Sverige: Kronprinsessparet besökte Bosnien och Hercegovina + VIDEO

NordenBladet – 6–7 november genomförde Kronprinsessan och Prins Daniel ett två dagar långt besök i Bosnien och Hercegovina. Under besöket representerades Sveriges regering av statsrådet Isabella Lövin.

Vid ankomsten till presidentpalatset i Sarajevo togs Kronprinsessparet och statsrådet emot av det folkvalda presidentrådet som består av tre representanter från de konstituerande folkgrupperna i landet: bosniaker, bosnienkroater och bosnienserber. Kronprinsessparet och statsrådet deltog därefter i ett möte med presidentrådet.

Nuvarande representanter består av Željko Komšić, Šefik Džaferović och Milorad Dodik. Ordförandeskapet roterar mellan de tre representanterna var åttonde månad och politiska beslut kan endast fattas med konsensus. Nuvarande ordförande är Zeljko Komsic.

Miljökonferens om smarta städer
Kronprinsessparet och statsrådet deltog på förmiddagen i en konferens i Sarajevos parlament med fokus på smarta städer, miljölösningar, luftkvalité och förnybar energi. Konferensen arrangerades av UNDP, FN:s utvecklingsprogram och Sveriges regering och på plats fanns 300 personer från privat och offentlig sektor.

Bosnien och Hercegovina är i dag, enligt världshälso­organisationen WHO, ett av länderna med sämst luftkvalitet i Europa och ligger i topp tre när det kommer till dödsfall kopplat till luftföroreningar.

Tillsammans med UNDP har Sverige varit med och finansierat flera olika projekt i landet för att göra städerna med miljövänligare.

Kronprinsessan inledde konferensen med att hålla ett tal, där hon sa:

”We should not underestimate the challenges ahead of us. But neither should we underestimate ourselves, and our ability to solve the problems we face.”

”It is my sincere wish that you will all seize this opportunity to learn and share, and to create the basis for new ideas and alliances. I truly believe that this is the only way forward: to face our challenges head on – and to do it together.”

 

Besök på svenskt IT-företag
Kronprinsessparet besökte därefter det svenska IT-företaget System Verificationslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kontor. System Verification är ett svenskt IT-företag som är specialiserade på kvalitetsövervakning och analys med fokus på innovation, effektivitet och säkerhet.

Företagets grundare Hamdija Jusufagics föräldrar kom till Sverige från Bosnien och Hercegovina på 1970-talet och Jusufagics var själv svensk FN-soldat i Bosnien och Hercegovina. I dag har han öppnat en filial i Sarajevo för att ge tillbaka till sina föräldrars hemland.

Kronprinsessparet träffade sedan barn från RoboKids, ett lokalt projekt där barn i åldern 7–10 år från olika regioner i landet kan träffas och tillsammans lära sig mer om programmering. RoboKids får stöd av organisationen KULT (Institutet för ungdomsutveckling), en organisation som Sverige stödjer ekonomiskt. Under besöket fick Kronprinsessparet möjlighet att delta i en workshop där barnen lärde sig att bygga robotar.

Guidad stadstur och trädplantering
Efter en lunch i residenset fick Kronprinsessan och Prins Daniel en guidad tur genom Sarajevos gamla stadskärna.

Under promenaden besökte de en serbisk-ortodox kyrka, en moské, en synagoga och en katolsk katedral.

I Kosevo-parken deltog Kronprinsessparet och statsrådet vid planteringen av ett körsbärsträd. Planteringen symboliserar starten för arbetet med att utveckla en ny miljöstrategi, med stöd från Sverige. Arbetet leds av ”Stockholm Enviroment Institute” (SEI) – en internationell och ideell organisation som hanterar miljö- och utvecklingsutmaningar.

Med på ceremonin var representanter som jobbar med strategin, tre av landets miljöministrar och borgmästaren för distriktet Brčko i norra delen av landet.

