Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet:

Behandlingen av olika miljörelaterade tillstånd blir smidigare när lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden träder i kraft den 1 september 2020.

Den som ansöker om tillstånd kan be att tillståndsmyndigheterna ska samordna förfarandena när ansökan gäller miljötillstånd, tillstånd enligt vattenlagen och/eller marktäktstillstånd för sökandens projekt och dessutom något annat tillstånd som omfattas av markanvändnings- och bygglagen, kemikaliesäkerhetslagen, gruvlagen eller naturvårdslagen. Samordningen omfattar totalt 13 miljörelaterade tillstånd.

Samordningsförfarandet kan inledas genom ett möte där den som ansöker om tillstånd och tillståndsmyndigheterna tillsammans diskuterar behovet av tillstånd för projektet och hur väl tillstånden kan samordnas. Om tillståndsförfarandena samordnas, ska den samordnande myndigheten, det vill säga regionförvaltningsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten, samordna myndighetssamarbetet när handläggningsfaserna för de olika tillstånden förläggs så att de sker samtidigt. Till exempel kompletteringar och utlåtanden kan begäras mer samordnat, och samråds- och beslutsfaserna för olika tillstånd ske samtidigt.

Lagen förändrar inte behörighetsförhållandena mellan myndigheterna. Regionförvaltningsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt de kommunala miljövårds- och byggnadstillsynsmyndigheterna behandlar alltså även i fortsättningen de tillstånd som de ansvarar för.

”Det nya är att den samordnande myndigheten ska koordinera behandlingsfaserna så att de sammanfaller tidsmässigt och centraliserat sköta vissa uppgifter för andra tillståndsmyndigheter. Som stöd för det nya slaget av myndighetssamarbete utarbetar vi i den uppföljningsgrupp som stöder verkställigheten av lagen en verksamhetsmodell för samordnandet. Vi väntar med intresse på de första erfarenheterna av samordningen, och vi kommer vid behov att ge utförligare anvisningar”, berättar uppföljningsgruppens ordförande Riitta Rönn från miljöministeriet.

Arbetet med att ta fram elektroniska tillståndstjänster framskrider

I Finland strävar man aktivt efter att öka antalet digitala myndighetstjänster för dem som bedriver näringsverksamhet. Bland annat inom projektet Tillstånd och tillsyn, som leds av arbets- och näringsministeriet, utvecklas en riksomfattande tjänst där kunden på en och samma gång ska kunna ansöka om tillstånd hos flera olika myndigheter. Den första delen, servicehelheten industrianläggningar, öppnas den 1 september 2020. Via den kan verksamhetsutövare ansöka om miljötillstånd hos regionförvaltningsverket och kemikaliesäkerhetstillstånd hos Säkerhets- och kemikalieverket.

Målet är att samordningen av miljörelaterade tillståndsförfaranden i fortsättningen allt oftare ska ske uttryckligen via tjänsten Tillstånd och tillsyn, och man försöker i rask takt inkludera flera nya tillstånd och kommunala aktörer.

”De kundorienterade servicehelheter som skapas inom projektet Tillstånd och tillsyn och som baserar sig på samarbete mellan myndigheterna ger kunden genuint mervärde och ökar kundnöjdheten. Detta stöds genom en digital serviceplattform där informationen effektivt rör sig mellan myndigheternas serviceprocesser och där gränssnitten mellan förvaltningsområdena inte är synliga för kunden. Vårt gemensamma fokus bör i fortsättningen ligga på hur vi intensifierar samarbetet mellan myndigheterna och i så stor omfattning som möjligt tar i bruk den serviceplattform som vi utvecklat tillsammans”, framhåller ordföranden för styrgruppen för projektet Tillstånd och tillsyn, understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet.

Mer information:

Samordning av miljörelaterade tillståndsförfaranden:
Riitta Rönn, lagstiftningsdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 255, riitta.ronn@ym.fi

Tjänsten Tillstånd och tillsyn:
Petri Peltonen, understatssekreterare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 063 662, petri.peltonen@tem.fi

Behandlingen av olika miljörelaterade tillstånd blir smidigare när lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden träder i kraft den 1 september 2020.

I morgon, lördag, firas den finska naturens dag. Sätten att fira är många: man kan hissa flaggan eller till exempel fira med blåbärspaj och en utfärd i naturen. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen uppmanar finländarna att fira dagen i närmiljön. 

