NordenBladet – Onsdagen den 30 oktober hölls en avskedsaudiens på Kungliga slottet.
Ambassadören som nu lämnar Sverige är Demokratiska folkrepubliken Laos ambassadör Bounpheng Saykanya. .
På samma sätt som ambassadören tas emot vid en högtidlig audiens av Kungen när han eller hon tillträder sin tjänst i Sverige sker ett liknande, om än något mindre formellt, möte när ambassadören reser hem igen.
Foto: Kungen och Demokratiska folkrepubliken Laos ambassadör Bounpheng Saykanya (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna) Källa: Kungahuset.se
NordenBladet – Onsdagen den 30 oktober gav Kungen företräde för Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.
I samband med mötet bjöd Mats Malm formellt in Kungen, Akademiens höge beskyddare, till Svenska Akademiens högtidssammankomstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Den ständige sekreteraren presenterade också programmet för sammankomsten samt årets mottagare av det kungliga prisetlänk till annan webbplats.
Svenska Akademien avslutar arbetsåret genom att fira sin högtidsdag med en offentlig sammankomst i Börshuset i Stockholm den 20 december.
Foto: Kungen och Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna) Källa: Kungahuset.se
NordenBladet – Tisdagen den 29 oktober gav Kungaparet lunch för de nordiska statsministrarna, talmännen och andra nordiska politiker i samband med Nordiska rådets session i Sverige.
Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ och bildades 1952. Rådet har 87 valda medlemmar, från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Medlemmarna möts en gång varje år i en så kallad session då även de nordiska ländernas regeringar deltar.
I år genomförs Nordiska rådets 71:a session och mötet hålls i Stockholm mellan den 29 och 31 oktober. På årets agenda står klimat, hållbarhet och ungas engagemang.
Drottningen vid lunchen på Kungliga slottet. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Kungliga slottet. Foto: Helena-Reet Ennet/NordenBladet
Lunch på Kungliga slottet
Till lunchen på Kungliga slottet var de nordiska talmännen, statsministrarna, samarbetsministrarna, ambassadörerna i Stockholm och representanter för Nordiska rådet inbjudna.
Under lunchen höll Kungen ett tal där han bland annat sa:
”Ni som är här i dag är alla framstående företrädare för era länder och deras parlament. Men ni representerar samtidigt någonting ännu större: den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet.
Det är något som vi har all anledning att värna om. Många av de samhällsutmaningar som vi står inför överskrider nationsgränserna. Därför måste vi också vara redo att samarbeta över dessa.”
Foto: Övre raden fr.v. Norges talman Tone Wilhelmsen Trøen, Ålands talman Gun-Mari Lindholm, Sveriges talman Andreas Norlén, Finlands talman Matti Vanhanen, Islands talman Steingrímur J. Sigfússon, Danmarks talman Henrik Dam Kristensen. Nedre raden fr.v. Nordiska rådets president Hans Wallmark, Färöarnas sundheds- og nordisk samarbetsminister Kaj Leo Holm Johannesen, Finlands statsminister Antti Rinne, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Kungen och Drottningen, Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, Norges statsminister Erna Solberg, Sveriges statsminister Stefan Löfven, Nordiska rådets vice president Gunilla Carlsson och Ålands vice lantråd Camilla Gunell. (Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna)
Lunch hos DD.MM. Konungen och Drottningen på Stockholms slott den 29 oktober 2019 med anledning av Nordiska rådets 71:a session
Statsministrar
Statsminister Mette Frederiksen, Danmark
Statsminister Antti Rinne, Finland
Statsminister Katrín Jakobsdóttir, Island
Statsminister Erna Solberg, Norge
Statsminister Stefan Löfven
Vice lantråd Camilla Gunell, Åland
Statsråd Minister Mogens Jensen, minister for mat, fiske och jämlikhet och minister för nordiskt samarbete, Danmark
Minister Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och
jämställdhet, Finland
Minister Sigurður Ingi Jóhannsson, nordisk samarbetsminister och trafik- och kommunalminister, Island