Museibesök och utställning
Kronprinsessparet och statsrådet besökte därefter möbelmuseet Zanat i staden Konjic. Företaget grundades 1927 och tillverkar trämöbler med en unik traditionell teknik för träsnideri, som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Zanat prioriterar miljömässig hållbarhet och satsar på att nå ut internationellt. Företaget har inlett samarbete med flera internationella arkitekter och designers.

Efter besöket hos Zanat fick Kronprinsessparet och statsrådet en visning av den bunker som byggdes av Josip Broz Tito i Konjic. Tito var regeringschef från 1945 och president från 1953 i den Jugoslaviska socialistiska federationen fram till sin död 1980. Bunkern är byggd för att stå emot kärnvapenanfall och var under Titos tid hemlig.

Tillbaka i Sarajevo besökte Kronprinsessparet och statsrådet Srebrenica­utställningen på Gallery 11/07/95. Utställningen ger en bild av vad befolkningen i landet gick igenom under kriget och fortfarande går igenom i och med att många fortfarande är saknade sedan kriget.

Museets chef och grundare, Mr Tarik Samarah, gav en guidad visning av den permanenta utställningen och berättade om hur den kom till.

Middag med ungdomsorganisationer
Onsdagen avslutades med att Kronprinsessparet närvarade vid en middag tillsammans med representanter från olika organisationer som arbetar för innovation, entreprenörskap och att skapa möjligheter för unga att stanna i Bosnien Hercegovina.

Besök på War Childhood Museum
Kronprinsessparets andra dag i Bosnien Hercegovina började med ett besök på War Childhood Museum i Sarajevo. Genom vittnesmål och objekt beskriver museet barns upplevelser av kriget 1993-1995. Grundaren Jasminko Halilovic var själv ett barn under belägringen av Sarajevo och år 2018 utsåg Europarådet museet till årets bästa europeiska museum.

Besök på Sarajevo Music Academy
Kronprinsessparet och statsrådet besökte därefter Sarajevo Music Academy där Sarajevokantonens premiärminister Edin Forto berättade om hur man med hjälp av ett framgångsrikt svenskt projekt – och i samarbete med FN:s utvecklingsprogram UNDP – gör offentliga byggnader mer energieffektiva. Skolan är en av de byggnader som renoveras i projektet.

Edin Forto redogjorde även för andra satsningar för att göra staden mer miljövänlig. Bland annat planerar man att köpa in elbussar, införa nya mål för koldioxidutsläpp och investera i avfallsförbränning istället för sopberg.

I skolans konsertsal fick Kronprinsessparet och statsrådet lyssna till en konsert med skolans elever.

Workshop med gymnasieungdomar om miljöfrågor
Besöket i Bosnien Hercegovina fortsatte i Trebević där borgmästaren i Sarajevo, Abdullah Skak och borgmästaren i Östra Sarajevo, Nenad Vukovic tog emot Kronprinsessparet och statsrådet.

Den svenskfinansierade organisationen Center for Promotion of Civil Society (CPCD) organiserade en workshop med 20 ungdomar i åldern 15–18 år för att uppmärksamma miljöfrågor. Kronprinsessparet och statsrådet träffade ungdomarna tillsammans med borgmästarna och samtalade om miljöfrågor, med fokus på återvinning och att plocka skräp i naturen.

Besök vid Sarajevos gamla bobbana
Delegationen besökte därefter den gamla olympiska bobbanan, som är ett av Sarajevos mest populära ett turistmål. Banan användes vid OS i Sarajevo 1984, men förstördes under kriget och är nu täckt av graffiti.

Minröjningsarbete med stöd från Sverige
I närheten av bobbanan tog Ervina Puskar från Mine Action Group (MAG) i Bosnien Hercegovina emot och berättade om organisationens arbete i landet. Minor från kriget finns fortfarande på Trebević och utgör ett problem för invånarna. Sverige bidrar under en femårsperiod med 20 miljoner kronor till MAG:s arbete.