”På naturens dag firar vi allt det som naturen ger oss. Under den här regeringsperioden har vi gjort betydande satsningar på naturvård: Vi har höjt finansieringen för i år med hundra miljoner euro, och det har gjorts verkningsfulla insatser på olika håll i Finland. Inom ramen för det nya Helmi-programmet har vi restaurerat, iståndsatt och vårdat hotade livsmiljöer. Också skogsskyddet utvidgas till att omfatta hela Finland. På lördag är det på sin plats att fira naturen”, säger minister Mikkonen.

Enligt den barometer som miljöministeriet och Finlands miljöcentral nyligen genomförde har finländarnas förhållande till naturen utvecklats i en allt positivare riktning under coronavåren. Största delen av finländarna har tillbringat mer tid i naturen, och också uppskattningen för naturen och olika naturområden har ökat. 

”Nu när det är exceptionella tider har allt fler finländare sökt kraft och sinnesro i naturen. Nationalparker och andra strövområden har lockat betydligt fler besökare än vanligt, och i vissa populära områden har det till och med rått trängsel. Det har varit en glädje att följa detta! Jag vill dock påminna om vikten av att hålla säkra avstånd även ute i naturen. Här i Finland har vi vanligen naturen alldeles inpå hörnet, och vi kan enkelt besöka en närliggande skog. Personligen tänker jag fira den finska naturens dag genom att gå ut i naturen nära hemmet, äta blåbärspaj och hissa flaggan”, säger minister Mikkonen.

Finska naturens dag har sedan 2013 firats den sista lördagen i augusti, och inrikesministeriet har från och med 2017 rekommenderat flaggning den dagen. I år finns dagen för första gången med i Universitetsalmanackan. Ett stort antal finländare firar årligen den finska naturens dag, som också ett uppmärksammat ämne i sociala medier. Sätten att fira är många: man kan hissa flaggan eller till exempel fira med blåbärspaj och en utfärd i naturen.
Hur firar du den finska naturens dag? Dela med dig i sociala medier: #finskanaturensdag eller #flaggaförnaturen

Mer information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

I morgon, lördag, firas den finska naturens dag. Sätten att fira är många: man kan hissa flaggan eller till exempel fira med blåbärspaj och en utfärd i naturen. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen uppmanar finländarna att fira dagen i närmiljön. 

I en proposition som i dag överlåts till riksdagen föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stöd för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård av privat mark inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi. Lagen avses träda i kraft den 1 november 2020.

Syftet är att med hjälp av statligt stöd som beviljas efter prövning främja sådana åtgärder som stärker den biologiska mångfalden. Stödet kommer att beviljas av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Det nya stödet gör det möjligt att i större utsträckning restaurera och vårda viktiga naturvärden på privatägd mark och sporra till bevarande av den biologiska mångfalden. Nya stödformer är stöd som anvisas i form av varor eller tjänster. Med tjänster avses vård och restaurering av livsmiljöer och naturtyper, till exempel slåtter, röjning av träd och ordnande av betesgång, och med varor avses exempelvis sådant stängselmaterial som behövs i samband med skötsel av vårdbiotoper.

”Det är fint att vi nu, som en del av livsmiljöprogrammet Helmi, kan göra restaurerings- och vårdåtgärder också på privat mark. Finlands alla vårdbiotoper är hotade och de förstärkta resurserna till naturskydd kommer verkligen till nytta, ” säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Till naturvårdslagen ska fogas grundläggande bestämmelser och bemyndiganden att utfärda förordning om ett system för ekonomiskt stöd för vård, restaurering och iståndsättning av de naturtyper, arters livsmiljöer samt naturlandskap eller kulturlandskap som avses i naturvårdslagen. I propositionen ingår också förslag till bestämmelser om bland annat iakttagande av EU:s regler för statligt stöd, ansökan om stöd och förutsättningar för beviljande av stöd samt beslut.

Propositionen bidrar till genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi, som är en av de föresatser som omnämns i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. Det huvudsakliga målet med Helmi-programmet är att på frivillig basis stärka den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta vatten- och strandnatur. 

Mer information:

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

I en proposition som i dag överlåts till riksdagen föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stöd för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård av privat mark inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi. Lagen avses träda i kraft den 1 november 2020.

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för andra gången torsdagen den 27 augusti. Teman för mötet är utsläppsminskningar och energibeskattningens roll när det gäller att uppnå målet om klimatneutralitet. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.

