I Finland kan man njuta av fantastiska vattendrag och av Östersjön, men det finns också rikligt med vattendrag som behöver restaureras. Vattendrag som övergöds, blir grundare och växer igen behöver någon som kan restaurera dem, och de som restaurerar behöver både information och pengar. Insatser behövs också för att man ska kunna avhjälpa de olägenheter som dämning, röjning, torrläggning och vattenbyggnad har orsakat. Inför vattenväsendet Ahtis namnsdag den 21 juni uppmanar programmet för effektiverat vattenskydd aktörer att ansöka om finansiering för restaureringsprojekt.

”Lokalt samarbete och aktiva insatser ger skjuts åt restaureringen av vattendrag. Varje insats i vården av närliggande vattendrag ger regionen livskraft, ökar möjligheterna att njuta av vattendragen och är till nytta för vattennaturen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Programmet för effektiverat vattenskydd vill stödja det viktiga restaureringsarbete som olika organisationer utför och även bjuda in nya aktörer. På hösten är det möjligt att ansöka om statsunderstöd hos närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), men det är bra att redan under sommaren göra vissa förberedelser:

• söka samarbetspartner, eftersom de flesta projekt drar nytta av samarbete,
• fråga råd av till exempel restaureringsexperter vid NTM-centralerna, miljöväsendet i kommunen, en regional vattenskyddsförening eller något annat regionalt vattenvårdsnätverk. Det nationella nätverket för restaurering av vattendrag kan också tillhandahålla information om restaureringsarbete och kontakter till samarbetspartner.
• fundera på hur motfinansiering kan ordnas för restaureringsprojektet,
• planera projektet, dvs. utreda vattenstatusen och vilka åtgärder som redan vidtagits samt ta reda på om restaureringsåtgärderna kräver tillstånd,
• bekanta sig med andra projekt för restaurering av vattendrag och hitta nya idéer och metoder.

Den exakta ansökningstiden fastställs senare i juni.

Redan drygt hundra restaureringsprojekt runt om i Finland har inletts tack vare finansiering från programmet för effektiverat vattenskydd. År 2020 har det reserverats omkring 4 miljoner euro i statsunderstöd för restaurering av vattendrag.

Vattendragsrestaurering lönar sig

Vattendragens tillstånd har en betydande inverkan på såväl naturens välmående som människornas välbefinnande. Genom restaureringsåtgärder säkerställer vi att även kommande generationer får njuta av en trivsam boendemiljö och kan använda vattnen för rekreation, till exempel för att bada och fiska. Akvatiska ekosystem och fiskbestånd som kännetecknas av mångfald har också de bästa förutsättningarna att anpassa sig till klimatförändringen.

Även små lokala projekt kan ha stor inverkan. Välmående vattendrag stärker hela den ekonomiska regionens livskraft. De stöder fiskerinäringen, skapar möjligheter till affärsverksamhet kring turism, stimulerar byaverksamheten och gör regionen attraktivare för potentiella nya invånare och företagare.

Information och anvisningar om ansökan om understöd

Information om restaurering av vattendrag:

Mer information:

Jenni Jäänheimo, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 349, jenni.jaanheimo@ym.fi

Pinja Kasvio, forskare, nätverket för restaurering av vattendrag, tfn 0295 252 149, pinja.kasvio@ymparisto.fi

Med hjälp av det femåriga programmet för effektiverat vattenskydd (2019–2023) vill man minska utsläppen av näringsämnen från jord- och skogsbruket, restaurera vattendrag och stärka nätverken av experter och aktörer, minska utsläppen av skadliga ämnen i vattnet i städerna, sanera vrak som utgör en miljörisk i Östersjön samt finansiera forskning och utvecklingsarbete.

I Finland kan man njuta av fantastiska vattendrag och av Östersjön, men det finns också rikligt med vattendrag som behöver restaureras. Vattendrag som övergöds, blir grundare och växer igen behöver någon som kan restaurera dem, och de som restaurerar behöver både information och pengar. Insatser behövs också för att man ska kunna avhjälpa de olägenheter som dämning, röjning, torrläggning och vattenbyggnad har orsakat.

