.

Nordiska rådet har sitt huvudkontor i Köpenhamn. Arbetsspråken är danska, norska och svenska.

Rootsi riigikogu /Sveriges Riksdag
Rootsi riigkogu
Rootsi riigkogu
Rootsi riigikogu
Rootsi riigikogu
Rootsi riigkogu
Rootsi riigikogu

Text och bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet

Sverige: Ackrediteringen för medier till Nordiska rådets session och prisutdelning är öppen

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Ackrediteringen för journalister till Nordiska rådets 71:a session i Stockholm den 29-31 oktober 2019 har öppnat. Via länken nedan kan du som journalist ackreditera dig både till sessionen och Nordiska rådets prisutdelning.

Här kan du ackreditera dig till Nordiska rådets 71:a session och prisutdelning

Sessionen är årets största nordiska politiska forum där parlamentariker, statsministrar och en rad övriga ministrar från hela Norden möts.

Sessionens första dag inleds med ett toppmöte mellan Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna, en frågestund där rådets medlemmar kan ställa frågor direkt till regeringscheferna. Temat för debatten är hållbar omställning.

Under den andra dagen ger de nordiska samarbetsministrarna samt utrikes- och försvarsministrarna sina redogörelser i plenum. Dessutom ska rådet besluta om en ny strategi för nordiskt samarbete om samhällssäkerhet.

Utöver det kommer sessionen att behandla en rad så kallade medlemsförslag, som har lämnats in av Nordiska rådets 87 medlemmar.

Sessionen öppnas tisdagen den 29 oktober kl. 14.00 och avslutas torsdagen den 31 oktober kl. 15.00. På den sista sessionsdagen väljs en ny president och vice president för 2020.

Nordiska rådets priser delas ut på tisdag

På tisdagskvällen den 29 oktober hålls Nordiska rådets festliga prisgala i Konserthuset i Stockholm (Hötorget 8, 103 87 Stockholm, Sweden). Där delas rådets fem priser ut (Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris, filmpris, litteraturpris, musikpris och miljöpris). Endast journalister med ackreditering till sessionen får delta i prisutdelningen. Direkt efter prisutdelningen blir det presskonferens och fotosession.

Dags att ackreditera sig

Journalister som vill bevaka Nordiska rådets session och prisutdelning ska ackreditera sig senast 24 oktober kl. 14 (svensk tid). Giltigt presskort krävs. I samband med sessionen ordnas också presskonferenser. Ackrediteringen gäller till samtliga presskonferenser om inte annat meddelas.

Journalister som har gällande pressackreditering till Sveriges riksdag behöver ingen ackreditering till Nordiska rådets session, men den som också vill delta i prisutdelningen måste ha ackreditering till sessionen.

Vid frågor om sessionen, kontakta Matts Lindqvist, +45 29 69 29 05 eller matlin@norden.org

Vid frågor om prisutdelningen, kontakta Elisabet Skylare, +45 21 71 71 27 eller elisky@norden.org

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentarikerförsamling. Höstsessionen är det årliga forumet för politisk debatt mellan rådet och de nordiska regeringarna, representerade i Nordiska ministerrådet. På Twitter kan sessionen följas på #nrsession #nrpol och #nrpriser.

Foto: Pexels
Källa: Norden.org

Trettonåriga estniska violinisten Estella Elisheva om sina konserter i Japan: Nu måste jag börja komponera själv

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Den 13-åriga student vid den judiska skolan i Tallinn, som studerat fiol vid Saku musikskola under sex år, fick börja njuta frukterna av sitt arbete. Estella Elisheva, som nominerades till den bästa fiolinisten i Nordvästra Estland i sin åldersgrupp, uppträdde som sångare i Israel i juni och i augusti fick hon ett alldeles nytt artistvisum för att ge fiolkonserter i Japan. För den unga musikern som tidigare bara uppträtt i Estland och Skandinavien är det ett stort steg på karriärstegen, vilket kommer att inspirera till att öva mera och överväga en karriär som musiker.