Enligt den klimatårsberättelse som offentliggjordes i juni är de redan genomförda åtgärderna och de åtgärder som planerats inte tillräckliga för att Finland ska bli klimatneutralt före 2035. Redan i våras fattade regeringen beslut om en färdplan som ska bidra till genomförandet av de utsläppsminskningar som ännu krävs och till att målet uppnås.

”För att vi ska kunna nå målet krävs det att alla sektorer och aktörer deltar. Därför är det viktigt att denna diskussion förs uttryckligen inom rundabordsforumet för klimatpolitik, där aktörer från många olika samhällssektorer är representerade”, säger statsminister Sanna Marin, ordförande för rundabordsforumet.

”Vid klimatmötet i Nordsjö i februari gick regeringen in för en åtgärdshelhet som ska bidra de utsläppsminskningar som ännu inte genomförts. Lagstiftningsförslag, skattereformer och åtgärdsprogram som har koppling till åtgärdshelheten ska beredas under slutet av året och nästa år. Tilläggsåtgärder presenteras bland annat i den nya klimat- och energistrategin, i den klimatpolitiska planen på medellång sikt samt i klimatprogrammet för markanvändningssektorn”, berättar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är vice ordförande för rundabordsforumet.

Professor Jyri Seppälä från Finlands klimatpanel presenterar det aktuella läget när det gäller utsläppsminskningar.

Beslut om reformen av energibeskattningen vid budgetmanglingen

Den reform av energibeskattningen som för närvarande bereds i samråd med utsläppshandeln inom hela EU har en viktig roll när det gäller att främja målet om klimatneutralitet. Det bereds en färdplan för hållbar beskattning som ska bidra till klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt och påskynda övergången från fossila bränslen till förnybar energi, samtidigt som social rättvisa beaktas.

”De första riktlinjerna för energibeskattningen stakas ut redan under höstens budgetförhandlingar, och sedan fortsätter arbetet. När det gäller energibeskattningen finns det skäl att studera ett längre intervall än en regeringsperiod, eftersom industrins investeringar i utsläppsminskningar kräver förutsägbarhet i beskattningen. På mötet diskuteras en referensperiod på 10–15 år”, säger näringsminister Mika Lintilä, som blev ny vice ordförande för rundabordsforumet för klimatpolitik efter Katri Kulmuni.

Lagstiftningsrådet Leo Parkkonen från finansministeriet håller ett inledande anförande om ämnet.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik den 27 februari 2020. I forumet deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi@vnk.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Antti Siika-Aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118, antti.siika-aho@tem.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen@ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för andra gången torsdagen den 27 augusti. Teman för mötet är utsläppsminskningar och energibeskattningens roll när det gäller att uppnå målet om klimatneutralitet. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.

Miljöministeriet och Forststyrelsen informerar

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte i dag, den 17 augusti, skyddsområdena Medvastö i Kyrkslätt och Fiskarskullen i Esbo för att bekanta sig med Forststyrelsens naturvårdsarbeten och effekterna av dem. I år effektiviserar Forststyrelsens Naturtjänster skötseln av naturskyddsområden i Finland med hjälp av tilläggsfinansiering enligt regeringsprogrammet. Miljöministeriet föreslår en betydande tilläggssatsning på naturvård också nästa år. Genom aktiva åtgärder upprätthålls och förbättras mångfaldsvärdena i skyddsområdena. Dessutom har naturvårdsinsatserna positiva sysselsättningseffekter. 

”Regeringens stora satsningar på naturvård är nödvändiga, eftersom förlusten av biologisk mångfald i Finland inte har kunnat stoppas. Nu behövs en permanent höjning av nivån på naturvårdsfinansieringen för att det naturskydds- och naturvårdsarbete som fått en god start ska kunna fortsätta också de kommande åren”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i samband med besöket.

Med årets tilläggsfinansiering allokerar Naturtjänsterna ca 10 miljoner euro till genomförandet av regeringens livsmiljöprogram Helmi. Genom aktiva vårdåtgärder kommer man bland annat att förbättra statusen för hotade naturtyper, vilket i sin tur bidrar till att bestånden av de hotade arter som lever där stärks. År 2020 är det övergripande målet för restaurerings- och naturvårdsarbetet 4 500 hektar.