En arbetsgrupp som ska fundera ut sätt att minska skador och problem som vitkindade gäss orsakar, inleder arbetet. Arbetsgruppen förväntas lägga fram konkreta förslag före utgången av augusti.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen tillsatte i dag en gemensam arbetsgrupp. Arbetsgruppen har till uppgift att komma med förslag till nödvändiga åtgärder för att minska de skador och problem som vitkindade gäss orsakar.

Gruppen ska fundera på både förebyggande åtgärder, såsom fågelåkrar, dispenser, skyddsjakt och ersättningssystem. Tidsplanen är snäv, arbetet ska vara klart före utgången av augusti.
I arbetsgruppen sitter företrädare för jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen och Finlands viltcentral.

Ordförande är Ari Niiranen, överdirektör vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen.  
Vitkindade gäss har i vår orsakat stora skador i synnerhet i Norra Karelen. Ministrarna Jari Leppä och Krista Mikkonen besökte den 26 maj Kides för att skapa sig en bild av situationen. Ministrarna beslutade söka lösningar på den svåra situationen tillsammans.

– Vitkindade gäss orsakar nu orimliga förluster för jordbrukarna och vi måste lösa det här på något sätt.  Vi behöver alla möjliga verktyg för att förebygga skador. Jordbrukarna måste få försvara sin näring. Därför tycker att det är nödvändigt med skyddsjakt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. 

– Ställvis har skadorna på odlingar varit enorma och lett till att många jordbrukare hamnat i en alldeles orimlig situation. Jordbrukarna har med rätta varit mycket oroade över att det foder som djuren behöver inte räcker till och att det blir inkomstförluster. Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen har beredskap att så snabbt som möjligt betala ersättningar för skador orsakade av vidkindade gäss. För att vi ska kunna lösa problemet på lång sikt behöver vi ett brett spektrum av metoder som gäller såväl förebyggande åtgärder som fågelåkrar. Nu vill vi i samarbete fundera på lösningar, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Arbetsgruppen tar tillvara de möjligheter som den redan pågående beredningen ger.  Till exempel bereder miljöministeriet just nu en ny lag om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. 

Mer information:

Teppo Säkkinen, minister Leppäs specialmedarbetare, tfn 050 516 2868, teppo.sakkinen@mmm.fi
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi
Ari Niiranen, överdirektör, NTM-centralen i Norra Karelen, tfn 0295 026 060, ari.niiranen@ely-keskus.fi

En arbetsgrupp som ska fundera ut sätt att minska skador och problem som vitkindade gäss orsakar, inleder arbetet. Arbetsgruppen förväntas lägga fram konkreta förslag före utgången av augusti.

Miljöministeriet och Forststyrelsen informerar

Statens budgetfinansiering för skötseln av nätverket av naturskyddsområden har i år ökat betydligt. Tilläggsfinansieringen ska användas till att restaurera konstruktioner i strövområdena och vårda naturen. En betydande satsning på naturen utgör livsmiljöprogrammet Helmi, där målet är att restaurera och vårda de mest hotade livsmiljöerna. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besöker i dag Koli nationalpark för att se hur arbetet framskrider.

”Försämrade livsmiljöer utgör den största direkta orsaken till att den biologiska mångfalden minskar. Inom livsmiljöprogrammet Helmi förbättrar vi tillståndet för värdefulla naturtyper, såsom myrar, vårdbiotoper, lundar, solexponerade miljöer, småvatten och fågelvatten. Det finns en hel del områden att restaurera och vårda också i de skyddsområden som redan inrättats. Tack vare forskningsdata vet vi var naturvårdsarbetet och iståndsättningen är mest betydande”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Forststyrelsens naturtjänster använder år 2020 ca 10 miljoner euro för genomförande av Helmi-programmet nationellt. ”Många naturtyper, till exempel vårdbiotoper, lundar och fågelvatten, kräver återkommande vård. Därför är det nödvändigt med kontinuitet i finansieringen, det leder till att mångfaldsvärdena kan bevaras. Utöver Helmi-programmet arbetar Forststyrelsen för bevarad mångfald genom flera EU-finansierade projekt”, berättar Tuula Kurikka, chef för naturskydd och vård av kulturarvet vid Forststyrelsen.

