Miljöministeriet och kommunikationsministeriet informerar

Staten och kommunerna i de stora stadsregionerna har nått ett förhandlingsresultat om nya avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). MBT-avtal upprättas för åren 2020–2031 tillsammans med stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg.

Staten och städerna kommer att utveckla markanvändningen, boendet och trafiken i stadsregionerna med en rekordstor satsning under den MBT-avtalsperiod som nu inleds. Regeringen förbinder sig att avsätta 936 miljoner euro för denna helhet. Uppsättningen åtgärder är också mångsidigare än tidigare. I MBT-avtalen fastställs gemensamma mål för utvecklingen av samhällsstrukturen och för bostadsproduktionen de kommande åren samt för åtgärder för att utveckla hållbara färdsätt och trafiksystemet.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är nöjd över de gemensamma målen för utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken och över starkare finansiering. Staten förbinder sig att finansiera understöd för kommunalteknik och startbidrag inom den statsunderstödda bostadsproduktionen till ett belopp av 180 miljoner euro åren 2020–2023.

– Avtalen bidrar till målet om ett klimatneutralt Finland genom att rikta markanvändningen så att den utsläppsfria trafiken ökar och boendet också koncentreras till områden med goda trafikförbindelser. – Stadsregionerna förbinder sig att minska bostadslösheten, öka den efterfrågade produktionen av bostäder med skäliga boendekostnader och samtidigt påskynda träbyggandet. Jag är glad över att spårprojekten har en stark roll och att det satsas på kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik, säger Mikkonen.

Befolkningsmängden i stadsregionerna förväntas också i fortsättningen öka kraftigt, och det innebär att ett av de centrala målen i avtalen är att påskynda bostadsproduktionen. Målet för till exempel Helsingforsregionen är att det ska byggas 200 000 nya bostäder fram till 2030. I samband med byggandet av bostäder ska man se till att områdena utvecklas på ett balanserat sätt och att det erbjuds bostäder med olika administrationsformer. I avtalen nämns också regeringsprogrammets mål om att bostadslösheten ska avskaffas på två valperioder.

När det gäller trafiken riktas satsningarna särskilt på hållbara färdsätt, förutsättningarna för kollektivtrafik och utveckling av spårtrafiken. Med detta strävar man efter minskade växthusgasutsläpp från trafiken samt hållbarare markanvändning och boende.

– Vi nådde ett förhandlingsresultat efter långa och stundtals svåra förhandlingar mellan städerna och staten. Resultatet måste ännu fastställas av städernas beslutande organ. Satsningen på hållbar stadstrafik är historisk: 755 miljoner euro. Den stöder sysselsättning och tillväxt, och är en ypperlig klimatsatsning, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

– MBT-avtalen står för konkret klimatstimulans och för sådant samarbete mellan staten och de stora städerna som krävs för att de stora frågorna ska kunna lösas. Bostadsbristen kan inte lösas utan extra satsningar, och utsläppsfri trafik är inte möjligt utan omfattande satsningar på spårtrafiken, framhåller minister Harakka.

Genom avtalen stärks samarbetet dels mellan kommunerna i stadsregionen, dels mellan regionen och staten. Avtal har ingåtts sedan 2011, och de har utgjort ett effektivt verktyg när det gäller att utveckla stadsregionerna tillsammans på ett långsiktigt och hållbart sätt. I enlighet med regeringsprogrammet ingås MBT-avtalen nu för en längre period, 12 år. Det gör det lättare att göra upp långtgående planer för utveckling av samhällsstrukturen och genomföra stora trafikinvesteringar. De konkreta åtgärderna gäller de första fyra åren, och efter det ska avtalen uppdateras.

Hållbara färdsätt i stadsregionerna

Staten förbinder sig att investera minst 755 miljoner euro i trafikprojekt i de stadsregioner som omfattas av avtalen, vilket får igång investeringar i trafiksystemet som motsvarar långt över en miljard euro. En förutsättning för statlig finansiering är att kommunerna på motsvarande sätt förbinder sig att genomföra de projekt som fastställts i förhandlingsresultatet och investerar i dem. Staten deltar i planeringen och genomförandet av spårvägsprojekt i städerna. Dessutom stöder staten sådana kostnadseffektiva projekt för förbättring av trafiksystemet som främjar infartsparkering för bilar och cyklar, förbättrar förutsättningarna för gång- och cykeltrafik, bekämpar buller samt förbättrar trafiksäkerheten och logistiken. Utöver infrastrukturen stöder staten en utveckling av kollektivtrafiktjänsterna i stadsregionerna och digitala lösningar.