Minister Jan Tore Sanner, nordisk samarbetsminister och kunskaps- och integreringsminister, Norge
Statsrådet Anna Hallberg, utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor
Minister Kaj Leo Holm Johannesen, sundheds- og nordisk samarbetsminister, Färöarna
Minister Vittus Qujaukitsoq, finansminister och nordisk samarbetsminister, Grönland
Minister Nina Fellman, kansli- och kommunminister samt nordisk samarbetsminister, Åland
Parlamentariker Riksdagsledamot Hans Wallmark, Nordiska rådets president, Sverige
Riksdagsledamot Gunilla Carlsson, Nordiska rådets vice president, Sverige
Folketingsledamot Bertel Haarder, Danmark
Folketingsledamot Christian Juhl, Danmark
Folketingsledamot Thomas Jensen, Danmark
Riksdagsledamot Erkki Tuomioja, Finland
Riksdagsledamot Wille Rydman, Finland
Riksdagsledamot Riikka Purra, Finland
Riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto, Finland
Alltingsledamot Oddný G. Harðardóttir, Island
Alltingsledamot Silja Dögg Gunnarsdóttir, Island
Alltingsledamot Steinunn Þóra Árnadóttir, Island
Stortingsrepresentant Martin Kolberg, Norge
Stortingsrepresentant Michael Tetzschner, Norge
Stortingsrepresentant Thorhild Bransdal, Norge
Stortingsrepresentant Ruth Mari Grung, Norge
Stortingsrepresentant Ketil Kjenseth, Norge
Stortingsrepresentant Bente Stein Mathisen, Norge
Stortingsrepresentant Jorodd Asphjell, Norge
Riksdagsledamot Magnus Ek, Sverige
Riksdagsledamot Aron Emilsson, Sverige
Riksdagsledamot Kjell-Arne Ottosson, Sverige
Riksdagsledamot Pyry Niemi, Sverige
Riksdagsledamot Maria Stockhaus, Sverige
Ordförande Jaspur Langgard, Färöarna
Ordförande Karl-Kristian Kruse, Grönland
Lagtingsledamot Britt Lundberg, Åland
Talmän Talmannen Dr. Andreas Norlén
Talman Henrik Dam Kristensen, Danmark
Talman Steingrímur J. Sigfússon, Island
Talman Matti Vanhanen, Finland
Talman Tone Wilhelmsen Trøen, Norge
Talman Gun-Mari Lindholm, Åland
Nordiska sändebud i Stockholm Ambassadör Liisa Maria Talonpoika, Finland
Ambassadör Estrid Brekkan, Island
Ambassadör Christian Syse, Norge
Ministerrådet Malene Hedlund, Danmarks chargé d’affaires
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet Generalsekreterare Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets sekretariat, Finland
Rådsdirektör Britt Bohlin, Nordiska rådssekretariatet, Sverige
Delegationssekreterare Lena Eklöf, Nordiska rådets svenska delegation, Sverige
NordenBladet – Torsdagen den 24 oktober delade Prins Carl Philip ut anslag för forskning om för tidigt födda barn. Anslagen kommer från Lilla barnets fond som Prinsen är beskyddare av.
Varje år föds mer än 10 000 barn i Sverige som behöver avancerad vård efter födseln för att överleva och inte drabbas av livslånga funktionsnedsättningar.
Lilla barnets fond är en ideell förening som grundades 2008. Fondens syfte och mål är att samla in pengar till nyföddhetsforskning, stödja utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling inom neonatalvården samt öka allmänhetens kunskap om hälsa och sjukdom hos “det lilla barnet”.
Under ceremonin som hölls på Svenska läkaresällskapet i Stockholm delade Prinsen ut anslag till forskare för forskning om sjukdomar hos svårt sjuka nyfödda barn.
2019 års forskningsanslag gick till:
Erika Baraldi (Stockholms Universitet): Forskar om uppföljning och utveckling efter extremt för tidig födelse. Familjer i undersökningen får ett tidigt interventionsprogram med tio hembesök under spädbarnsåret och följs sedan upp fram till tre års ålder.
Emöke Deschmann (Karolinska universitetssjukhuset): För tidigt nyfödda och sjuka har ofta lågt antal blodplättar som kan leda till komplikationer i form av blödningar. Studien efterforskar nya sätt att upptäcka denna blödningsrisk.
Åsa Jungner (Lund): Studie som undersöker effekter på hjärnan av cirkulerande fritt hemoglobin (syrgasbärare som vanligen är bundet till röda blodkroppar) som frigörs vid cellskada eller blödningar. Studien genomförs som både en djurstudie och som en observationsstudie på barn som genomgår hjärtkirurgi i Lund.