Nya svedjemarker iståndsätts och lundar vårdas i Koli

I de områden som minister Mikkonen besöker i Koli utförs grundlig iståndsättning av nya svedjemarker och vård av lundar. Svedjemarkerna från 1990- och 2000-talen iståndsätts för betesgång, eftersom det hör till traditionell markanvändning på svedjemarker att låta dem bli betesmark efter odling. I Koli nationalpark har man upprätthållit en unik tidsserie av svedjebrukskultur, så det är viktigt att de nya marker som i dag bränns förblir öppna och vårdas traditionellt. Vårdbiotoperna är nationellt sett starkt hotade livsmiljöer med egna växt- och insektsarter. Växtligheten på de nya svedjemarkerna fälls delvis maskinellt, medan man i skötseln av vårdbiotoper huvudsakligen förlitar sig på betesdjur och manuell slåtter.

Lundarna vårdas genom att man avlägsnar granar. Koli har många naturligt grandominerade, frodiga lundar och lövträdsdominerade lundar som uppkommit i och med gammal svedjebränning, men många av områdena har blivit för grandominerade eller brukats för granplantering. Granarnas skugga och den sura barrförnan leder till svårare förhållanden för lundväxtligheten i fältskiktet. Genom att avlägsna granar kan man öka ljusmängden och öka andelen lövträd. I lundarna lever bland annat många hotade eller krävande kärlväxter och moss- och svamparter. Arbetena utförs antingen manuellt eller maskinellt.

I nationalparken iståndsätts också servicekonstruktioner

Servicestrukturerna i Koli nationalpark iståndsätts med statlig finansiering för framtidsinvesteringar. Köket i Kolis naturum Ukko har redan under våren renoverats så att det bättre motsvarar den nya kaféföretagarens behov. Dessutom har värmedistributionsnätet i huset balanserats och trädörrarna förnyats. I Alamaja i Koli hamn renoveras bastun och man börjar snart planera hur övergången till jordvärme ska genomföras. Hyresstugorna i Koli nationalpark iståndsätts och verandan till restaurangen Kolin Ryynänen renoveras. Det finns också planer på att förnya utställningarna i Kolis naturum Ukko med hjälp av medel för framtidsinvesteringar. Den kommande utställningen har samband med produktifieringen av dagsrutterna.

Med hjälp av finansiering för BeetlesLIFE-projektet ser man till att lederna blir stadigare och att trappor och spångar förnyas. Sådana arbeten utförs i området från parkeringsplatsen vid Pirunkirkko mot Jauholanvaara, mellan Ala- och Ylä-Murhi och på de leder som går från Pieni-Koli mot Rinnetupa. Man strävar också efter att lösa parkeringsproblemen vid Koli. Planeringen av parkeringsplatserna håller på att konkurrensutsättas, och planeringsarbetet inleds i augusti.

Mer information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Tuula Kurikka, chef för naturskydd och vård av kulturarvet, Forststyrelsen, tuula.kurikka@metsa.fi, tfn 0206 395 923

Statens budgetfinansiering för skötseln av nätverket av naturskyddsområden har i år ökat betydligt. Tilläggsfinansieringen ska användas till att restaurera konstruktioner i strövområdena och vårda naturen. En betydande satsning på naturen utgör livsmiljöprogrammet Helmi, där målet är att restaurera och vårda de mest hotade livsmiljöerna. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besöker i dag Koli nationalpark för att se hur arbetet framskrider.

Statsrådet har i dag fattat beslut om de understöd för kommunalteknik som beviljas ur statens bostadsfond och som hänför sig till intentionsavtalen för markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal). Åren 2020–2023 beviljas sammanlagt 60 miljoner euro i understöd, och med detta belopp stöds i synnerhet kompletteringsbyggande.

Understöden för kommunalteknik utgör en del av statens insats i de MBT-avtal som ingås med de fyra största stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Dessutom pågår förhandlingar på tre nya MBT-regioner Jyväskylä, Kuopio och Lahtis. Med MBT-avtalen eftersträvas en bostadspolitik som kommunerna gemensamt ansvarar för samt välfungerande trafiksystem.

Med understöden för kommunalteknik påskyndas bostadsproduktionen i områden med stor efterfrågan på bostäder. Med kompletteringsbyggande kan man diversifiera bostadsutbudet i bostadsområdena och tillhandahålla bättre tjänster för invånarna, i synnerhet i områden som förtätas. Genom att satsa på grönområden kan man bevara och förbättra trivseln i ett område vid sidan av kompletteringsbyggandet.