”Varje prestation inspirerar till att träna och arbeta hårdare. Att få uppträda ger en fantastisk upplevelse och mycket energi, nya bekantskaper och idéer för framtida planer. Ju mer jag övar, desto mer gillar jag musik eftersom färdigheterna möjliggör att spela musik på gehör och det blir lättare och lättare att lära sig nya stycken. Inte så mycket just nu men så småningom börjar jag skriva musik själv”, säger Estella Elisheva till NordenBladet.ee.

”Jag har det relativt lätt – på musikskolan har jag de bästa lärarna på plats tre eller fyra gånger i veckan för att dela med sig av sina kunskaper, med min fiolärare Kaari Klesment och min solfedzo-lärare Urmi Sinisaar har jag haft fantastik tur, och mamma som arrangerar, är manager och tar hand om mediakontakter. Mamma är mitt största fan – ger erkännande och inspiration varje dag. Mitt jobb är bara att öva. Jag uppträder nu som soloartist och med orkester. Men till exempel för Japan satte vi ihop en tillfällig grupp med fiol + kantele för att introducera estnisk musik där. För närvarande innehåller min repertoar mycket traditionell musik och folklore. Efter att ha återvänt från Japan kommer jag tillsammans med kantelespelaren Sandra Serena att ge ett par konserter även i Estland – även om de kommer att vara relativt små konserter, för mindre publik, men programmet är redan klart och varför skulle vi inte uppträda tillsammans igen. Jag kommer att spela solo även på en tillställning som Estlands president står för. ”

I Japan gav du många konserter och uppträdde på Estlands Musik Dag. Hur gick det med konserterna och planerar du att uppträda i Japan även i framtiden? ”Konserterna gick mycket bra. Konstellationen violin + kantele var ganska fascinerande som variation, eftersom jag vanligtvis spelar ensam, med ackompanjemang med flygel eller synth. Kantele bidrar med den nordiska mystiken, passar mycket bra ihop. Med 127 miljoner invånare är Japan världens 10: e största befolkning, med en enorm marknad och den japanska publiken förstår att värdesätta kvalitetsmusik. Nordens och vår kultur är djup, fascinerande och mystisk – vår musik är fantastisk att spela och bra att lyssna på. Det förmedlar lugn och ger styrka. Jag kommer säkert att uppträda i Japan även i fortsättningen.

Du säger det så säkert som om något redan är planerat? Hur fungerar det för en 13-åring att uppträda på andra sidan jordklotet? “Inget är spikat än, men det blir konserter när de planeras och organiseras. Min mamma, som är min manager, tar hand om alla praktiska detaljer. Jag har fått tillstånd upprättat hos en notarie att resa ensam, jag pratar fyra språk (Estella Elisheva talar förutom estniska även engelska och ryska flytande och har studerat hebreiska under sju år – red.), mamma gör kontrakt med agenter som i sin tur arbetar för evenemangen och deras marknadsföring och i utlandet med de lokala arrangemangen. Redan på flygplatsen i Japan möttes jag av den som ordnade allt för den Japanska delen – hotellen, dagsprogrammen, workshops och framträdandena är minutiöst planerade. Den här gången är jag artist för det japanska företaget Harmony Fields, och inom ramen för det gemensamma projektet för den japanska staden Saku och Saku i Estland.”

Vilkens slags framtidsplaner har du som artist? ”Just nu gör jag inga långtidsplaner för min karriär. Jag övar så mycket som möjligt, för jämfört med professionella musiker är jag totalt novis och nu kommer jag att ha tid till att komponera själv. Jag vill utveckla mig själv även som en kompositör och ge mitt bidrag till den estnisk musiken.”