Jonas Zachrisson, svensk chef för skolan som utbildar minröjningshundar berättade om sitt arbete och delegationen fick träffa en av hundarna.

Besök på Bosnien och Hercegovinas nationalmuseum
På Bosnien och Hercegovinas nationalmuseum fick Kronprinsessparet och statsrådet bland annat se ”The Sarajevo Haggadah”, en unik judisk skrift från omkring år 1350.

Skriften är handskriven på blekt kalvskinn och upplyst i koppar och guld och börjar med illustrationer av viktiga scener ut Bibeln från skapelsen till Moses död. Sedan 2017 ingår skriften i Unesco:s lista över världsminnen.

Besök på Sarajevo Tunnel Museum
Resan till Bosnien Hercegovina avslutades på Sarajevo Tunnel Museum där Kronprinsessparet och statsrådet fick information om belägringen Sarajevo och vad de svenska FN-trupperna bidrog med mellan 1992–1996.

Under belägringen av Sarajevo 1992–1995 byggdes en 800 meter lång tunnel under flygplatsen där bland annat mat och andra förnödenheter transporterades.

På Sarajevo Tunnel Museum fick Kronprinsessparet gå en bit i tunneln och se en utställning om krigstiden.

Efter besöket berättade Patrik Rydell från Försvarsmakten om de svenska truppernas FN-insatser under kriget.

Foto: Kronprinsessparet tillsammans med museets grundare Tarik Samarah. (Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se

Sverige: Kungen delade ut Prins Eugen‑medaljen

NordenBladet – Torsdagen den 7 november delade Kungen ut Prins Eugen-medaljen vid en ceremoni på Kungliga slottet.

Prins Eugen-medaljen instiftades av Gustaf V i samband med Prins Eugens 80‑årsdag 1945. Medaljen delas ut för framstående konstnärlig gärning.

Årets medaljörer är

Målare och skulptör Enno Hallek
Landskapsarkitekt Bengt Isling
Glaskonstnär och designer Ann Wåhlström
Konstnär Danh Vo
Bildkonstnär Sinikka Tuominen

Foto: Kungen tillsammans med glaskonstnär och designer Ann Wåhlström som tilldelades Prins Eugen-medaljen vid ceremonin på Kungliga slottet. (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)

Sverige: Kungen tog emot utländska ambassadörer

NordenBladet – Torsdagen den 7 november lämnade ambassadörerna från Danmark, Amerikas förenta stater, Australien och Gambia över sina kreditivbrev till Kungen i högtidliga audienser på Kungliga slottet.

Ett utländskt sändebud måste alltid lämna över sina kreditivbrev till Kungen innan han eller hon formellt kan börja verka som sitt lands ambassadör till Sverige.


Danmarks nya sändebud i Sverige, ambassadör Vibeke Rovsing Lauritzen, tas emot i högtidlig audiens hos Kungen. Under audiensen bar Kungen Elefantorden, Danmarks högsta utmärkelse, som Kungen tilldelades som kronprins 1965. Samma ordenstecken har tidigare burits av Kungens far, arvprins Gustaf Adolf. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

De utländska ambassadörer som Kungen i dag tog emot var:

Ambassadör Vibeke Rovsing Lauritzen, Danmark
Ambassadör Kenneth Alan Howery, Amerikas förenta stater
Ambassadör Bernard Joseph Philip, Australien
Ambassadör Francis Rene Blain, Gambia

De högtidliga audienserna följer en gammal ceremoni. Ambassadören hämtas i en av Hovstallets vagnar på Utrikesdepartementet och körs till Kungliga slottet. Under cirka femton minuter för Kungen och ambassadören ett enskilt samtal.