Understöd beviljas för anläggande av gatuområden och parker som behövs i ett bostadsområde och för de byggåtgärder som kompletteringsbyggandet förutsätter och som kommunen ansvarar för. Understödet kan uppgå till högst 30 procent av projektkostnaderna.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). ARA skickar ansökningsinstruktionerna till kommunerna den 15.6.2020.

Mer information:

Anu Karjalainen, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 067, anu.karjalainen@ym.fi
Ulla Laapotti, energispecialist, ARA, tfn 029 525 0824, ulla.laapotti@ara.fi

Statsrådet har i dag fattat beslut om de understöd för kommunalteknik som beviljas ur statens bostadsfond och som hänför sig till intentionsavtalen för markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal). Åren 2020–2023 beviljas sammanlagt 60 miljoner euro i understöd, och med detta belopp stöds i synnerhet kompletteringsbyggande.

Miljöministeriet och kommunikationsministeriet informerar

Uppföljningen av det avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) som staten och Helsingforsregionens kommuner ingått för 2016–2019 har slutförts. Bostadsproduktionen, planläggningen och trafiken i stadsregionen har utvecklats i enlighet med målen, och de överenskomna åtgärderna har i regel genomförts väl.

I avtalet kom parterna överens om gemensamma mål och konkreta åtgärder för hur regionens samhällsstruktur kan utvecklas. Avtalet har bidragit till en enhetligare samhällsstruktur i stadsregionen och skapat förutsättningar för hållbar mobilitet. När det gäller mobilitet har man styrt utvecklingen mot hållbara färdsätt. Genom avtalet har man främjat en fungerande bostadsmarknad och drivit på bostadsproduktionen för att bostadsutbudet bättre ska motsvara den ökande efterfrågan.

– MBT-avtalen har skapat en verksamhetskultur som binder parterna till gemensamma mål, förklarar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. – Det är fint att se att detta lett till resultat. Utan avtal skulle stadsregionerna knappast uppvisa samma utveckling mot en hållbar och koldioxidneutral stadsregion, påpekar Mikkonen.

– Partnerskapet mellan staten och stadsregionerna är viktigt och bör fördjupas för att det ska vara möjligt att fortsätta förbättra hållbarheten i markanvändningen och boendet utifrån en utveckling av trafiksystemet. För att målen för minskning av utsläppen från trafiken ska nås krävs det i fortsättningen fler åtgärder som främjar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik och andra hållbara färdsätt, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Målet för byggande av nya bostäder i Helsingforsregionen var ambitiöst och skärptes årligen. Under avtalsperioden byggdes över 64 000 bostäder i regionen, vilket överskred det uppställda målet med 4 000 bostäder. Kommunerna skiljde sig åt i fråga om hur målet uppnåddes. Bostadsproduktionen var i hög grad inriktad på fritt finansierade flervåningshus. Av de bostäder som färdigställdes i regionen understöddes ca 14 500 med statligt räntestöd. – Bostadsproduktionen har under den gångna fyraårsperioden varit oerhört omfattande, och på detta sätt har man kunnat svara på det stora behovet av bostäder med skäliga boendekostnader, berättar minister Mikkonen.

Under avtalsperioden 2016–2019 byggdes största delen av bostäderna i Helsingforsregionen i områden som identifierats som hållbara med tanke på samhällsstrukturen och tillgängligheten. Av de färdiga bostäderna hade 87 procent ett läge som är fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen. Andelen byggande i mer glest bebyggda områden utanför detaljplanerna utgjorde endast en procent. Sammanlagt 89 procent av den våningsyta som godkänts i planläggningen var förlagd till områden med bra läge. I regionen godkändes sammanlagt 5,77 miljoner kvadratmeter detaljplanerad våningsyta, vilket nästan nådde det planläggningsmål som ställts upp i avtalet. Det fanns också skillnader mellan kommunerna i fråga om planläggningen.

De trafikrelaterade åtgärder som fastställts i avtalen har i regel genomförts väl. De största förändringarna i kollektivtrafiken inom HRT-området är genomförandet av Västmetron och inledandet av arbetet med Spår-Jokern. Under avtalsperioden ökade antalet resor inom kollektivtrafiken. Gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken har främjats genom gemensamma åtgärder.