Fredrik Serenius (Uppsala): 2004 till 2007 så registrerades samtliga barn födda före vecka 27 i Sverige som följts upp vid 2,5 och 5,5 års ålder och nu senast vid 12 års ålder. Vårdnadshavare till de barn som av olika anledningar inte deltog har nu accepterat att barnen följs upp i svenska hälsodataregister i stället.
Itay Zamir (Umeå): Studie av blodsocker, näringsintag och hormonprofil hos för tidigt födda barn som föds med mycket låg födelsevikt (<1500g). Risken för långdragen förhöjning av blodsocker kommer studeras och korreleras till riskfaktorer och nutrition.
Foto: Prins Carl Philip tillsammans med stipendiaterna Erika Baraldi, Emöke Deschmann och Itay Zamir (Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna)
NordenBladet – Äldre konstapel Vesa Jauhiainen från sydvästra Finlands polisinrättning har utnämnts till Årets Polis 2019. Jauhiainen har arbetat i olika fältuppdrag i närmare 40 år. För tillfället arbetar har i fältövervakningsgruppen på huvudpolisstationen i Åbo, vars huvudsakliga målgrupp är under 18-åriga ungdomar.
Temat för valet av Årets Polis är detta år polisverksamhetens grund, övervaknings- och alarmfunktioner. Poliser med uniform i övervaknings- och larmuppdrag är de första på plats då något händer.
Även utmanande larmuppdrag inom övervakning och fältverksamhet är vardag för Jauhiainen. Han deltar även i Jouha-verksamheten (hantering av folkmassor), har fungerat som utbildare i maktmedel, som motorcykelpolis samt i arbetsgruppen Rad mot radikalisering.
Jauhiainen har även i många år arbetat som närpolis i Kråkkärret i Åbo, tillsammans med andra myndigheter, invånare i området och tredje sektorn har han arbetat särskilt med ungdomar.
Poliser med ansikte behövs i förorterna
Enligt motiveringarna till utnämningen har Jauhiainen under många år fungerat som en exemplarisk polisman i övervaknings och fältverksamheten. För sina yngre kollegor är han ett utmärkt exempel på en person som fortsätter sin karriär efter sin pensionering och som förhåller sig förtjänstfullt, aktivt och entusiastiskt till sitt arbete varje dag.
Enligt väljarna är han just en sådan polisman som behövs på plats, ansikte mot ansikte, i dagens utmanade och flerdimensionella samhälle.
– Jauhiainen har förtjänstfyllt byggt upp en demokratisk och jämlik bild av det finska samhället och med sin verksamhet visat bl.a. många invånare med utländsk bakgrund att polisen i Finland är ärlig och pålitlig, och på så sätt för sin del påverkat hur man förhåller sig till polisen i Åbos förorter, framkommer det i motiveringen för utnämningen.
Lat för att studera
Intresse för arbetet och den ganska korta studietiden påverkade att han sökte sig till branschen.
– Jag har aldrig varit någon bokmal. Medan jag var i armén berättade min mamma för mig att det är ansökningstid till polisskolan nu. Hon samlade sedan ihop alla papper som behövdes, och jag fick ansökan till polisskolan inlämnad, berättar Jauhiainen.
Polisyrket har blivit Jauhiainens kall. 62-åriga Jauhiainen skulle ha blivit pensionerad redan för fyra år sedan, men hans entusiasm gör att han fortsätter arbeta
– Detta är väldigt givande arbete, där man ser resultatet av arbetet. Detta arbete är verkligen viktigt, säger Jauhiainen och syftar särskilt på närpolisarbetet.
Från roddtränare och scoutkårs ledare till ungdomspolis
Efter polisskolan var Jauhiainen “radpolis” i Åbo i ca fyra år. Efter det lockades han till ungdomspolis. eftersom han hade varit roddtränare och scoutkårs ledare och haft mycket att göra med ungdomar.
I och med organisationsförnyelsen år 1994 lades ungdomspolisen ner, varmed han flyttades över till traditionella larmuppgifter. Uppdrag med unga fortsatte fortfarande vid sidan av de andra uppgifterna.
Kråkkärrets invånare vill inte avstå från sin egen polis
När Kråkkärret i Åbo började byggas bestämde polisinrättningen i Åbo att två kvarterspoliser skulle placeras där i slutet av 70-talet. Som bäst är de tre.