Foto: Förenta staternas ambassadör anlände till Kungliga slottet tillsammans med sina ambassadtjänstemän samt UD:s introduktör ambassadör Bengt Lundborg. (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se

Sverige: Informationskonselj på Kungliga slottet

NordenBladet – Måndagen den 4 november hölls informationskonselj på Kungliga slottet. Under konseljen informerar varje närvarande statsråd om politiska initiativ, utredningar och pågående lagstiftning inom sina respektive departement samt svarar på frågor från Kungen.

Informationskonseljer hålls tre till fyra gånger om året. Kungen leder konseljen och även Kronprinsessan deltar i konseljerna.

Enligt 1974 års regeringsform har statsministern ansvar för att hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter. Formellt är det Kungen som sammankallar regeringen till konselj, men beslutet fattas i samråd med statsministern.

Foto: Informationskonselj på Kungliga slottet (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se

Sverige: Diplomat­mottagning på Kungliga slottet

NordenBladet – Måndagen den 4 november höll Kungaparet och Kronprinsessparet en diplomatmottagning.

Vid några tillfällen per år ges tillfälle för de nytillträdda ambassadörerna med respektive att träffa Kungaparet vid en mottagning på Kungliga slottet. Under måndagens diplomatmottagning deltog även Kronprinsessparet.

Denna gång var det ambassadörer från Kazakhstan, Kosovo, Grekland, Litauen, Tyskland, Förenade Arabemiraten, Argentina och Angola som togs emot.

Första gången den nyutnämnda ambassadören träffar Kungen är när de överlämnar sina kreditivbrev vid de högtidliga audienserna. Vid diplomat­mottagningen får de även en chans att träffa varandra samt representanter från Utrikesdepartementet.


Kungaparet och Kronprinsessparet tar emot Förenade Arabemiratens ambassadör Shaikh Mohammed bin Maktoum Al Maktoum med fru Zaineb Sefiani i Prinsessan Sibyllas våning på Kungliga slottet. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna

Foto: Kungaparet och Kronprinsessparet välkomnar Litauens ambassadör Giedrius Cekuolis till Kungliga slottet. (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se

Sverige: Kungen höll avskedsaudiens

NordenBladet – Onsdagen den 30 oktober hölls en avskedsaudiens på Kungliga slottet.

Ambassadören som nu lämnar Sverige är Demokratiska folkrepubliken Laos ambassadör Bounpheng Saykanya. .

På samma sätt som ambassadören tas emot vid en högtidlig audiens av Kungen när han eller hon tillträder sin tjänst i Sverige sker ett liknande, om än något mindre formellt, möte när ambassadören reser hem igen.

Foto: Kungen och Demokratiska folkrepubliken Laos ambassadör Bounpheng Saykanya (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se

Sverige: Kungen gav företräde för Svenska Akademiens ständige sekreterare

NordenBladet – Onsdagen den 30 oktober gav Kungen företräde för Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

I samband med mötet bjöd Mats Malm formellt in Kungen, Akademiens höge beskyddare, till Svenska Akademiens högtidssammankomstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Den ständige sekreteraren presenterade också programmet för sammankomsten samt årets mottagare av det kungliga prisetlänk till annan webbplats.

Svenska Akademien avslutar arbetsåret genom att fira sin högtidsdag med en offentlig sammankomst i Börshuset i Stockholm den 20 december.

Foto: Kungen och Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se

Sverige: Kungaparet gav lunch i samband med Nordiska rådets session i Sverige + VIDEO

NordenBladet – Tisdagen den 29 oktober gav Kungaparet lunch för de nordiska statsministrarna, talmännen och andra nordiska politiker i samband med Nordiska rådets session i Sverige.

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ och bildades 1952. Rådet har 87 valda medlemmar, från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Medlemmarna möts en gång varje år i en så kallad session då även de nordiska ländernas regeringar deltar.

I år genomförs Nordiska rådets 71:a session och mötet hålls i Stockholm mellan den 29 och 31 oktober. På årets agenda står klimat, hållbarhet och ungas engagemang.