– MBT-avtalen kommer att få allt större betydelse. Under den avtalsperiod som nu inleds kommer satsningarna på hållbar tillväxt och trafik i städerna att vara historiskt omfattande. Staten och städerna kan tillsammans bidra till minskade utsläpp från trafiken och skapa klimatneutrala städer, säger minister Harakka.

Staten och stadsregionerna Helsingfors, Uleåborg, Tammerfors och Åbo har nått ett förhandlingsresultat om nya MBT-avtal för åren 2020–2031. Avtalen träder i kraft när de har godkänts av regionerna och statsrådet. Man kommer att fortsätta förhandlingarna med tre nya regioner, Jyväskylä, Lahtis och Kuopio, i syfte att utvidga förfarandet med MBT-avtal.

Mer information:

Tommi Laanti, bostadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, tommi.laanti@ym.fi

Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 040 059 3706, timo.kievari@lvm.fi

Uppföljningen av det avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) som staten och Helsingforsregionens kommuner ingått för 2016–2019 har slutförts. Bostadsproduktionen, planläggningen och trafiken i stadsregionen har utvecklats i enlighet med målen, och de överenskomna åtgärderna har i regel genomförts väl.

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till förordning i vilken det fastställs krav på energiprestandan för system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, system för platsbaserad elproduktion och självreglerande anordningar. Kraven ska tillämpas både på nya byggnader och på reparations- och ändringsarbeten, liksom även när en byggnads användningsändamål ändras.

Syftet med förordningen är att säkerställa att byggnadernas installationssystem är energieffektiva och att inomhusklimatet håller god kvalitet. Förordningen utgör ett led i det nationella genomförandet av en ändring av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Syftet med ändringen av direktivet är att förbättra byggnaders energiprestanda och på så sätt stävja klimatförändringen.

Enligt utkastet till förordning ska de anordningar som installeras för reglering av inomhustemperaturen i nya byggnader vara självreglerande och separat reglera temperaturen i varje rum eller i ett visst område. Som självreglerande anordningar räknas till exempel termostatventiler för radiatorer. Kraven ska tillämpas på nya byggnader samt vid byte av värmegeneratorer eller värmeväxlare när kravet är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

Om det installeras ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning eller ett system för platsbaserad elproduktion i byggnaden, ska de uppfylla förordningsutkastets krav avseende totala energiprestanda, dimensionering, installation, ibruktagande och kontroll. Kraven ska tillämpas på nya byggnader samt på nya system och på system som byts ut eller uppgraderas i de fall kraven är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt genomförbara. Den totala energiprestandan bör också bedömas och dokumenteras.

Användningen av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning samt system för platsbaserad elproduktion ökar. Utkastet till förordning har utarbetats så att det inte begränsar ibruktagandet av tekniska innovationer i byggnader. Förordningen medför inga nya tillståndsförfaranden.

Förordningen avses träda i kraft den 1 oktober 2020.

Utlåtanden kan lämnas fram till den 8 juli 2020 på adressen Utlåtande.fi.

Mer information:

Maarit Haakana, miljöråd, tfn 0295 250 069, maarit.haakana@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till förordning i vilken det fastställs krav på energiprestandan för system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, system för platsbaserad elproduktion och självreglerande anordningar. Kraven ska tillämpas både på nya byggnader och på reparations- och ändringsarbeten, liksom även när en byggnads användningsändamål ändras.

Miljöministeriet och kommunikationsministeriet informerar

Staten och kommunerna i de stora stadsregionerna har nått ett förhandlingsresultat om nya avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). MBT-avtal upprättas för åren 2020–2031 tillsammans med stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg.

Staten och städerna kommer att utveckla markanvändningen, boendet och trafiken i stadsregionerna med en rekordstor satsning under den MBT-avtalsperiod som nu inleds. Regeringen förbinder sig att avsätta 936 miljoner euro för denna helhet. Uppsättningen åtgärder är också mångsidigare än tidigare. I MBT-avtalen fastställs gemensamma mål för utvecklingen av samhällsstrukturen och för bostadsproduktionen de kommande åren samt för åtgärder för att utveckla hållbara färdsätt och trafiksystemet.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är nöjd över de gemensamma målen för utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken och över starkare finansiering. Staten förbinder sig att finansiera understöd för kommunalteknik och startbidrag inom den statsunderstödda bostadsproduktionen till ett belopp av 180 miljoner euro åren 2020–2023.