Mer info om den unga fiolinisten Estella Elishevas sysslor hittar ni på hennes hemsida:  estellaelisheva.com och foton från resan i Japan kan ni se på hennes Instagram-konto: @estella.elisheva

https://www.instagram.com/p/B1yR9Qchlgt/



Bild: Från vänster Shigekazu Yamada, Laura Linnaks, Sandra Sulin, Estella Elisheva, Aivar Surva och Mari Jürjens. (Harmony Fields/ Kazuhiro Kamio)

Förutom de estniska musikerna Estella Eisheva och Sandra Serena Sulin var denna gång med på denna turné till Japan och på Estlands Musik Dag även skådespelare och sångare Mari Jürjens (f.d. Pokinen) och kompositör och musiker Aivar Surva. Tidigare har flera andra estniska artister besökt Japan genom Harmony Fields – till exempel folkmusiker och sångare Mari Kalkun och folk-gruppen Trad.Attack!

https://www.facebook.com/HarmonyFields.jp/photos/a.372728596152215/2430410340384020/?type=3&theater


Foto: Estella Elisheva (fiol).  (NordenBladet/ Helena-Reet Ennet)

Foto: Sandra Sulin (kantele) och Estella Elisheva (fiol).  (NordenBladet/ Helena-Reet Ennet)

Öppningsbild: Estella Elisheva (NordenBladet/Helena-Reet Ennet)

Ryssland byggde ett stort militärt helikopterfält på Hogland (Suursaari)

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Ryssland byggde ett stort militärt helikopterfält på Hogland i Finska viken mellan Estland och Finland. Den ryska informationsbyrån Tass meddelade detta. Helikopterfältet har fem landningsbanor, ett trafikledningstorn, en väderstation och en tankningsstation.

Flygplatsen byggdes som en del av militära övningar. Den nya flygplatsen passar alla militära helikoptrar som används av det västra militära distriktet i Ryssland. Flygplatsen kommer att tas i stadivarande bruk.

Hogland, på ryska Gogland, ligger i mitten av Finska viken, nästan 40 kilometer från Finlands kust. Hogland överlämnades till Sovjetunionen under vinterkriget 1939, erövrades tillbaka i fortsättningskriget 1942, men överlämnades åter år 1944 i samband med Moskvas vapenvila.

BRÄNSLEPRISLISTA: Europas dyraste diesel finns i Sverige – i Finland och Estland utjämnas priserna

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I Europa de högsta dieselpriserna finns i Sverige (1,50), Italien (1,48), Storbritannien (1,47), Frankrike (1,42) och Belgien (1,42). I Finland är priset 1,37 euro per liter och i Estland 1,33 euro per liter.

Den billigaste dieseln i Europa är i Bulgarien (1.11), Litauen (1.14) och Lettland (1.18).

Priset på bensin 95 i Estland den 15 juli var 1,36 euro per liter. Den dyraste bensinen i Europa är i Italien (1,60), Grekland (1,62), Danmark (1,66), Nederländerna (1,69) och Finland (1,56).

Den billigaste bensinen i EU är i Bulgarien (1.11), Rumänien (1.18), Ungern (1.20) och Polen (1.21).

Prisvinsterna är högst i Lettland och Litauen när man köper diesel, där skillnaden är nästan 20 cent per liter. För bensin är prisskillnaden nästan 10 cent per liter. Det motsvarar en vinst på 10 och 5 euro för en medelstor bränsletank.

När det gäller bränslepriserna är Europa tydligt uppdelat i tre delar: billiga östra, mellanpris i Centraleuropa och dyra Väst- och Nordeuropa. Grekland och Italien utmärker sig bland Medelhavsländerna.

Europeiska kommissionens översyn bygger på information från medlemsländerna.

Dieselpriskarta:

Bensinen

Källa: NordenBladet.ee

WHO:s diagram över dryck: vad folk dricker, var, vad och hur mycket

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Kartan nedan visar vad folken dricker, var, vad och hur mycket. I Estland dricker man främst brännvin liksom i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

Däremot i andra grannländer, i Finland, Norge, Lettland och Litauen konsumeras främst öl. Svenskar och danskar föredrar vin.

Volymmässigt är Estland med sina 11,6 liter bland genomsnittet. Det är något mer än i Finland och Sverige, men betydligt mindre än i Lettland, Litauen, Tyskland och Frankrike.

På kartan visas brännvinsdrickare med blått, öldrickare med gult och med rött de som dricker vin. Siffrorna indikerar den mängd som används per år per capita i ren alkohol.