I MBT-avtalen kommer parterna också att avtala om nödvändiga investeringar som utgör en förutsättning för en långsiktig utveckling av spårtrafiken. Helsingforsregionens kommuner och Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) kommer i samarbete med Trafikledsverket att avgöra var man ska placera de nya depåer som möjliggör ökad närtågstrafik och hur de ska planeras. Staten har förbundit sig att delta i planeringen av depåerna. Närtågstrafiken ska utvecklas på lång sikt också i Tammerforsregionen, där man etablerar trafik bland annat genom att planera och bygga stationer.

Genom MBT-avtalen främjas snabba spårtrafikförbindelser i och mellan stadsregionerna. Till exempel utvecklingen av bangården i Åbo och stadsbanan i Esbo, som sker i samarbete mellan staten och kommunerna, utgör en del av helheten för ett entimmeståg mellan Åbo och Helsingfors. Genom att utveckla stambanan stöder man också snabbare spårtrafikförbindelser från Helsingfors till Tammerfors och vidare till Uleåborg. För en del av de projekt som det nu har avtalats om har man ansökt om EU-finansiering. Beslut om finansieringen fattas senare i år.

Vad händer härnäst?

Avtalen träder i kraft när de har godkänts av regionerna och statsrådet. Man kommer härnäst att fortsätta förhandlingarna med tre nya regioner, Jyväskylä, Lahtis och Kuopio, i syfte att utvidga förfarandet med MBT-avtal.

För statens del är avtalsparterna följande: miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom och de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Mer information:

Antti Heikkinen, miljö- och klimatminister Krista Mikkonens specialmedarbetare, tfn +358 295 250 231, antti.heikkinen@ym.fi

Johanna Juselius, kommunikationsminister Timo Harakkas specialmedarbetare, tfn 050 372 7062, johanna.juselius@lvm.fi

Tommi Laanti, bostadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, tommi.laanti@ym.fi

Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 040 059 3706, timo.kievari@lvm.fi

Läs mer om MBT-avtalen på miljöministeriets webbplats

Staten och kommunerna i de stora stadsregionerna har nått ett förhandlingsresultat om nya avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). MBT-avtal upprättas för åren 2020–2031 tillsammans med stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg.

Miljöministeriet har beviljat finansiering till tio olika försöksprojekt som ska testa nya sätt att minska utsläppen, framför allt med hjälp av hållbara färdsätt, hållbar måltidsservice och andra påhittiga innovationer. Finansieringen utgör en del av programmet Kommunernas klimatlösningar, som ska påskynda det klimatarbete som utförs i kommunerna och regionerna.

Avsikten med de försök som inleds är att hitta nya lösningar som bidrar till att minska klimatavtrycket av de varor eller tjänster som kommunen producerar eller köper. Försöken är till exempel inriktade på en livsstil med klimathänsyn, minskat matsvinn och minskning av utsläppen från arbetsresor och fritidsresor inom de tjänster som kommunerna tillhandahåller. Det kan också vara fråga om bland annat digitala lösningar och spelifiering samt testning av nya arbetssätt och tjänster tillsammans med kommuninvånarna.

”Flera av försöksprojekten strävar efter att minska utsläppen med hjälp av elcyklar. Det blir intressant att se om sätten att röra sig i och med undantagstillståndet blir mångsidigare när användningen av elcyklar främjas”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

Försöksprojekten genomförs av olika aktörer som bearbetar idéerna i samarbete med kommuner på olika håll i Finland. Försöken ska genomföras före utgången av december 2020. I samband med den öppna utlysningen i tjänsten Plats för försök lämnades det in sammanlagt 54 förslag på försök. En expertjury valde sedan ut de sökande som beviljas understöd.

”I urvalet fäste vi vikt vid att försöken är verkningsfulla, genomförbara och skalbara och har nyhetsvärde”, berättar Berger.

För genomförandet av försöken beviljas sammanlagt 100 000 euro i finansiellt understöd. Experter vid Motiva erbjuder sparrning för att sökandena ska kunna utveckla försöken och öka projektens genomslag.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att se till att Finland blir klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Försöken kan bidra till nya och till och med överraskande lösningar som stöd för klimatarbetet i kommunerna.