– Avtalen bidrar till målet om ett klimatneutralt Finland genom att rikta markanvändningen så att den utsläppsfria trafiken ökar och boendet också koncentreras till områden med goda trafikförbindelser. – Stadsregionerna förbinder sig att minska bostadslösheten, öka den efterfrågade produktionen av bostäder med skäliga boendekostnader och samtidigt påskynda träbyggandet. Jag är glad över att spårprojekten har en stark roll och att det satsas på kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik, säger Mikkonen.

Befolkningsmängden i stadsregionerna förväntas också i fortsättningen öka kraftigt, och det innebär att ett av de centrala målen i avtalen är att påskynda bostadsproduktionen. Målet för till exempel Helsingforsregionen är att det ska byggas 200 000 nya bostäder fram till 2030. I samband med byggandet av bostäder ska man se till att områdena utvecklas på ett balanserat sätt och att det erbjuds bostäder med olika administrationsformer. I avtalen nämns också regeringsprogrammets mål om att bostadslösheten ska avskaffas på två valperioder.

När det gäller trafiken riktas satsningarna särskilt på hållbara färdsätt, förutsättningarna för kollektivtrafik och utveckling av spårtrafiken. Med detta strävar man efter minskade växthusgasutsläpp från trafiken samt hållbarare markanvändning och boende.

– Vi nådde ett förhandlingsresultat efter långa och stundtals svåra förhandlingar mellan städerna och staten. Resultatet måste ännu fastställas av städernas beslutande organ. Satsningen på hållbar stadstrafik är historisk: 755 miljoner euro. Den stöder sysselsättning och tillväxt, och är en ypperlig klimatsatsning, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

– MBT-avtalen står för konkret klimatstimulans och för sådant samarbete mellan staten och de stora städerna som krävs för att de stora frågorna ska kunna lösas. Bostadsbristen kan inte lösas utan extra satsningar, och utsläppsfri trafik är inte möjligt utan omfattande satsningar på spårtrafiken, framhåller minister Harakka.

Genom avtalen stärks samarbetet dels mellan kommunerna i stadsregionen, dels mellan regionen och staten. Avtal har ingåtts sedan 2011, och de har utgjort ett effektivt verktyg när det gäller att utveckla stadsregionerna tillsammans på ett långsiktigt och hållbart sätt. I enlighet med regeringsprogrammet ingås MBT-avtalen nu för en längre period, 12 år. Det gör det lättare att göra upp långtgående planer för utveckling av samhällsstrukturen och genomföra stora trafikinvesteringar. De konkreta åtgärderna gäller de första fyra åren, och efter det ska avtalen uppdateras.

Hållbara färdsätt i stadsregionerna

Staten förbinder sig att investera minst 755 miljoner euro i trafikprojekt i de stadsregioner som omfattas av avtalen, vilket får igång investeringar i trafiksystemet som motsvarar långt över en miljard euro. En förutsättning för statlig finansiering är att kommunerna på motsvarande sätt förbinder sig att genomföra de projekt som fastställts i förhandlingsresultatet och investerar i dem. Staten deltar i planeringen och genomförandet av spårvägsprojekt i städerna. Dessutom stöder staten sådana kostnadseffektiva projekt för förbättring av trafiksystemet som främjar infartsparkering för bilar och cyklar, förbättrar förutsättningarna för gång- och cykeltrafik, bekämpar buller samt förbättrar trafiksäkerheten och logistiken. Utöver infrastrukturen stöder staten en utveckling av kollektivtrafiktjänsterna i stadsregionerna och digitala lösningar.

I MBT-avtalen kommer parterna också att avtala om nödvändiga investeringar som utgör en förutsättning för en långsiktig utveckling av spårtrafiken. Helsingforsregionens kommuner och Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) kommer i samarbete med Trafikledsverket att avgöra var man ska placera de nya depåer som möjliggör ökad närtågstrafik och hur de ska planeras. Staten har förbundit sig att delta i planeringen av depåerna. Närtågstrafiken ska utvecklas på lång sikt också i Tammerforsregionen, där man etablerar trafik bland annat genom att planera och bygga stationer.