Drottningen vid lunchen på Kungliga slottet. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Kungliga slottet. Foto: Helena-Reet Ennet/NordenBladet

 

Lunch på Kungliga slottet

Till lunchen på Kungliga slottet var de nordiska talmännen, statsministrarna, samarbetsministrarna, ambassadörerna i Stockholm och representanter för Nordiska rådet inbjudna.

Under lunchen höll Kungen ett tal där han bland annat sa:

”Ni som är här i dag är alla framstående företrädare för era länder och deras parlament. Men ni representerar samtidigt någonting ännu större: den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet.

Det är något som vi har all anledning att värna om. Många av de samhällsutmaningar som vi står inför överskrider nationsgränserna. Därför måste vi också vara redo att samarbeta över dessa.”

Foto: Övre raden fr.v. Norges talman Tone Wilhelmsen Trøen, Ålands talman Gun-Mari Lindholm, Sveriges talman Andreas Norlén, Finlands talman Matti Vanhanen, Islands talman Steingrímur J. Sigfússon, Danmarks talman Henrik Dam Kristensen. Nedre raden fr.v. Nordiska rådets president Hans Wallmark, Färöarnas sundheds- og nordisk samarbetsminister Kaj Leo Holm Johannesen, Finlands statsminister Antti Rinne, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Kungen och Drottningen, Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, Norges statsminister Erna Solberg, Sveriges statsminister Stefan Löfven, Nordiska rådets vice president Gunilla Carlsson och Ålands vice lantråd Camilla Gunell. (Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna)

FOTOGALLERI & VINNARNA: Nordiska rådets högtidliga prisutdelningsgala vid konserthuset i Stockholm
INFO & PROGRAM: Nordiska rådets 71: a toppmöte och pris gala i Stockholm (27-31 oktober 2019)

_____________________________________________________________________

Lunch hos DD.MM. Konungen och Drottningen på Stockholms slott den 29 oktober 2019 med anledning av Nordiska rådets 71:a session

Statsministrar
Statsminister Mette Frederiksen, Danmark
Statsminister Antti Rinne, Finland
Statsminister Katrín Jakobsdóttir, Island
Statsminister Erna Solberg, Norge
Statsminister Stefan Löfven
Vice lantråd Camilla Gunell, Åland

Statsråd
Minister Mogens Jensen, minister for mat, fiske och jämlikhet och minister för nordiskt samarbete, Danmark

Minister Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och
jämställdhet, Finland

Minister Sigurður Ingi Jóhannsson, nordisk samarbetsminister och trafik- och kommunalminister, Island

Minister Jan Tore Sanner, nordisk samarbetsminister och kunskaps- och integreringsminister, Norge

Statsrådet Anna Hallberg, utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor

Minister Kaj Leo Holm Johannesen, sundheds- og nordisk samarbetsminister, Färöarna

Minister Vittus Qujaukitsoq, finansminister och nordisk samarbetsminister, Grönland

Minister Nina Fellman, kansli- och kommunminister samt nordisk samarbetsminister, Åland

Parlamentariker
Riksdagsledamot Hans Wallmark, Nordiska rådets president, Sverige
Riksdagsledamot Gunilla Carlsson, Nordiska rådets vice president, Sverige

Folketingsledamot Bertel Haarder, Danmark
Folketingsledamot Christian Juhl, Danmark
Folketingsledamot Thomas Jensen, Danmark

Riksdagsledamot Erkki Tuomioja, Finland
Riksdagsledamot Wille Rydman, Finland
Riksdagsledamot Riikka Purra, Finland
Riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto, Finland

Alltingsledamot Oddný G. Harðardóttir, Island
Alltingsledamot Silja Dögg Gunnarsdóttir, Island
Alltingsledamot Steinunn Þóra Árnadóttir, Island