Försök som beviljas understöd

Mer information:

Miia Berger, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 265, miia.berger@ym.fi

Elli Saari, sakkunnig, Motiva Oy, tfn 050 359 3385, kokeilut@motiva.fi (mer information om försöken och kontaktuppgifter till projektgenomförarna)

Miljöministeriet har beviljat finansiering till tio olika försöksprojekt som ska testa nya sätt att minska utsläppen, framför allt med hjälp av hållbara färdsätt, hållbar måltidsservice och andra påhittiga innovationer. Finansieringen utgör en del av programmet Kommunernas klimatlösningar, som ska påskynda det klimatarbete som utförs i kommunerna och regionerna.

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträdde för första gången på torsdagen. Temat för mötet, som i huvudsak ordnades virtuellt, var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt.

”En återuppbyggnad som inte är ekologiskt hållbar ger oss ingen framtid. Det värsta man kan göra efter coronakrisen är att göda en annan kris”, konstaterade den ena vice ordföranden för rundabordsforumet, de ungas klimatdelegat Sara Nyman.

”En grön återhämtning och verkställande av Den europeiska gröna given ger goda förutsättningar att förbättra bytesbalansen: att öka sysselsättningen, minska de kostnader som fossila bränslen orsakar och skapa ny affärsverksamhet samtidigt som vi minskar växthusgasutsläppen”, framhöll rundabordsforumets andra vice ordförande Jouni Keronen, verkställande direktör för klimatnätverket Climate Leadership Coalition.

I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället. Inledande anföranden om en återhämtning som stöder målet om klimatneutralitet hölls av Mari Pantsar och Hannele Pokka, som är ordförande för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, och Markku Ollikainen, som är ordförande för Finlands klimatpanel.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning betonar att alla statliga stimulansåtgärder bör granskas också med tanke på deras klimat- och naturpåverkan. Som stöd för denna granskning har arbetsgruppen sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd. Arbetsgruppen föreslår dessutom ett flertal konkreta åtgärder som gör det möjligt att stimulera ekonomin och samtidigt stödja målet om klimatneutralitet.

Markku Ollikainen presenterade klimatpanelens tanke om sex stimulanspaket som inbegriper förbättring av byggnaders energiprestanda, stöd för utsläppsfri trafikinfrastruktur, kommunala spårvägsinvesteringar, nätinvesteringar, påskyndande av produktionen av förnybar energi samt val av nya uppvärmningssätt.

Rundabordsforumets medlemmar föreslog dessutom flera åtgärder som ska stödja en omställning till ett klimatneutralt samhälle samtidigt som man söker en väg ur den ekonomiska recession som coronapandemin orsakar. I diskussionen lyfte man bland annat fram den privata finansieringens roll, forskning och utveckling, utnyttjandet av EU:s stimulansfond, naturbaserade lösningar, kommunernas roll och offentlig upphandling, vikten av att engagera arbetstagare och arbetsplatser i arbetet för en rättvis omställning samt Finlands klimatavtryck utomlands: Vi kan också hjälpa andra länder att återhämta sig genom att erbjuda finländska, koldioxidsnåla lösningar.

”Jag vill tacka rundabordsforumets medlemmar för en utmärkt diskussion. I Finland finns det ett brett stöd för en hållbar återhämtning. Många av dessa förslag får vi behandla mer konkret i samband med nästa veckas tilläggsbudget och vid höstens budgetmangling. Det är viktigt att snabbt främja till exempel användningen av förnybar energi och energirenoveringar i bostäder, för forskning visar att de bevisligen är effektiva metoder för en hållbar ekonomisk återhämtning”, konstaterade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som var ordförande för mötet. Mikkonen var ställföreträdare för statsminister Sanna Marin, som inte kunde delta och föra ordet på grund av sjukledighet.

Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen överlämnas till riksdagen den 4 juni, och den innehåller snabba stimulansåtgärder med anledning av coronakrisen. Stimulansåtgärderna ska främja kampen mot klimatförändringen och bidra till målet om klimatneutralitet.