Genom MBT-avtalen främjas snabba spårtrafikförbindelser i och mellan stadsregionerna. Till exempel utvecklingen av bangården i Åbo och stadsbanan i Esbo, som sker i samarbete mellan staten och kommunerna, utgör en del av helheten för ett entimmeståg mellan Åbo och Helsingfors. Genom att utveckla stambanan stöder man också snabbare spårtrafikförbindelser från Helsingfors till Tammerfors och vidare till Uleåborg. För en del av de projekt som det nu har avtalats om har man ansökt om EU-finansiering. Beslut om finansieringen fattas senare i år.

Vad händer härnäst?

Avtalen träder i kraft när de har godkänts av regionerna och statsrådet. Man kommer härnäst att fortsätta förhandlingarna med tre nya regioner, Jyväskylä, Lahtis och Kuopio, i syfte att utvidga förfarandet med MBT-avtal.

För statens del är avtalsparterna följande: miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom och de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Mer information:

Antti Heikkinen, miljö- och klimatminister Krista Mikkonens specialmedarbetare, tfn +358 295 250 231, antti.heikkinen@ym.fi

Johanna Juselius, kommunikationsminister Timo Harakkas specialmedarbetare, tfn 050 372 7062, johanna.juselius@lvm.fi

Tommi Laanti, bostadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, tommi.laanti@ym.fi

Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 040 059 3706, timo.kievari@lvm.fi

Läs mer om MBT-avtalen på miljöministeriets webbplats

Staten och kommunerna i de stora stadsregionerna har nått ett förhandlingsresultat om nya avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). MBT-avtal upprättas för åren 2020–2031 tillsammans med stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg.

Miljöministeriet har beviljat finansiering till tio olika försöksprojekt som ska testa nya sätt att minska utsläppen, framför allt med hjälp av hållbara färdsätt, hållbar måltidsservice och andra påhittiga innovationer. Finansieringen utgör en del av programmet Kommunernas klimatlösningar, som ska påskynda det klimatarbete som utförs i kommunerna och regionerna.

Avsikten med de försök som inleds är att hitta nya lösningar som bidrar till att minska klimatavtrycket av de varor eller tjänster som kommunen producerar eller köper. Försöken är till exempel inriktade på en livsstil med klimathänsyn, minskat matsvinn och minskning av utsläppen från arbetsresor och fritidsresor inom de tjänster som kommunerna tillhandahåller. Det kan också vara fråga om bland annat digitala lösningar och spelifiering samt testning av nya arbetssätt och tjänster tillsammans med kommuninvånarna.

”Flera av försöksprojekten strävar efter att minska utsläppen med hjälp av elcyklar. Det blir intressant att se om sätten att röra sig i och med undantagstillståndet blir mångsidigare när användningen av elcyklar främjas”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

Försöksprojekten genomförs av olika aktörer som bearbetar idéerna i samarbete med kommuner på olika håll i Finland. Försöken ska genomföras före utgången av december 2020. I samband med den öppna utlysningen i tjänsten Plats för försök lämnades det in sammanlagt 54 förslag på försök. En expertjury valde sedan ut de sökande som beviljas understöd.

”I urvalet fäste vi vikt vid att försöken är verkningsfulla, genomförbara och skalbara och har nyhetsvärde”, berättar Berger.

För genomförandet av försöken beviljas sammanlagt 100 000 euro i finansiellt understöd. Experter vid Motiva erbjuder sparrning för att sökandena ska kunna utveckla försöken och öka projektens genomslag.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att se till att Finland blir klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Försöken kan bidra till nya och till och med överraskande lösningar som stöd för klimatarbetet i kommunerna.

Försök som beviljas understöd

Mer information:

Miia Berger, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 265, miia.berger@ym.fi

Elli Saari, sakkunnig, Motiva Oy, tfn 050 359 3385, kokeilut@motiva.fi (mer information om försöken och kontaktuppgifter till projektgenomförarna)

Miljöministeriet har beviljat finansiering till tio olika försöksprojekt som ska testa nya sätt att minska utsläppen, framför allt med hjälp av hållbara färdsätt, hållbar måltidsservice och andra påhittiga innovationer. Finansieringen utgör en del av programmet Kommunernas klimatlösningar, som ska påskynda det klimatarbete som utförs i kommunerna och regionerna.

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträdde för första gången på torsdagen. Temat för mötet, som i huvudsak ordnades virtuellt, var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt.