Stortingsrepresentant Martin Kolberg, Norge
Stortingsrepresentant Michael Tetzschner, Norge
Stortingsrepresentant Thorhild Bransdal, Norge
Stortingsrepresentant Ruth Mari Grung, Norge
Stortingsrepresentant Ketil Kjenseth, Norge
Stortingsrepresentant Bente Stein Mathisen, Norge
Stortingsrepresentant Jorodd Asphjell, Norge

Riksdagsledamot Magnus Ek, Sverige
Riksdagsledamot Aron Emilsson, Sverige
Riksdagsledamot Kjell-Arne Ottosson, Sverige
Riksdagsledamot Pyry Niemi, Sverige
Riksdagsledamot Maria Stockhaus, Sverige

Ordförande Jaspur Langgard, Färöarna

Ordförande Karl-Kristian Kruse, Grönland

Lagtingsledamot Britt Lundberg, Åland

Talmän
Talmannen Dr. Andreas Norlén
Talman Henrik Dam Kristensen, Danmark
Talman Steingrímur J. Sigfússon, Island
Talman Matti Vanhanen, Finland
Talman Tone Wilhelmsen Trøen, Norge
Talman Gun-Mari Lindholm, Åland

Nordiska sändebud i Stockholm
Ambassadör Liisa Maria Talonpoika, Finland
Ambassadör Estrid Brekkan, Island
Ambassadör Christian Syse, Norge
Ministerrådet Malene Hedlund, Danmarks chargé d’affaires

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
Generalsekreterare Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets sekretariat, Finland
Rådsdirektör Britt Bohlin, Nordiska rådssekretariatet, Sverige
Delegationssekreterare Lena Eklöf, Nordiska rådets svenska delegation, Sverige

Sverige: Prins Carl Philip delade ut anslag till forskning om för tidigt födda barn

NordenBladet – Torsdagen den 24 oktober delade Prins Carl Philip ut anslag för forskning om för tidigt födda barn. Anslagen kommer från Lilla barnets fond som Prinsen är beskyddare av.

Varje år föds mer än 10 000 barn i Sverige som behöver avancerad vård efter födseln för att överleva och inte drabbas av livslånga funktionsnedsättningar.

Lilla barnets fond är en ideell förening som grundades 2008. Fondens syfte och mål är att samla in pengar till nyföddhetsforskning, stödja utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling inom neonatalvården samt öka allmänhetens kunskap om hälsa och sjukdom hos “det lilla barnet”.

Under ceremonin som hölls på Svenska läkaresällskapet i Stockholm delade Prinsen ut anslag till forskare för forskning om sjukdomar hos svårt sjuka nyfödda barn.

2019 års forskningsanslag gick till:

Erika Baraldi (Stockholms Universitet): Forskar om uppföljning och utveckling efter extremt för tidig födelse. Familjer i undersökningen får ett tidigt interventionsprogram med tio hembesök under spädbarnsåret och följs sedan upp fram till tre års ålder.
Emöke Deschmann (Karolinska universitetssjukhuset): För tidigt nyfödda och sjuka har ofta lågt antal blodplättar som kan leda till komplikationer i form av blödningar. Studien efterforskar nya sätt att upptäcka denna blödningsrisk.
Åsa Jungner (Lund): Studie som undersöker effekter på hjärnan av cirkulerande fritt hemoglobin (syrgasbärare som vanligen är bundet till röda blodkroppar) som frigörs vid cellskada eller blödningar. Studien genomförs som både en djurstudie och som en observationsstudie på barn som genomgår hjärtkirurgi i Lund.
Fredrik Serenius (Uppsala): 2004 till 2007 så registrerades samtliga barn födda före vecka 27 i Sverige som följts upp vid 2,5 och 5,5 års ålder och nu senast vid 12 års ålder. Vårdnadshavare till de barn som av olika anledningar inte deltog har nu accepterat att barnen följs upp i svenska hälsodataregister i stället.
Itay Zamir (Umeå): Studie av blodsocker, näringsintag och hormonprofil hos för tidigt födda barn som föds med mycket låg födelsevikt (<1500g). Risken för långdragen förhöjning av blodsocker kommer studeras och korreleras till riskfaktorer och nutrition.