”Detta har varit ett av de centrala kriterierna när förslagen har bedömts vid finansministeriet. Vid beredningen av tilläggsbudgetpropositionen har man förutsatt att åtgärderna ska ha snabb effekt, och därför måste de kunna tas i bruk snabbt under innevarande år”, konstaterade finansministerns statssekreterare Jari Partanen.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik i februari. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet fattar inga beslut, utan stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken. Avsikten är att stärka acceptansen för klimatpolitiken och ge intressegrupper möjlighet att i högre grad delta i den nationella beredningen av klimatåtgärder.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi@vnk.fi

Jari Partanen, statssekreterare, tfn 0295 047 225, jari.partanen(at)vm.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma(at)ym.fi

Sara Nyman, de ungas klimatdelegat, Allians, tfn 040 731 4818, sara.nyman6(at)gmail.com

Jouni Keronen, verkställande direktör, Climate Leadership Coalition, tfn 050 453 4881, jouni.keronen(at)clc.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen(at)ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträdde för första gången på torsdagen. Temat för mötet, som i huvudsak ordnades virtuellt, var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt.

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen, som tillsatts av miljöministeriet, har i samråd med aktörerna i fastighets- och byggbranschen och andra aktörer sammanställt en första lägesbild av coronakrisens konsekvenser för byggandet. Situationen inom byggbranschen är för närvarande relativt god. Byggvolymerna väntas dock sjunka betydligt redan i år, till exempel när det gäller bostadsbyggande.

Byggaktiviteten upprätthålls av de projekt som inletts före krisen, och den nuvarande arbetsstocken är god. Verksamheten på byggarbetsplatserna är i gång och projekten framskrider. Arbetskraften har räckt till, eftersom utländska arbetstagare stannade kvar i Finland när begränsningarna i rörelsefriheten trädde i kraft. Tillgången på arbetskraft väntas också förbli på god nivå, eftersom pendlingstrafik mellan Finland och Estland åter är tillåten.

Hittills har antalet fall av coronasmitta på byggarbetsplatserna inte varit särskilt påtagligt, och man strävar efter att förebygga smitta genom olika arbetsarrangemang och anvisningar. Myndighetsprocesserna inom byggandet har fungerat; inom byggnadstillsynen har man till exempel förrättat syn genom distansuppkoppling.

På bostadsmarknaden har coronakrisen lett till avmattad bostadshandel. Antalet bostadsaffärer minskade i april med 30–50% jämfört med året innan. Investerares intresse för nybyggda bostäder har tills vidare hållits nästan oförändrat. Det har inte skett några betydande förändringar i priset på bostäder. Utbudet på hyresbostäder har ökat betydligt, och denna utveckling väntas fortsätta.

Mindre byggvolymer innebär minskad sysselsättning

Konjunkturutsikterna inom byggandet har sjunkit snabbt och kraftigt. Finansministeriet bedömer att volymen inom byggbranschen sjunker med 5,5 procent i år och med 3 procent nästa år. Det kan bli fråga om en ännu brantare nedgång, om nya projekt inte inleds på hösten. Inom byggproduktsindustrin beräknas den största nedgången komma 2021.

Antalet nya bostadsbyggnadsprojekt minskade under årets andra kvartal med en fjärdedel jämfört med början av året. Bostadsproduktionen beräknas avta mer än väntat, från ca 39 000 bostäder år 2019 till ca 28 000–30 000 bostäder år 2020. Från och med 2020 täcker bostadsproduktionen nätt och jämnt det årliga behov, men det räcker inte till för att minska bristen på bostäder i de största stadsregionerna.

Nedgången i bostadsbyggandet beror på att det byggs färre fritt finansierade bostäder. År 2020 ökar däremot ARA-produktionen och antalet nya ARA-projekt. Utöver bostadsbyggandet beräknas också byggandet av andra nya hus, såsom offentliga servicebyggnader och lokalprojekt, samt byggandet inom trafiksektorn och industrin mattas av.

Mängden ombyggnadsarbeten beräknas förbli på stabil nivå under innevarande år och fortsätta stå för en stigande trend. I och med att husbolagens bolagsstämmor har skjutits upp fördröjs dock besluten om reparationer, och det är osäkert om reparationer kan inledas planenligt.

Sysselsättningen inom byggandet minskar i takt med att byggvolymerna minskar, åren 2020–2021 kan sysselsättningen minska med uppemot 20 000 personer. Byggandet sysselsätter cirka 200 000 personer och hela den byggda miljön sammanlagt cirka 500 000 personer. Förädlingsvärdet inom byggandet beräknas innevarande år minska med ca 3 procent. År 2021 beräknas förädlingsvärdet minska något mindre, men det kan eventuellt också uppvisa en större minskning än 2020, om coronakrisen drar ut på tiden och inverkar negativt på företagens verksamhet i högre grad än utsikterna våren 2020 förutspår.