Källa: NordenBladet.ee

Finland: Jord- och skogsbruksministeriets strategi 2030 klar

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Jord- och skogsbruksministeriets mål är att en ansvarsfull bio- och kretsloppsekonomi år 2030 har blivit en väsentlig del av basen för landets konkurrenskraft och välbefinnande. Ministeriet vill vara en möjliggörare av en förnybar och hållbar mat- och naturresursekonomi samt producent av tillförlitliga datalager.

I beredningsarbetet på jord- och skogsbruksministeriets nya strategi har man beaktat centrala förändringsfaktorer inom förvaltningsområdet. Sådana är bl.a. klimatförändringen, en hållbar användning av naturresurser samt brytningsfasen inom både tekniken och den globala ekonomin.

– Strategin och att genomföra den innebär för oss en förändringsprocess som stärker Finlands förmåga att förnya sig. Till processen hör ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio.

I strategiarbetet har jord- och skogsbruksministeriet som första ministerium beaktat FN:s principer för hållbar utveckling.

– Jord- och skogsbruksministeriet arbetar hårt för hållbar utveckling, vi medverkar också till att lösa frågor som är av största vikt för Finland och för hela mänskligheten. I beslutsfattandet och verksamheten tar vi alltid hänsyn till människan, miljön och ekonomin, säger Husu-Kallio.

Husu-Kallio säger att JSM är verksamt i en global omgivning, men att arbetet vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde direkt berör alla finländare och deras liv.

I det dagliga arbetet på JSM ligger fokus fortfarande på jord- och skogsbruket. Det inbegriper människors, växters och djurs hälsa och välbefinnande samt en hållbar användning av vatten, fiskar, vilt och andra förnybara naturresurser.

Strategin innefattar fyra effektmål, som gäller hela ministeriets förvaltningsområde.

Ministeriet har som mål att förbättra konkurrenskraften hos det ansvarsfulla och förnybara livsmedelssystemet. Samtidigt ökar den förnybara och hållbara naturresursekonomin välbefinnandet i hela landet. En väsentlig del av detta arbete går ut på att ersätta fossila råvaror med förnybara energikällor.

Det finska samhället behöver en framgångsrik och välmående landsbygd. Mångsidig företagsverksamhet, de nya möjligheter som arbete på flera olika ställen skapar samt olika nätverk skapar förutsättningar för en livskraftig landsbygd. Ministeriet sörjer också för att geografisk information samt information om fastigheter och lägenheter som kan användas brett skapar ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap.

Flera saker som har ansetts självklara, såsom den nordliga naturen, rent vatten och trygg mat är en stor chans för Finland att klara sig i en värld som blir allt osäkrare.

– Inspirerade av den nya strategin hjälper vi inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde att bygga upp Finland till ett land med förmåga att utvecklas – vi skapar ett hållbart livsmedelssystem och en hållbar naturresursekonomi som har en förmåga att förnya sig samt ett innovativt system för geografisk information.

Foto: Pexels/Maurício Eugênio
Källa: NordenBladet.fi

Sverige: Prins Carl Philip fyller 40 år

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – I dag, den 13 maj, fyller H.K.H. Prins Carl Philip 40 år. Prinsen kommer att fira födelsedagen privat tillsammans med sin familj.

Carl Philip Edmund Bertil, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, föddes den 13 maj 1979.

Prins Carl Philip är näst äldsta barn till Kungen och Drottningen.

Fredagen den 27 juni 2014 tillkännagavs Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias förlovning. Vigseln ägde rum lördagen den 13 juni 2015 i Slottskyrkan på Kungliga slottet i Stockholm.

Tisdagen den 19 april 2016 föddes Prinsparets första barn, Prins Alexander. Prins Alexander döpteslänk till annan webbplats i Drottningholms slottskyrka fredagen den 9 september 2016.

Torsdagen den 31 augusti 2017 föddes parets andra barn, Prins Gabriel. Prins Gabriel döpteslänk till annan webbplats i Drottningholms slottskyrka fredagen den 1 december 2017.

Bild: Prins Carl Philip (Sara Friberg, Kungl. Hovstaterna)

1...789...11Page 8 of 11