Foto: Prins Carl Philip tillsammans med stipendiaterna Erika Baraldi, Emöke Deschmann och Itay Zamir (Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna)

ÄLDRE KONSTAPEL Vesa Jauhiainen från sydvästra Finlands polisinrättning har utnämnts till Årets Polis 2019

NordenBladet – Äldre konstapel Vesa Jauhiainen från sydvästra Finlands polisinrättning har utnämnts till Årets Polis 2019. Jauhiainen har arbetat i olika fältuppdrag i närmare 40 år. För tillfället arbetar har i fältövervakningsgruppen på huvudpolisstationen i Åbo, vars huvudsakliga målgrupp är under 18-åriga ungdomar.

Temat för valet av Årets Polis är detta år polisverksamhetens grund, övervaknings- och alarmfunktioner. Poliser med uniform i övervaknings- och larmuppdrag är de första på plats då något händer.

Även utmanande larmuppdrag inom övervakning och fältverksamhet är vardag för Jauhiainen. Han deltar även i Jouha-verksamheten (hantering av folkmassor), har fungerat som utbildare i maktmedel, som motorcykelpolis samt i arbetsgruppen Rad mot radikalisering.

Jauhiainen har även i många år arbetat som närpolis i Kråkkärret i Åbo, tillsammans med andra myndigheter, invånare i området och tredje sektorn har han arbetat särskilt med ungdomar.

Poliser med ansikte behövs i förorterna

Enligt motiveringarna till utnämningen har Jauhiainen under många år fungerat som en exemplarisk polisman i övervaknings och fältverksamheten. För sina yngre kollegor är han ett utmärkt exempel på en person som fortsätter sin karriär efter sin pensionering och som förhåller sig förtjänstfullt, aktivt och entusiastiskt till sitt arbete varje dag.

Enligt väljarna är han just en sådan polisman som behövs på plats, ansikte mot ansikte, i dagens utmanade och flerdimensionella samhälle.

– Jauhiainen har förtjänstfyllt byggt upp en demokratisk och jämlik bild av det finska samhället och med sin verksamhet visat bl.a. många invånare med utländsk bakgrund att polisen i Finland är ärlig och pålitlig, och på så sätt för sin del påverkat hur man förhåller sig till polisen i Åbos förorter, framkommer det i motiveringen för utnämningen.

Lat för att studera

Intresse för arbetet och den ganska korta studietiden påverkade att han sökte sig till branschen.

– Jag har aldrig varit någon bokmal. Medan jag var i armén berättade min mamma för mig att det är ansökningstid till polisskolan nu. Hon samlade sedan ihop alla papper som behövdes, och jag fick ansökan till polisskolan inlämnad, berättar Jauhiainen.

Polisyrket har blivit Jauhiainens kall. 62-åriga Jauhiainen skulle ha blivit pensionerad redan för fyra år sedan, men hans entusiasm gör att han fortsätter arbeta

– Detta är väldigt givande arbete, där man ser resultatet av arbetet. Detta arbete är verkligen viktigt, säger Jauhiainen och syftar särskilt på närpolisarbetet.

Från roddtränare och scoutkårs ledare till ungdomspolis

Efter polisskolan var Jauhiainen “radpolis” i Åbo i ca fyra år. Efter det lockades han till ungdomspolis. eftersom han hade varit roddtränare och scoutkårs ledare och haft mycket att göra med ungdomar.

I och med organisationsförnyelsen år 1994 lades ungdomspolisen ner, varmed han flyttades över till traditionella larmuppgifter. Uppdrag med unga fortsatte fortfarande vid sidan av de andra uppgifterna.

Kråkkärrets invånare vill inte avstå från sin egen polis

När Kråkkärret i Åbo började byggas bestämde polisinrättningen i Åbo att två kvarterspoliser skulle placeras där i slutet av 70-talet. Som bäst är de tre.