Fortsatt uppföljning av situationen

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen fortsätter att sammanställa lägesbilder. Dessutom kommer man att bedöma hur byggandet utvecklas på längre sikt och lägga fram förslag till behövliga åtgärder. Arbetsgruppen består av representanter för miljöministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, Finlands Kommunförbund, Byggnadsindustrin RT rf och RAKLI ry.

”Med tanke på sysselsättningen och boendet är det viktigt att verksamheten på byggarbetsplatserna har upprätthållits och att projekten har framskridit också under undantagsförhållandena. Ett stort tack till alla som arbetar inom byggbranschen. Vi följer noggrant utsikterna när det gäller byggande och boende för att framtida utmaningar ska kunna lösas proaktivt och snabbt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Mer information

Teppo Lehtinen, överdirektör, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 250 157, teppo.lehtinen@ym.fi

Bostadsmarknaden: Tommi Laanti, bostadsråd, tfn 0295 250 146, tommi.laanti@ym.fi

Byggande: Kirsi Martinkauppi, regeringsråd, tfn 0295 250 177, kirsi.martinkauppi@ym.fi

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen, som tillsatts av miljöministeriet, har i samråd med aktörerna i fastighets- och byggbranschen och andra aktörer sammanställt en första lägesbild av coronakrisens konsekvenser för byggandet. Situationen inom byggbranschen är för närvarande relativt god. Byggvolymerna väntas dock sjunka betydligt redan i år, till exempel när det gäller bostadsbyggande.

Rundabordsforumet för klimatpolitik, som har tillsatts av statsrådet, sammanträder första gången torsdagen den 28 maj. Temat för det virtuella mötet är stimulansåtgärder som är hållbara med tanke på klimatet och naturen. Inledande anföranden hålls av ordförandena för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, Mari Pantsar och Hannele Pokka, samt av ordföranden för Finlands klimatpanel, Markku Ollikainen.

”Att lösa klimatkrisen är mänsklighetens största och viktigaste kraftansträngning. I regeringsprogrammet har vi förbundit oss till att bygga ett fossilfritt välfärdssamhälle”, säger ordföranden för rundabordsforumet, statsminister Sanna Marin.

”För att vi ska kunna begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader, bör utsläppen från och med nu årligen minska minst lika mycket som de nu minskar till följd av coronakrisen. Detta visar hur omfattande utmaningen är. Vi får inte låta tillfället till energiomställning och strukturomvandling gå obemärkt förbi. Rundabordsforumet för klimatpolitik för på ett mångsidigt sätt samman olika samhällsaktörer och är därför ett viktigt forum för diskussion om hållbara metoder för återuppbyggnaden efter coronakrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik i slutet av februari. I forumet deltar ett stort antal påverkare från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet fattar inga beslut, utan stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken. Avsikten är att stärka acceptansen för klimatpolitiken och ge intressegrupper möjlighet att i högre grad delta i den nationella beredningen av klimatåtgärder.

Ordförande för rundabordsforumet för klimatpolitik är statsminister Sanna Marin. Vice ordförande är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, finansminister Katri Kulmuni, de ungas klimatdelegat vid Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians Sara Nyman och verkställande direktören för Climate Leadership Coalition Jouni Keronen. Rundabordsforumet är verksamt under denna regeringsperiod.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi(at)vnk.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma(at)ym.fi

Sara Nyman, de ungas klimatdelegat, Allians, tfn 040 731 4818, sara.nyman6@gmail.com

Jouni Keronen, verkställande direktör, Climate Leadership Coalition, 050 453 4881, jouni.keronen@clc.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen@ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik, som har tillsatts av statsrådet, sammanträder första gången torsdagen den 28 maj. Temat för det virtuella mötet är stimulansåtgärder som är hållbara med tanke på klimatet och naturen. Inledande anföranden hålls av ordförandena för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, Mari Pantsar och Hannele Pokka, samt av ordföranden för Finlands klimatpanel, Markku Ollikainen.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet rekommenderar att såväl kommersiella fiskare som fritidsfiskare undviker nätfiske i havsområden där det förekommer flasknosdelfiner. Djuren får inte heller störas. För närvarande har delfiner upptäckts i Skärgårdshavet på Kimitoön vid Bruksfjärden öster och sydöst om Dalsbruk.