Även basfinansieringen för Naturtjänsterna har ökat i linje med regeringsprogrammet. Detta är viktigt, eftersom naturvårdsarbetena måste planeras och genomföras på lång sikt för att fördelarna i fråga om mångfalden ska bevaras. 

Helmi-finansieringen till Naturtjänsterna har en sysselsättningseffekt på cirka 240 årsverken år 2020. Inom ramen för flera EU-finansierade LIFE-projekt genomförs dessutom åtgärder som främjar mångfalden på ett sätt som motsvarar sammanlagt ca 60 årsverken. I beräkningarna har inte multiplikatoreffekterna beaktats. En betydande del av sysselsättningen är inriktad på entreprenörer och andra företagare som utför praktiska insatser, i synnerhet i sådana delar av Finland där sysselsättningsmöjligheterna är dåliga.

Kostnadseffektivt att vårda naturskyddsområden

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte i dag de värdefulla skyddsområdena i Medvastö och Fiskarskullen och studerade de naturvårdsarbeten som utförs där. Naturvård och restaurering av naturskyddsområden är ett snabbt, okontroversiellt och kostnadseffektivt sätt att trygga mångfalden. Tidigare år har resursbristen emellertid försvårat arbetet. Det har också inneburit ett hot mot tidigare investeringar, det vill säga mot förvärv och inrättande av naturskyddsområden. Den investering som gjorts med tilläggsfinansieringen kan följas upp bättre.

Medvastö-Stormossen i Kyrkslätt är en relativt liten, men mycket representativ, naturhelhet som rymmer flera hotade naturtyper. Havsstrandängar och öppna vattenområden som gränsar till dem växer igen och fylls med vass, vilket hotar många arter och värdefulla naturtyper. Syftet med vården är att bevara eller stärka naturtypernas karakteristiska drag och arternas levnadsförhållanden. Forststyrelsen restaurerar exempelvis vassbeväxta havsstrandängar genom att slå vass och ordna betesgång. Arbetet har speciellt gynnat vadarfåglar, simänder och gäss.

Lundområdet vid Fiskarskullen kännetecknas av mycket stora, gamla ädla träd, i synnerhet lindar och hotade skogsalmar. Forststyrelsen vårdar den värdefulla ädelträskogen bland annat genom att avlägsna granar så att lundvegetationen kan behålla sin livskraft.

Bakgrundsmaterial: Översikt över det naturvårdsarbete som utförs av Forststyrelsens Naturtjänster (på finska)

Mer information: 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Tuula Kurikka, chef för naturskydd och vård av kulturarvet, Forststyrelsens Naturtjänster, tuula.kurikka@metsa.fi, tfn 0400 255 212

Pekka Heikkilä, naturskyddschef, Forststyrelsen, Kustens och huvudstadsregionens naturtjänster, pekka.heikkila@metsa.fi, tfn 0206 395 947

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte i dag, den 17 augusti, skyddsområdena Medvastö i Kyrkslätt och Fiskarskullen i Esbo för att bekanta sig med Forststyrelsens naturvårdsarbeten och effekterna av dem. I år effektiviserar Forststyrelsens Naturtjänster skötseln av naturskyddsområden i Finland med hjälp av tilläggsfinansiering enligt regeringsprogrammet. Miljöministeriet föreslår en betydande tilläggssatsning på naturvård också nästa år.

Professor Heli Peltola från Östra Finlands universitet utnämndes torsdagen den 13 augusti till ny medlem i Finlands klimatpanel. Professor Peltola är expert inom skogsforskning.

Statsrådet tillsätter den vetenskapliga och oberoende klimatpanelen till stöd för planeringen av klimatpolitiken och det beslutsfattande som rör den. Den nuvarande klimatpanelens mandatperiod inleddes den 1 januari 2020. Mandatperioden är fyra år.

Klimatpanelens medlemmar representerar många olika vetenskapsområden. Medlemmen Tuula Packalén anställdes i juni av jord- och skogsbruksministeriet, och med anledning av detta ville man komplettera panelens kompetens när det gäller skogsforskning.

Mer information:

Heta-Elena Heiskanen, klimatpanelens generalsekreterare, tfn 050 347 1132, heta-elena.heiskanen@ym.fi

Jarmo Muurman, chef för klimatenheten, tfn 0295 250 185, jarmo.muurman@ym.fi

Professor Heli Peltola från Östra Finlands universitet utnämndes torsdagen den 13 augusti till ny medlem i Finlands klimatpanel. Professor Peltola är expert inom skogsforskning.