Tjänsterna lades ner 2005, då det från Kråkkärret kom ett inflytelserikt sällskap till polishuset – verksamheten får inte avbrytas. Påtryckningarna hade effekt och polisinrättningen beslöt sig för att utnämna en egen närpolis till förorten.

Uppdraget föll på Jauhiainen som kom bra överens med de unga. Detta arbete fortsätter, fastän verksamheten höll på att minskas för några år sedan. Områdets aktiva invånare vidtog återigen åtgärder, bjöd in den Ansvarige Befälspersonen för att höras av Samfundets arbetsgrupp och minskningsåtgärderna lades ner.

Ända sedan början av sin karriär har han varit en förespråkare för polisens förbyggande verksamhet.

– I Kråkkärret har den centrala tanken i polisarbetet varit att polisen har ett ansikte. Polisen är samma person som den unga möter i livets olika skeden. Han är bekant och trygg. De unga vet att jag vet. Mycket hålls inte hemligt. Närkontrollen hålls kvar, säger Jauhiainen.

Just nu har Åbo tre närpoliser. Förutom Kråkkärret får Perno-Pansio och Hallis denna tjänst. För uppgiften har två poliser blivit tillfälligt anställda, och de har med sin aktivitet gjort sig kända i områdena.

Närpolisen har tätt samarbete

Enligt Jauhiainen har närpolisen ett tätt samarbete med andra aktörer i området.

I Kråkkärret funderar man över faktorer som påverkar områdets säkerhet samt skapar en helhetsbild av unga och barn som väcker oro genom regelbundna myndighetsmöten där förutom närpolisen även social-och hälsovårdssektorn, ungdomssektorn, boenderådgivare samt representanter för Normal- och Kråkkärrets skola deltar.

– Områdets större konklav är möten med Kråkkärret-Laustis-Vaala- samfundets arbetsgrupp, där förutom de tidigare nämnda även områdets föreningar, företag och invånare är representerade, berättar Jauhiainen.

Dessutom åker Jauhiainen runt i områdets köpcentrum och skolor för att tala med ungdomar. Även lärare och ungdomsarbetare kan kontakta Jauhiainen direkt om de är oroade över någon ung person.

Kråkkärret har ca 9 000 invånare, av vilka hälften har utländsk bakgrund. I de yngre åldersklasserna är andelen med främmande språk 70 procent. Detta påverkar Jauhiainens arbete, eftersom i synnerhet vuxna personer med utländsk bakgrund har väldigt olika uppfattningar om polisen.

– Unga med utländsk bakgrund respekterar äldre personer, så i detta arbete är en ålder på 60 år och ett krasst utseende klart till fördel, säger Jauhiainen.

Olika sorters situationer utmanar polisens kompetens

Poliser med fältuppdrag hamnar allt oftare i utmanande och överraskande situationer. Att möta våld har blivit vardag för poliser.

– I polisarbetet får man får inte spåra in sig. En bekant kund kan bli en säkerhetsrisk när de är upprörda, eller drogmissbruk kan orsaka ett tillstånd som påminner om psykos. I dessa fall kan personen avvika klart från sitt tidigare beteende. En polis måste vara lämpligt uppmärksam och kunskaperna i taktik och maktmedel måste man tydligt komma ihåg, men utan att glömma sunt förnuft. Mångfalden i de situationer man möter utmanar polisens kompetens, säger Årets Polis.

44. Årets Polis

Årets polis utsågs nu för 44:e gången. Utnämningen gjordes som ett samarbetsprojekt av Helsingfors Juniorhandelskammare, Finlands Polisorganisationers förbund och Polisstyrelsen. Utnämningen offentliggjordes fredagen 11.10.2019 på Riddarhuset i Helsingfors.

Foto: Suomen Poliisijärjestöjen Liiton/Katja Almgren
Källa: NordenBladet.fi