Flasknosdelfiner kan trassla in sig i näten och skada sig eller drunkna. Detta hände när delfinerna besökte Skärgårdshavet år 2006.

Flasknosdelfiner kan flytta sig snabbt från ett havsområde till ett annat. Rekommendationen gäller alla havsområden där man enligt de senaste uppgifterna upptäckt delfiner.

Rekommendationer för skådning av delfinerna

Flasknosdelfinerna ska helst skådas från stranden så att uppmärksamheten inte stör djuren. Skådningen får inte heller störa de lokala invånarna.

Om man skådar eller rör sig i närheten av djuren i en båt ska man följa dessa anvisningar:

1. Om det finns flera båtar på plats får djuren inte omringas utan de ska erbjudas en tydlig utrymningsväg.
2. Körhastigheten i hela området ska hållas måttlig, helst cirka 10 knop, för att djuren vid behov ska hinna undan.
3. Man ska hålla sig på minst 100 meters avstånd från djuren – delfinerna närmar sig ofta båtarna själva om de vill.
4. Djuren får inte störas när de äter och man får inte heller närma sig djuren rakt framifrån eller bakifrån i förhållande till deras färdriktning. Det bästa sättet att följa dem är att hålla sig vid sidan om djuren och åka i samma riktning med dem.
5. Ekolod ska stängas av i omedelbar närhet av djuren.
6. Djuren får följas på nära håll högst en halv timme per båt (helst en kortare tid om det finns många båtar på plats).

Mer information:

Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 494, orian.bondestam@mmm.fi

Penina Blankett, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 058, penina.blankett@ym.fi

Olli Loisa, specialsakkunnig, Åbo yrkeshögskola, tfn 050 598 5 743, olli.loisa@turkuamk.fi

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet rekommenderar att såväl kommersiella fiskare som fritidsfiskare undviker nätfiske i havsområden där det förekommer flasknosdelfiner. Djuren får inte heller störas. För närvarande har delfiner upptäckts i Skärgårdshavet på Kimitoön vid Bruksfjärden öster och sydöst om Dalsbruk.

Miljöministeriet och Forststyrelsen informerar

Friluftstjänsterna i nationalparkerna och i många andra populära statliga naturskyddsområden iståndsätts nu i stor utsträckning. Det eftersatta underhållet av den friluftsinfrastruktur som är i dåligt skick minskas med över 16 miljoner euro under föregående och innevarande år. Goda konstruktioner i friluftsområdena hjälper människor att bekanta sig med naturen, skyddar den känsliga naturen genom att styra människornas sätt att röra sig i områdena samt förbättrar väsentligt verksamhetsförutsättningarna för många naturturismföretag. 

– Det är ytterst viktigt att återuppbyggnaden av ekonomin efter coronakrisen är hållbar med tanke på sysselsättningen, den biologiska mångfalden och koldioxidneutraliteten. När vi investerar i att minska det eftersatta underhållet av nationalparker och andra värdefulla naturobjekt investerar vi samtidigt i naturen, ekonomin och människornas välfärd. En bra friluftsinfrastruktur är också ett svar på intresset för naturutflykter. I dessa exceptionella tider ger naturen styrka och sinnesro, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Statens budgetfinansiering för skötseln av nätverket av naturskyddsområden har ökat betydligt i år. Miljöministeriets basfinansiering för Forststyrelsens Naturtjänster ökade med 7,5 miljoner euro jämfört med året innan. Dessutom har det anvisats en framtidsinvestering på 19,2 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av friluftstjänsterna samt för naturvård, återställande av områden i naturtillstånd och naturinventeringar. Efter de arbeten som utförs i år kvarstår ytterligare 16 miljoner euro av det eftersatta underhållet av friluftsinfrastrukturen. Detta försöker man åtgärda under de närmaste åren.

Sysselsättningsfördelar på kort och lång sikt

I iståndsättnings- och restaureringsprojekten deltar anställda vid Forststyrelsens Naturtjänster samt ett stort antal små och medelstora företag runt om i landet. Det uppskattas att investeringarna i det eftersatta underhållet ger en sysselsättande effekt på sammanlagt 190 årsverken. De direkta sysselsättande effekterna när det gäller byggobjekt är cirka 130 årsverken. Dessutom uppstår indirekta effekter på uppskattningsvis 60 årsverken inom byggtjänsterna och industrin.  