Tjänsterna lades ner 2005, då det från Kråkkärret kom ett inflytelserikt sällskap till polishuset – verksamheten får inte avbrytas. Påtryckningarna hade effekt och polisinrättningen beslöt sig för att utnämna en egen närpolis till förorten.
Uppdraget föll på Jauhiainen som kom bra överens med de unga. Detta arbete fortsätter, fastän verksamheten höll på att minskas för några år sedan. Områdets aktiva invånare vidtog återigen åtgärder, bjöd in den Ansvarige Befälspersonen för att höras av Samfundets arbetsgrupp och minskningsåtgärderna lades ner.
Ända sedan början av sin karriär har han varit en förespråkare för polisens förbyggande verksamhet.
– I Kråkkärret har den centrala tanken i polisarbetet varit att polisen har ett ansikte. Polisen är samma person som den unga möter i livets olika skeden. Han är bekant och trygg. De unga vet att jag vet. Mycket hålls inte hemligt. Närkontrollen hålls kvar, säger Jauhiainen.
Just nu har Åbo tre närpoliser. Förutom Kråkkärret får Perno-Pansio och Hallis denna tjänst. För uppgiften har två poliser blivit tillfälligt anställda, och de har med sin aktivitet gjort sig kända i områdena.
Närpolisen har tätt samarbete
Enligt Jauhiainen har närpolisen ett tätt samarbete med andra aktörer i området.
I Kråkkärret funderar man över faktorer som påverkar områdets säkerhet samt skapar en helhetsbild av unga och barn som väcker oro genom regelbundna myndighetsmöten där förutom närpolisen även social-och hälsovårdssektorn, ungdomssektorn, boenderådgivare samt representanter för Normal- och Kråkkärrets skola deltar.
– Områdets större konklav är möten med Kråkkärret-Laustis-Vaala- samfundets arbetsgrupp, där förutom de tidigare nämnda även områdets föreningar, företag och invånare är representerade, berättar Jauhiainen.
Dessutom åker Jauhiainen runt i områdets köpcentrum och skolor för att tala med ungdomar. Även lärare och ungdomsarbetare kan kontakta Jauhiainen direkt om de är oroade över någon ung person.
Kråkkärret har ca 9 000 invånare, av vilka hälften har utländsk bakgrund. I de yngre åldersklasserna är andelen med främmande språk 70 procent. Detta påverkar Jauhiainens arbete, eftersom i synnerhet vuxna personer med utländsk bakgrund har väldigt olika uppfattningar om polisen.
– Unga med utländsk bakgrund respekterar äldre personer, så i detta arbete är en ålder på 60 år och ett krasst utseende klart till fördel, säger Jauhiainen.
Olika sorters situationer utmanar polisens kompetens
Poliser med fältuppdrag hamnar allt oftare i utmanande och överraskande situationer. Att möta våld har blivit vardag för poliser.
– I polisarbetet får man får inte spåra in sig. En bekant kund kan bli en säkerhetsrisk när de är upprörda, eller drogmissbruk kan orsaka ett tillstånd som påminner om psykos. I dessa fall kan personen avvika klart från sitt tidigare beteende. En polis måste vara lämpligt uppmärksam och kunskaperna i taktik och maktmedel måste man tydligt komma ihåg, men utan att glömma sunt förnuft. Mångfalden i de situationer man möter utmanar polisens kompetens, säger Årets Polis.
44. Årets Polis
Årets polis utsågs nu för 44:e gången. Utnämningen gjordes som ett samarbetsprojekt av Helsingfors Juniorhandelskammare, Finlands Polisorganisationers förbund och Polisstyrelsen. Utnämningen offentliggjordes fredagen 11.10.2019 på Riddarhuset i Helsingfors.
Foto: Suomen Poliisijärjestöjen Liiton/Katja Almgren
Källa: NordenBladet.fi
NordenBladet – Den senaste istiden slutade senast för 10 000 år sedan. Vid den tiden smälte också det breda istäcket över det estniska territoriet, varefter den tidigare under enorm tyngd kraftigt sjunkna marken började stiga. Marken runt Östersjön stiger ständigt, men inte på samma sätt överallt. Till exempel, i den norra delen av Bottenviken, stiger marken nio millimeter per år. Landet i nordvästra Estland har stigit sedan slutet av den senaste istiden och fortsätter att stiga med upp till 3 millimeter per år.