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2021 uppgår anslagen till sammanlagt 340,2 miljoner euro, vilket är 54,4 miljoner euro mer än för 2020. Ökningen beror på de satsningar i överensstämmelse med regeringsprogrammet som görs för att trygga bevarandet av den biologiska mångfalden och omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

För miljö- och naturvård föreslås 192,8 miljoner euro. För områdesanvändning, boende och byggande föreslås 73,8 miljoner euro. För förvaltningsområdets omkostnader föreslås 73,7 miljoner euro.

I budgetförslaget ingår ännu inte regeringens stimulerande framtidsinvesteringar. Stimulansinvesteringarna kommer att behandlas under de kommande veckorna och tas in i den slutliga budgetpropositionen.

Försämrade livsmiljöer restaureras och skogar och myrar skyddas

För naturskyddet föreslås ytterligare betydande tilläggssatsningar, genom vilka man verkställer livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO). I miljöministeriets förslag reserveras det preliminärt 27 miljoner euro för förvärv av och ersättningar för skogsområden enligt METSO-handlingsplanen och minst 12 miljoner euro för myrskyddet som en del av Helmi-programmet. Den totala budgeten för Helmi-programmet är 46 miljoner euro. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. Finansieringen av Forststyrelsens naturskyddsuppgifter stärks.

Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man stöder effektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet. För effektivisering av vattenskyddet föreslås 2021 ett anslag på sammanlagt 15 miljoner euro.

Utfasningen av oljeuppvärmning, energirenoveringar och kommunernas klimatarbete påskyndas

Miljöministeriets budgetförslag bidrar till att bygga ett klimatneutralt samhälle där den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi.

Exempel på konkreta klimatinvesteringar är till exempel ett understödsanslag på över 40 miljoner euro genom vilket kommuner och hushåll sporras att avstå från oljeuppvärmning samt de energiunderstöd för bostadshus som föreslås bli förlängda och även nästa år uppgå till 40 miljoner euro. För att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete föreslås ett anslag på fem miljoner euro. För klimatpanelens verksamhet reserveras 750 000 euro. Arbetet inom den oavhängiga och tvärvetenskapliga klimatpanelen hänger samman med till exempel beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt, säkerställandet av en rättvis omställning, beredningen av en nationell anpassningsplan och avgörande av andra viktiga och aktuella klimatpolitiska informationsbehov.

För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras det 0,7 miljoner euro under miljöministeriets moment. Den totala satsningen på främjande av cirkulär ekonomi är dock mångfaldig. Genomförandet av åtgärderna inom färdplanen för plast fortsätter. För utvecklande av och för upprätthållandet av rapporteringen om och uppföljningen av avfallssektorn och systemet för uppföljning av produktinformation föreslås ett anslag på sammanlagt 1,25 miljoner euro.

Bostadsbyggandet påskyndas särskilt i tillväxtregionerna

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i regionerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 38 miljoner euro. I dessa områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås det två miljarder euro samt som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen.

Upprättandet av ett digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön fortsätter i enlighet med förslaget med ett anslag på 7,3 miljoner euro. Med anslaget stöds utvecklandet av digitaliseringen av den byggda miljön och dess verksamhetsomgivning i kommunerna och kopplingen till de riksomfattande strukturerna.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver med räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För reparationsunderstöd föreslås ur budgeten och Statens bostadsfond sammanlagt 33,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Ur statens bostadsfond, som inte omfattas av budgeten, används medel för cirka 157,6 miljoner euro för betalning av bidrag och räntestöd för bostäder.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2021

Regeringen behandlar budgeten vid sin budgetmangling den 14–15 september. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 5 oktober.

Ytterligare information:

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ym.fi

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013

Naturmiljö
Mikko Kuusinen, miljöråd, tfn 0295 250 144

Miljöskydd
Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn 0295 250 023

Den byggda miljön
Timo Tähtinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 306

Beredningen av miljöministeriets budgetförslag
Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2021 uppgår anslagen till sammanlagt 340,2 miljoner euro, vilket är 54,4 miljoner euro mer än för 2020. Ökningen beror på de satsningar i överensstämmelse med regeringsprogrammet som görs för att trygga bevarandet av den biologiska mångfalden och omställningen till ett klimatneutralt samhälle.