Minskningen av det eftersatta underhållet och förbättringen av tjänsterna för besökare bidrar till att upprätthålla besökarnas intresse för områdena. Samtidigt skapar man möjligheter till sysselsättning i form av underhåll av områdena och kundservice. De nya tjänster och produkter som tas fram av företag med koppling till områdena erbjuder också sysselsättningsmöjligheter. Den ökande efterfrågan ökar de positiva effekterna på den lokala ekonomin och därigenom också på sysselsättningen, bland annat inom tjänstesektorn överlag.

– De investeringar som nu görs stöder direkt turistsektorn, som drabbats av coronakrisen, och förbättrar medborgarnas rekreationsmöjligheter på olika håll i Finland. Efter coronakrisen förutspås den inhemska naturbaserade turismen öka kraftigt. Användningen av områden för närrekreation har redan under coronakrisen ökat kraftigt. De investeringar som nu görs och planeras ökar återhämtningen och minskar kostnaderna under de kommande åren, konstaterar naturtjänstdirektören Timo Tanninen från Forststyrelsen. 

En god infrastruktur skyddar den känsliga naturen

Ett centralt mål för iståndsättnings- och restaureringsprojekt i naturskyddsområdena är att skydda känsliga naturobjekt mot slitage och störningar samtidigt som man möjliggör en hållbar observation av naturen och hållbara naturupplevelser i en trygg miljö. Det är ytterst viktigt att de naturvärden som ligger till grund för naturskyddsområdena kan bevaras och områdenas tillstånd förbättras samtidigt som besökarna erbjuds tjänster. Man bör också satsa på att skydda miljön. Iståndsättningen och moderniseringen av byggnader och konstruktioner för avfalls- och toaletthantering samt insatserna för att göra rutterna mer hållbara minskar avsevärt belastningen på miljön. 

Det totala antalet besök i nationalparker och andra för allmänheten öppna områden som underhålls av Forststyrelsens naturtjänster uppgick till cirka 8,2 miljoner 2019. Under de senaste 5 åren har antalet besök i Forststyrelsens områden ökat med cirka 3 procent per år, vilket betyder 200 000 fler besök på årsnivå. 

Regionala exempel på förbättring av friluftsinfrastrukturen kan begäras av de regiondirektörer för Forststyrelsens naturtjänster som nämns nedan. 

Ytterligare information: 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406

Timo Tanninen, naturtjänstdirektör, Forststyrelsen, tfn 040 661 0033

Kalkyler över det eftersatta underhållet och de sysselsättande effekterna: Sakari Kokkonen, chef för rekreation och turism i naturen, Forststyrelsen, tfn 0400 241 411

Regiondirektörer för Forststyrelsens naturtjänster:
Kustområdet (Vasa-Kotka-kustområdet och huvudstadsregionen): Henrik Jansson, tfn 0400 328 759
Insjöfinland: Jouni Aarnio, tfn 040 735 2804
Österbotten-Kajanaland: Pirkko Siikamäki, tfn 040 735 2804
Lappland: Pirjo Seurujärvi, tfn 0400 125 782

Friluftstjänsterna i nationalparkerna och i många andra populära statliga naturskyddsområden iståndsätts nu i stor utsträckning. Det eftersatta underhållet av den friluftsinfrastruktur som är i dåligt skick minskas med över 16 miljoner euro under föregående och innevarande år. Goda konstruktioner i friluftsområdena hjälper människor att bekanta sig med naturen, skyddar den känsliga naturen genom att styra människornas sätt att röra sig i områdena samt förbättrar väsentligt verksamhetsförutsättni

Programmet för hållbara städer, som ska påskynda städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling, inleder åtta försöksprojekt. Inom försöken testas nya lösningar för att man ska kunna dra nytta av och stärka hälsoeffekterna av grönmiljöer. Inom programmet utarbetas också en handledning som lyfter fram hälsofördelarna med en grön närmiljö.

Försöken ska stödja hälsofördelarna med gröna miljöer

Inom ramen för de försök som inleds kommer man bland annat att testa gemenskapsbaserad utveckling av gröna områden inom social- och hälsovårdstjänsterna, en grönvägg med trästomme som lämpar sig för urban odling utomhus, en inkluderande konstträdgård och insatser för att öka välmåendet i arbetet genom grönmiljöer.

I samband med utlysningen efterlystes försöksprojekt som utvecklar till exempel grönstrukturer som stöder invånarnas hälsa, lokala gröna lösningar som ökar trivseln eller större användning av grönmiljöer i tjänster inom social-, hälso-. utbildnings- och kultursektorn. Det kom sammanlagt in 23 ansökningar som bedömdes av en jury bestående av representanter från miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Miljöministeriet beviljar sammanlagt ca 190 000 euro för de försök som nu inleds. Utöver finansiellt stöd tillhandahåller programmet för hållbara städer även expertis för projektgenomförandet, kommunikationen och försökens genomslag.

Projekt som får understöd

Sökande, projekt, understöd

• 3point Oy. AI och maskinsyn för förbättrande av den regionala marktäckesklassificeringen. 12 000 e.
• Esbo stad. Användbara allmänna områden i tätare stadsstruktur. 30 000 e.
• Green House Effect Oy. Vertikal odling i gemenskap. 40 000 e.
• Ijo kommun. En inkluderande konstträdgård (Lähde-puisto). 15 000 e.
• Jämsä stad. En tillgänglig stig för olika sinnen. 18 000 e.
• Lappo stad. Satsningar på friluftsområden för grupper med särskilda behov. 21 300 e.
• Uleåborgs universitet. Teamanda och välbefinnande i arbetet i naturmiljön. 40 398 e.
• Porvoo Event Factory Oy Ab/Konstfabriken. Ekologisk njutning på takhöjd. 12 000 e.

Sammanlagt 188 698 euro

Handledning om hälsofördelarna med en grön närmiljö

Inom ramen för programmet kommer det också att utarbetas en handledning som lyfter fram den nytta för hälsan och välbefinnandet som gröna närmiljöer och naturupplevelser ger. Handledningen ska innehålla både forskningsinformation och praktiska exempel i ämnet. Informationspaketet offentliggörs på hösten.

Handledningen finansieras av miljöministeriet och genomförs av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Tapio Ab. Informationspaketet riktar sig framför allt till anställda och beslutsfattare i kommunerna och städerna.

Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, påskyndar städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Arbetet är bland annat inriktat på att behandla städernas gemensamma hållbarhetsutmaningar, ta fram nya lösningar genom praktiska försök och utvecklingsprojekt, främja spridning och bredare tillämpning av god praxis och stärka det internationella utbytet av erfarenheter.

Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla städer, smarta städer, friska städer och socialt hållbara städer, och man söker framför allt nya lösningar på frågor tangerar alla dessa teman.

Webbplatsen för programmet för hållbara städer (kestavakaupunki.fi)

Mer information
Virve Hokkanen, programchef, miljöministeriet, programmet för hållbara städer, tfn 0295 250 034, virve.hokkanen@ym.fi

Programmet för hållbara städer, som ska påskynda städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling, inleder åtta försöksprojekt. Inom försöken testas nya lösningar för att man ska kunna dra nytta av och stärka hälsoeffekterna av grönmiljöer. Inom programmet utarbetas också en handledning som lyfter fram hälsofördelarna med en grön närmiljö.

Statsrådet har utnämnt Ismo Tiainen till direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet för tiden 1.6.2020–31.5.2025. Tiainen är chef för ministeriets resultatområde för förvaltning och internationella ärenden.

Resultatområdet för förvaltning och internationella ärenden svarar bland annat för ärenden som gäller utveckling av ministeriets förvaltning, styrning av miljöförvaltningen, styrning av verksamheten och ekonomin samt ärenden som gäller sammanjämkning av ministeriets multilaterala samarbete, Europeiska unionens yttre förbindelser i miljöfrågor, territoriellt samarbete, det nordiska samarbetet och det bilaterala samarbetet.

Ismo Tiainen är diplomingenjör till utbildningen. Tiainen har arbetat som direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet sedan 2014 och tidigare varit chef för miljöministeriets enhet för internationella ärenden och EU-frågor (2013–2014), chef för gruppen för internationella ärenden (2010–2013) och chef för den grupp som ansvarat för FN-samarbete och annat multilateralt samarbete (2010). Innan Tiainen började arbeta på miljöministeriet innehade han bland annat olika uppgifter vid Finlands miljöcentral.

Tjänsten som direktör för förvaltning och internationella ärenden söktes av 16 personer.

Mer information

Hannele Pokka
kanslichef
0295 250 234
hannele.pokka@ym.fi

Statsrådet har utnämnt Ismo Tiainen till direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet för tiden 1.6.2020–31.5.2025. Tiainen är chef för ministeriets resultatområde för förvaltning och internationella ärenden.