Landhöjning har i sin tur lett till en situation där fastigheters gräns var vatten inte längre har vatten som tomtgräns enligt markregistret. Landsstyrelsen planerar att ändra situationen så att fastigheten kommer att ha tomtgräns vid vatten igen, säger ERR, det estniska public service radiobolaget.
”Problemet har uppstått eftersom markregistrets uppgifter inte förändras i en situation där strandlinjen förändras i naturen. På öarna och i västra Estland stiger marknivån, så när man tittar på markregisterkartan är den vanliga situationen den att det finns en markremsa mellan den tidigare registrerade egendomen och strandlinjen. Enligt gällande lag sträcker sig emellertid markägandet upp till vattnet när fastigheten ursprungligen var till vattenlinjen. Även om det inte syns i registret sträcker sig markägandet ändå till vattenlinjen”, säger Karmen Kaukver, en talesman för landsstyrelsen.
Nästan 15 000 fastigheter är gränsar till allmänna vattendrag.
“Det finns för närvarande ingen lagstiftning om hur man ändrar strandnära fastigheter på officiella kartor så att de sträcker sig ända till vattenlinjen,” sade Kaukver.
”Landsstyrelsen är medveten om problemet och vi arbetar aktivt med att hitta lösningar och förbereda lagstiftning. Vi är för närvarande i analysfasen. Eftersom detta är en fråga om ägande, kommer vi definitivt att involvera samhället i sökandet efter lösningar. Målet är att gränserna för fastigheterna i registret i framtiden kommer att vara bundna till strandlinjen och förändringen av den naturliga linjen kommer som regel automatiskt att visas i registret”, tillade han.
NordenBladet – Vid den sista sessionen fick E-Estlands råd en översikt över den aktuella situationen och framtidsutsikterna för självkörande fordon. Samrådet drog slutsatsen att provning av självkörande fordon på allmänna vägar i Estland redan är legaliserad och fungerar, men för en bredare rättslig tillämpning är det fortfarande nödvändigt att vänta på ikraftträdandet av motsvarande lag.
En grupp experter på artificiell intelligens har skapats inom statskansliet som utvecklar s.k. Bjära lag vars huvudfunktion är att möjliggöra användning av konstgjord intelligens inom olika områden, men som i tillägg till artificiell intelligens skulle samtidigt skydda även människor.
“Även om test av självkörande bilar på vägar i Estland regleras av lag, blir det svårt när vi försöker förena lagstiftningen med föraren av en självkörande bil och föra dem samman till stadstrafik,” sade Jüri Ratas, premiärminister som lett arbetet i E-Estland råd.
Han tillade att med den ständiga utvecklingen av aratificiell intelligens och dess intrång i vårt dagliga liv finns det ett behov av att skapa en rättslig ram som reglerar användningen av konstgjord intelligens å ena sidan och som också skyddar människor å andra sidan. “Enligt gällande lag är föraren av ett fordon ansvarig för sina handlingar i trafiken”, beskriver Ratas och tillägger att det finns oreglerat ansvar för de beslut som fattas av en självkörande bil.
Ekonomi- och kommunikationsministeriet håller på att förbereda ett nytt transportutvecklingsprogram, som också kommer att innehålla temat självkörande bilar. Den så kallade Bjära lagen, till vilken reglerna för självkörande fordon också har lagts till, kommer justitieministeriet att presentera i mitten av nästa år.
NordenBladet – Från den 27 till den 31 oktober 2019 sammanträder nordiska parlamentariker, ledamöter av Nordiska rådet, flera ministrar och premiärministrar, opinionsbildare och media för Nordiska ministerrådets 71: a session eller toppmöte. Flerdagstoppmötet som hålls i Sveriges riksdag (Sveriges Riksdag i Stockholm, Riksgatan 1) i Stockholm är Nordens största politiska händelse. Årets toppmötes agenda handlar om klimat, hållbar utveckling och ungdomars deltagande i samhället.
Nordiska rådets presskonferens kommer att hållas den 29 oktober från kl. 10.30 till kl. 10.50 i lokalerna RÖ4-43 i riksdagshuset. Nordiska rådets kommunikationsrådgivare finns i lokalerna RV3-16. Toppmötets hashtags på sociala medier är #nrsession, #nrpriser och #nrpol. Journalisterna kan anmäla sig ända fram till den 24 oktober med giltigt presskort här: https://acc.norden.org/sv/
Nordiska rådet delar också ut fem priser varje år som är litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och priset för barn- och ungdomslitteratur. Litteraturpriset är det äldsta av de fem priserna. Det tilldelades första gången 1962 och följdes av musikpriset (1965), miljöpriset (1995), filmpriset (2002) och barn- och ungdomslitteraturpriset (2013). Årets högtidliga pris gala äger rum tisdagskvällen den 29 oktober i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8). Efter prisutdelningen kommer den svenska regeringen att anordna en mottagning för utvalda gäster.
I samband med Nordiska rådets session i Sverige kommer Hans Majestät Kung Karl XVI Gustaf att vara värd för en lunch för gäster som bjuds in till Kungliga slottet. De inbjudna gästerna kommer att bussas från riksdagshuset till det kungliga slottet (29 oktober, 11.50-13.45 Kungliga Slottet, 10770 Stockholm).
Sverige innehar ordförandeskapet för Nordiska rådet 2019.
Agenda för toppmötet 2019 (71st Session of the Nordic Council in Stockholm):
Söndagen den 27 oktober
Ungdomens nordiska råds session 2019. De nominerade till Nordiska rådets pris kommer att inbjudas till ett specialarrangemang i riksdagshuset.
Måndagen den 28 oktober kl. 17.15-18.15, kommer Nordiska rådet att bjuda in representanter för fria föreningar och civilsamhället till en frågestund, där man kan ställa frågor till nordiska politiker om digitalisering och digitalkunskap, och diskutera demokratins villkor ur ett ungdomsperspektiv. Huvudanförandet kommer att hållas av Hans Wallmark, Nordiska rådets ordförande (president), de avslutande orden av Gunilla Carlsson, vice ordförande (vice president) för Nordiska rådet.
Samma dag kommer även följande möten att äga rum: Nordisk gröna vänsters partimöte, Den socialdemokratiska gruppens möte, Nordisk frihet ordnar ett partimöte, Mittengruppens möte, konservativa gruppens möte, Kontrollkommitténs möte.
I samband med Nordiska rådets 71: a session i Stockholm inbjuder riksdagens ordförande och Nordiska rådets ordförande den svenska delegationen till lunch för att fira och erkänna betydelsen av demokrati för våra nordiska välfärdsstater.
Tisdagen den 29 oktober
14.00 – 17.30 Nordiska rådets 71: a session, följt av toppmötet mellan de nordiska premiärministrarna. Reflektion över ämnet: Hur kan den nordiska sociala modellen utvecklas och främja hållbar förändring?
Även på tisdagen kommer det att ordnas ett möte mellan Svenska fotbollsförbundet och utskott i Nordiska rådet för att diskutera en samnordisk ansökan om att arrangera VM i damfotboll 2027. Nordiska kommittén för tillväxt och utveckling och mycket mer.
19.30-21.00 Nordiska rådets priser kommer att delas ut i Stockholms konserthus.
21.00-22.30 Efter utdelningen av Nordiska rådets priser 2019 i Stockholms konserthus, håller den svenska regeringen en mottagning för utvalda gäster i samband med Nordiska rådets 71: a session.
Onsdagen den 30 oktober
Regeringens möte med statsministrarna och regeringsledarna från Färöarna, Grönland och Åland. Plenarsammanträde och möte i Nordiska ministerrådet för kultur, möte i Nordiska ministerrådet för miljö och klimat, Gränshinderrådets möte, samrådsmöte mellan Utskottet för ett hållbart Norden och Nordiska ministerrådet för miljö, presidiets möte med Federationsrådet och parlamentet.
Torsdagen den 31 oktober
Plenum och panelsamtal om #metoo i kultursektorn i Norden.
Hela toppmötets program kan du se HÄR (på svenska) och HÄR (på engelska).
________________________________________
Nordiska rådet (på danska och norska Nordisk Råd, på finska Pohjoismaiden neuvosto, på isländska Norðurlandaráð, på svenska Nordiska Rådet) on ett samarbetsorgan mellan de nordiska staternas parlament. Dess medlemsländer är Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark och de självstyrande områdena Färöarna (Danmark), Grönland (Danmark) och Åland (Finland). Syftet med Nordiska rådet är att upprätthålla och utveckla samarbetet i Norden på det juridiska, kulturella, transport-, miljö-, sociala och ekonomiska området. Ramen för samarbete definieras i Helsingforsavtalet. Rådet består av företrädare för parlamenten som väljs varje år. Regeringar är ansvariga inför Nordiska rådet.
Nordiska rådets organ är:
– en generalförsamling som består av samtliga ledamöter i rådet – ett presidium bestående av presidenten (roterande bland länderna) och ett antal ledamöter definierade i Nordiska rådets stadgar – fem ständiga kommittéer
Varje land, med undantag av Island, har totalt 20 platser i Nordiska rådet (tillsammans med de autonoma områdena) och Island har 7 platser. Nordiska rådet har totalt 87 medlemmar, valda av parlamenten i medlemsstaterna och i de autonoma områdena.
Nordiska rådet har sitt huvudkontor i Köpenhamn. Arbetsspråken är danska, norska och svenska.
NordenBladet – Ackrediteringen för journalister till Nordiska rådets 71:a session i Stockholm den 29-31 oktober 2019 har öppnat. Via länken nedan kan du som journalist ackreditera dig både till sessionen och Nordiska rådets prisutdelning.
Sessionen är årets största nordiska politiska forum där parlamentariker, statsministrar och en rad övriga ministrar från hela Norden möts.
Sessionens första dag inleds med ett toppmöte mellan Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna, en frågestund där rådets medlemmar kan ställa frågor direkt till regeringscheferna. Temat för debatten är hållbar omställning.
Under den andra dagen ger de nordiska samarbetsministrarna samt utrikes- och försvarsministrarna sina redogörelser i plenum. Dessutom ska rådet besluta om en ny strategi för nordiskt samarbete om samhällssäkerhet.
Utöver det kommer sessionen att behandla en rad så kallade medlemsförslag, som har lämnats in av Nordiska rådets 87 medlemmar.
Sessionen öppnas tisdagen den 29 oktober kl. 14.00 och avslutas torsdagen den 31 oktober kl. 15.00. På den sista sessionsdagen väljs en ny president och vice president för 2020.
Nordiska rådets priser delas ut på tisdag
På tisdagskvällen den 29 oktober hålls Nordiska rådets festliga prisgala i Konserthuset i Stockholm (Hötorget 8, 103 87 Stockholm, Sweden). Där delas rådets fem priser ut (Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris, filmpris, litteraturpris, musikpris och miljöpris). Endast journalister med ackreditering till sessionen får delta i prisutdelningen. Direkt efter prisutdelningen blir det presskonferens och fotosession.
Dags att ackreditera sig
Journalister som vill bevaka Nordiska rådets session och prisutdelning ska ackreditera sig senast 24 oktober kl. 14 (svensk tid). Giltigt presskort krävs. I samband med sessionen ordnas också presskonferenser. Ackrediteringen gäller till samtliga presskonferenser om inte annat meddelas.
Journalister som har gällande pressackreditering till Sveriges riksdag behöver ingen ackreditering till Nordiska rådets session, men den som också vill delta i prisutdelningen måste ha ackreditering till sessionen.
Vid frågor om sessionen, kontakta Matts Lindqvist, +45 29 69 29 05 eller matlin@norden.org
Vid frågor om prisutdelningen, kontakta Elisabet Skylare, +45 21 71 71 27 eller elisky@norden.org
Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentarikerförsamling. Höstsessionen är det årliga forumet för politisk debatt mellan rådet och de nordiska regeringarna, representerade i Nordiska ministerrådet. På Twitter kan sessionen följas på #nrsession #nrpol och #nrpriser.
NordenBladet – Den 13-åriga student vid den judiska skolan i Tallinn, som studerat fiol vid Saku musikskola under sex år, fick börja njuta frukterna av sitt arbete. Estella Elisheva, som nominerades till den bästa fiolinisten i Nordvästra Estland i sin åldersgrupp, uppträdde som sångare i Israel i juni och i augusti fick hon ett alldeles nytt artistvisum för att ge fiolkonserter i Japan. För den unga musikern som tidigare bara uppträtt i Estland och Skandinavien är det ett stort steg på karriärstegen, vilket kommer att inspirera till att öva mera och överväga en karriär som musiker.
”Varje prestation inspirerar till att träna och arbeta hårdare. Att få uppträda ger en fantastisk upplevelse och mycket energi, nya bekantskaper och idéer för framtida planer. Ju mer jag övar, desto mer gillar jag musik eftersom färdigheterna möjliggör att spela musik på gehör och det blir lättare och lättare att lära sig nya stycken. Inte så mycket just nu men så småningom börjar jag skriva musik själv”, säger Estella Elisheva till NordenBladet.ee.
”Jag har det relativt lätt – på musikskolan har jag de bästa lärarna på plats tre eller fyra gånger i veckan för att dela med sig av sina kunskaper, med min fiolärare Kaari Klesment och min solfedzo-lärare Urmi Sinisaar har jag haft fantastik tur, och mamma som arrangerar, är manager och tar hand om mediakontakter. Mamma är mitt största fan – ger erkännande och inspiration varje dag. Mitt jobb är bara att öva. Jag uppträder nu som soloartist och med orkester. Men till exempel för Japan satte vi ihop en tillfällig grupp med fiol + kantele för att introducera estnisk musik där. För närvarande innehåller min repertoar mycket traditionell musik och folklore. Efter att ha återvänt från Japan kommer jag tillsammans med kantelespelaren Sandra Serena att ge ett par konserter även i Estland – även om de kommer att vara relativt små konserter, för mindre publik, men programmet är redan klart och varför skulle vi inte uppträda tillsammans igen. Jag kommer att spela solo även på en tillställning som Estlands president står för. ”
I Japan gav du många konserter och uppträdde på Estlands Musik Dag. Hur gick det med konserterna och planerar du att uppträda i Japan även i framtiden? ”Konserterna gick mycket bra. Konstellationen violin + kantele var ganska fascinerande som variation, eftersom jag vanligtvis spelar ensam, med ackompanjemang med flygel eller synth. Kantele bidrar med den nordiska mystiken, passar mycket bra ihop. Med 127 miljoner invånare är Japan världens 10: e största befolkning, med en enorm marknad och den japanska publiken förstår att värdesätta kvalitetsmusik. Nordens och vår kultur är djup, fascinerande och mystisk – vår musik är fantastisk att spela och bra att lyssna på. Det förmedlar lugn och ger styrka. Jag kommer säkert att uppträda i Japan även i fortsättningen.
Du säger det så säkert som om något redan är planerat? Hur fungerar det för en 13-åring att uppträda på andra sidan jordklotet? “Inget är spikat än, men det blir konserter när de planeras och organiseras. Min mamma, som är min manager, tar hand om alla praktiska detaljer. Jag har fått tillstånd upprättat hos en notarie att resa ensam, jag pratar fyra språk (Estella Elisheva talar förutom estniska även engelska och ryska flytande och har studerat hebreiska under sju år – red.), mamma gör kontrakt med agenter som i sin tur arbetar för evenemangen och deras marknadsföring och i utlandet med de lokala arrangemangen. Redan på flygplatsen i Japan möttes jag av den som ordnade allt för den Japanska delen – hotellen, dagsprogrammen, workshops och framträdandena är minutiöst planerade. Den här gången är jag artist för det japanska företaget Harmony Fields, och inom ramen för det gemensamma projektet för den japanska staden Saku och Saku i Estland.”
Vilkens slags framtidsplaner har du som artist? ”Just nu gör jag inga långtidsplaner för min karriär. Jag övar så mycket som möjligt, för jämfört med professionella musiker är jag totalt novis och nu kommer jag att ha tid till att komponera själv. Jag vill utveckla mig själv även som en kompositör och ge mitt bidrag till den estnisk musiken.”
Mer info om den unga fiolinisten Estella Elishevas sysslor hittar ni på hennes hemsida: estellaelisheva.com och foton från resan i Japan kan ni se på hennes Instagram-konto: @estella.elisheva
Bild: Från vänster Shigekazu Yamada, Laura Linnaks, Sandra Sulin, Estella Elisheva, Aivar Surva och Mari Jürjens. (Harmony Fields/ Kazuhiro Kamio)
Förutom de estniska musikerna Estella Eisheva och Sandra Serena Sulin var denna gång med på denna turné till Japan och på Estlands Musik Dag även skådespelare och sångare Mari Jürjens (f.d. Pokinen) och kompositör och musiker Aivar Surva. Tidigare har flera andra estniska artister besökt Japan genom Harmony Fields – till exempel folkmusiker och sångare Mari Kalkun och folk-gruppen Trad.Attack!