”En återuppbyggnad som inte är ekologiskt hållbar ger oss ingen framtid. Det värsta man kan göra efter coronakrisen är att göda en annan kris”, konstaterade den ena vice ordföranden för rundabordsforumet, de ungas klimatdelegat Sara Nyman.

”En grön återhämtning och verkställande av Den europeiska gröna given ger goda förutsättningar att förbättra bytesbalansen: att öka sysselsättningen, minska de kostnader som fossila bränslen orsakar och skapa ny affärsverksamhet samtidigt som vi minskar växthusgasutsläppen”, framhöll rundabordsforumets andra vice ordförande Jouni Keronen, verkställande direktör för klimatnätverket Climate Leadership Coalition.

I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället. Inledande anföranden om en återhämtning som stöder målet om klimatneutralitet hölls av Mari Pantsar och Hannele Pokka, som är ordförande för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, och Markku Ollikainen, som är ordförande för Finlands klimatpanel.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning betonar att alla statliga stimulansåtgärder bör granskas också med tanke på deras klimat- och naturpåverkan. Som stöd för denna granskning har arbetsgruppen sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd. Arbetsgruppen föreslår dessutom ett flertal konkreta åtgärder som gör det möjligt att stimulera ekonomin och samtidigt stödja målet om klimatneutralitet.

Markku Ollikainen presenterade klimatpanelens tanke om sex stimulanspaket som inbegriper förbättring av byggnaders energiprestanda, stöd för utsläppsfri trafikinfrastruktur, kommunala spårvägsinvesteringar, nätinvesteringar, påskyndande av produktionen av förnybar energi samt val av nya uppvärmningssätt.

Rundabordsforumets medlemmar föreslog dessutom flera åtgärder som ska stödja en omställning till ett klimatneutralt samhälle samtidigt som man söker en väg ur den ekonomiska recession som coronapandemin orsakar. I diskussionen lyfte man bland annat fram den privata finansieringens roll, forskning och utveckling, utnyttjandet av EU:s stimulansfond, naturbaserade lösningar, kommunernas roll och offentlig upphandling, vikten av att engagera arbetstagare och arbetsplatser i arbetet för en rättvis omställning samt Finlands klimatavtryck utomlands: Vi kan också hjälpa andra länder att återhämta sig genom att erbjuda finländska, koldioxidsnåla lösningar.

”Jag vill tacka rundabordsforumets medlemmar för en utmärkt diskussion. I Finland finns det ett brett stöd för en hållbar återhämtning. Många av dessa förslag får vi behandla mer konkret i samband med nästa veckas tilläggsbudget och vid höstens budgetmangling. Det är viktigt att snabbt främja till exempel användningen av förnybar energi och energirenoveringar i bostäder, för forskning visar att de bevisligen är effektiva metoder för en hållbar ekonomisk återhämtning”, konstaterade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som var ordförande för mötet. Mikkonen var ställföreträdare för statsminister Sanna Marin, som inte kunde delta och föra ordet på grund av sjukledighet.

Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen överlämnas till riksdagen den 4 juni, och den innehåller snabba stimulansåtgärder med anledning av coronakrisen. Stimulansåtgärderna ska främja kampen mot klimatförändringen och bidra till målet om klimatneutralitet.

”Detta har varit ett av de centrala kriterierna när förslagen har bedömts vid finansministeriet. Vid beredningen av tilläggsbudgetpropositionen har man förutsatt att åtgärderna ska ha snabb effekt, och därför måste de kunna tas i bruk snabbt under innevarande år”, konstaterade finansministerns statssekreterare Jari Partanen.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik i februari. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet fattar inga beslut, utan stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken. Avsikten är att stärka acceptansen för klimatpolitiken och ge intressegrupper möjlighet att i högre grad delta i den nationella beredningen av klimatåtgärder.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi@vnk.fi

Jari Partanen, statssekreterare, tfn 0295 047 225, jari.partanen(at)vm.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma(at)ym.fi

Sara Nyman, de ungas klimatdelegat, Allians, tfn 040 731 4818, sara.nyman6(at)gmail.com

Jouni Keronen, verkställande direktör, Climate Leadership Coalition, tfn 050 453 4881, jouni.keronen(at)clc.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen(at)ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträdde för första gången på torsdagen. Temat för mötet, som i huvudsak ordnades virtuellt, var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt.