Miljöministeriet och Forststyrelsen informerar

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte i dag, den 17 augusti, skyddsområdena Medvastö i Kyrkslätt och Fiskarskullen i Esbo för att bekanta sig med Forststyrelsens naturvårdsarbeten och effekterna av dem. I år effektiviserar Forststyrelsens Naturtjänster skötseln av naturskyddsområden i Finland med hjälp av tilläggsfinansiering enligt regeringsprogrammet. Miljöministeriet föreslår en betydande tilläggssatsning på naturvård också nästa år. Genom aktiva åtgärder upprätthålls och förbättras mångfaldsvärdena i skyddsområdena. Dessutom har naturvårdsinsatserna positiva sysselsättningseffekter. 

”Regeringens stora satsningar på naturvård är nödvändiga, eftersom förlusten av biologisk mångfald i Finland inte har kunnat stoppas. Nu behövs en permanent höjning av nivån på naturvårdsfinansieringen för att det naturskydds- och naturvårdsarbete som fått en god start ska kunna fortsätta också de kommande åren”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i samband med besöket.

Med årets tilläggsfinansiering allokerar Naturtjänsterna ca 10 miljoner euro till genomförandet av regeringens livsmiljöprogram Helmi. Genom aktiva vårdåtgärder kommer man bland annat att förbättra statusen för hotade naturtyper, vilket i sin tur bidrar till att bestånden av de hotade arter som lever där stärks. År 2020 är det övergripande målet för restaurerings- och naturvårdsarbetet 4 500 hektar.

Även basfinansieringen för Naturtjänsterna har ökat i linje med regeringsprogrammet. Detta är viktigt, eftersom naturvårdsarbetena måste planeras och genomföras på lång sikt för att fördelarna i fråga om mångfalden ska bevaras. 

Helmi-finansieringen till Naturtjänsterna har en sysselsättningseffekt på cirka 240 årsverken år 2020. Inom ramen för flera EU-finansierade LIFE-projekt genomförs dessutom åtgärder som främjar mångfalden på ett sätt som motsvarar sammanlagt ca 60 årsverken. I beräkningarna har inte multiplikatoreffekterna beaktats. En betydande del av sysselsättningen är inriktad på entreprenörer och andra företagare som utför praktiska insatser, i synnerhet i sådana delar av Finland där sysselsättningsmöjligheterna är dåliga.

Kostnadseffektivt att vårda naturskyddsområden

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte i dag de värdefulla skyddsområdena i Medvastö och Fiskarskullen och studerade de naturvårdsarbeten som utförs där. Naturvård och restaurering av naturskyddsområden är ett snabbt, okontroversiellt och kostnadseffektivt sätt att trygga mångfalden. Tidigare år har resursbristen emellertid försvårat arbetet. Det har också inneburit ett hot mot tidigare investeringar, det vill säga mot förvärv och inrättande av naturskyddsområden. Den investering som gjorts med tilläggsfinansieringen kan följas upp bättre.

Medvastö-Stormossen i Kyrkslätt är en relativt liten, men mycket representativ, naturhelhet som rymmer flera hotade naturtyper. Havsstrandängar och öppna vattenområden som gränsar till dem växer igen och fylls med vass, vilket hotar många arter och värdefulla naturtyper. Syftet med vården är att bevara eller stärka naturtypernas karakteristiska drag och arternas levnadsförhållanden. Forststyrelsen restaurerar exempelvis vassbeväxta havsstrandängar genom att slå vass och ordna betesgång. Arbetet har speciellt gynnat vadarfåglar, simänder och gäss.

Lundområdet vid Fiskarskullen kännetecknas av mycket stora, gamla ädla träd, i synnerhet lindar och hotade skogsalmar. Forststyrelsen vårdar den värdefulla ädelträskogen bland annat genom att avlägsna granar så att lundvegetationen kan behålla sin livskraft.

Bakgrundsmaterial: Översikt över det naturvårdsarbete som utförs av Forststyrelsens Naturtjänster (på finska)

Mer information: 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Tuula Kurikka, chef för naturskydd och vård av kulturarvet, Forststyrelsens Naturtjänster, tuula.kurikka@metsa.fi, tfn 0400 255 212

Pekka Heikkilä, naturskyddschef, Forststyrelsen, Kustens och huvudstadsregionens naturtjänster, pekka.heikkila@metsa.fi, tfn 0206 395 947

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen besökte i dag, den 17 augusti, skyddsområdena Medvastö i Kyrkslätt och Fiskarskullen i Esbo för att bekanta sig med Forststyrelsens naturvårdsarbeten och effekterna av dem. I år effektiviserar Forststyrelsens Naturtjänster skötseln av naturskyddsområden i Finland med hjälp av tilläggsfinansiering enligt regeringsprogrammet. Miljöministeriet föreslår en betydande tilläggssatsning på naturvård också nästa år.

Professor Heli Peltola från Östra Finlands universitet utnämndes torsdagen den 13 augusti till ny medlem i Finlands klimatpanel. Professor Peltola är expert inom skogsforskning.

Statsrådet tillsätter den vetenskapliga och oberoende klimatpanelen till stöd för planeringen av klimatpolitiken och det beslutsfattande som rör den. Den nuvarande klimatpanelens mandatperiod inleddes den 1 januari 2020. Mandatperioden är fyra år.

Klimatpanelens medlemmar representerar många olika vetenskapsområden. Medlemmen Tuula Packalén anställdes i juni av jord- och skogsbruksministeriet, och med anledning av detta ville man komplettera panelens kompetens när det gäller skogsforskning.

Mer information:

Heta-Elena Heiskanen, klimatpanelens generalsekreterare, tfn 050 347 1132, heta-elena.heiskanen@ym.fi

Jarmo Muurman, chef för klimatenheten, tfn 0295 250 185, jarmo.muurman@ym.fi

Professor Heli Peltola från Östra Finlands universitet utnämndes torsdagen den 13 augusti till ny medlem i Finlands klimatpanel. Professor Peltola är expert inom skogsforskning.

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2021 uppgår anslagen till sammanlagt 340,2 miljoner euro, vilket är 54,4 miljoner euro mer än för 2020. Ökningen beror på de satsningar i överensstämmelse med regeringsprogrammet som görs för att trygga bevarandet av den biologiska mångfalden och omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

För miljö- och naturvård föreslås 192,8 miljoner euro. För områdesanvändning, boende och byggande föreslås 73,8 miljoner euro. För förvaltningsområdets omkostnader föreslås 73,7 miljoner euro.

I budgetförslaget ingår ännu inte regeringens stimulerande framtidsinvesteringar. Stimulansinvesteringarna kommer att behandlas under de kommande veckorna och tas in i den slutliga budgetpropositionen.

Försämrade livsmiljöer restaureras och skogar och myrar skyddas

För naturskyddet föreslås ytterligare betydande tilläggssatsningar, genom vilka man verkställer livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO). I miljöministeriets förslag reserveras det preliminärt 27 miljoner euro för förvärv av och ersättningar för skogsområden enligt METSO-handlingsplanen och minst 12 miljoner euro för myrskyddet som en del av Helmi-programmet. Den totala budgeten för Helmi-programmet är 46 miljoner euro. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. Finansieringen av Forststyrelsens naturskyddsuppgifter stärks.

Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man stöder effektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet. För effektivisering av vattenskyddet föreslås 2021 ett anslag på sammanlagt 15 miljoner euro.

Utfasningen av oljeuppvärmning, energirenoveringar och kommunernas klimatarbete påskyndas

Miljöministeriets budgetförslag bidrar till att bygga ett klimatneutralt samhälle där den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi.

Exempel på konkreta klimatinvesteringar är till exempel ett understödsanslag på över 40 miljoner euro genom vilket kommuner och hushåll sporras att avstå från oljeuppvärmning samt de energiunderstöd för bostadshus som föreslås bli förlängda och även nästa år uppgå till 40 miljoner euro. För att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete föreslås ett anslag på fem miljoner euro. För klimatpanelens verksamhet reserveras 750 000 euro. Arbetet inom den oavhängiga och tvärvetenskapliga klimatpanelen hänger samman med till exempel beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt, säkerställandet av en rättvis omställning, beredningen av en nationell anpassningsplan och avgörande av andra viktiga och aktuella klimatpolitiska informationsbehov.

För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras det 0,7 miljoner euro under miljöministeriets moment. Den totala satsningen på främjande av cirkulär ekonomi är dock mångfaldig. Genomförandet av åtgärderna inom färdplanen för plast fortsätter. För utvecklande av och för upprätthållandet av rapporteringen om och uppföljningen av avfallssektorn och systemet för uppföljning av produktinformation föreslås ett anslag på sammanlagt 1,25 miljoner euro.

Bostadsbyggandet påskyndas särskilt i tillväxtregionerna

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i regionerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 38 miljoner euro. I dessa områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås det två miljarder euro samt som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen.

Upprättandet av ett digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön fortsätter i enlighet med förslaget med ett anslag på 7,3 miljoner euro. Med anslaget stöds utvecklandet av digitaliseringen av den byggda miljön och dess verksamhetsomgivning i kommunerna och kopplingen till de riksomfattande strukturerna.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver med räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För reparationsunderstöd föreslås ur budgeten och Statens bostadsfond sammanlagt 33,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Ur statens bostadsfond, som inte omfattas av budgeten, används medel för cirka 157,6 miljoner euro för betalning av bidrag och räntestöd för bostäder.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2021

Regeringen behandlar budgeten vid sin budgetmangling den 14–15 september. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 5 oktober.

Ytterligare information:

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ym.fi

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013

Naturmiljö
Mikko Kuusinen, miljöråd, tfn 0295 250 144

Miljöskydd
Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn 0295 250 023

Den byggda miljön
Timo Tähtinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 306

Beredningen av miljöministeriets budgetförslag
Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2021 uppgår anslagen till sammanlagt 340,2 miljoner euro, vilket är 54,4 miljoner euro mer än för 2020. Ökningen beror på de satsningar i överensstämmelse med regeringsprogrammet som görs för att trygga bevarandet av den biologiska mångfalden och omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna informerar

Ersättningar för skador som förorsakats av vitkindade gäss hade vid utgången av juli sökts hos närings-, trafik- och miljöcentralerna till ett belopp på sammanlagt 2,7 miljoner euro. NTM-centralerna betalar ut ersättningarna enligt en försnabbad tidtabell redan under augusti och september.

Vitkindade gäss orsakade under våren betydande skador på jordbruket i synnerhet i östra Finland. Mest ersättningar har sökts inom området för NTM-centralen i Norra Karelen, sammanlagt 1,7 miljoner euro. Ersättningar har också sökts inom området för NTM-centralen i Sydöstra Finland till ett belopp på 765 000 euro, inom området för NTM-centralen i Nyland till ett belopp på 142 000 euro, inom området för NTM-centralen i Tavastland till ett belopp på 76 000 euro och inom området för NTM-centralen i Södra Savolax till ett belopp på 18 000 euro.

Skadorna, som var större än tidigare, berodde förutom på att gåsbeståndet ökat också på väderleksförhållandena under våren. På grund av den varma våren i Europa började gässen flytta tidigt, men de nordliga vindarna stoppade fåglarna i Finland. Under den kalla våren i Finland växte gräset långsamt, och gässens primära föda räckte därför inte till. Till följd av detta övergick gässen till att äta sådda frön av spannmål och ärter.

Ersättning för skador som orsakats av fridlysta arter år 2020 kan sökas hos NTM-centralerna fram till den 31 december 2020. I de fall där en skada som uppkommit i år kan verifieras först nästa vår, kan ersättningsansökan lämnas in före slutet av maj 2021.

Ytterligare information:

Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, hanne.k.lohilahti@ym.fi

Tarja Haaranen, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, tarja.haaranen@ym.fi

Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:

NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, tfn 0295 027 874

NTM-centralen i Södra Savolax: Jukka Välijoki, naturvårdsexpert, tfn 0295 024 243

NTM-centralen i Tavastland: Kirsi Lehtinen, miljösakkunnig, tfn 0295 025 202

NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, tfn 0295 029 291

NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, tfn 0295 023 889

NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, tfn 0295 024 749

NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, tfn 0295 037 379

NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, tfn 0295 036 029

NTM-centralen i Norra Karelen: Saara Herajärvi, naturvårdsexpert, tfn 0295 026 189

NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, tfn 0295 038 357

NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, tfn 0295 026 819

NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, tfn 0295 021 408

NTM-centralen i Egentliga Finland: Olli Mattila, överinspektör, tfn 0295 022 902

e-postadresser: fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Ersättningar för skador som förorsakats av vitkindade gäss hade vid utgången av juli sökts hos närings-, trafik- och miljöcentralerna till ett belopp på sammanlagt 2,7 miljoner euro. NTM-centralerna betalar ut ersättningarna enligt en försnabbad tidtabell redan under augusti och september.

Inom ramen för miljöministeriets program för träbyggande beviljas under två ansökningsomgångar understöd för projekt som främjar användningen av trä i byggandet av offentliga byggnader. Ansökningstiden för den första ansökningsomgången är 31.7.2020–31.8.2020 och för den andra omgången 1.10.2020–16.11.2020.

En av prioriteringarna i programmet för träbyggande är att främja användningen av trä i byggandet av offentliga byggnader. De senaste åren har användningen av trä i offentligt byggande börjat öka kraftigt, i synnerhet när det gäller byggnader inom undervisnings- och småbarnspedagogiksektorn. I kommunerna har man insett att träbyggande är ett viktigt sätt att uppnå de uppställda målen för klimatneutralitet.

Det understöd som nu kan sökas är avsett att stödja en snabb utveckling av träbyggandet i kommunerna och att öka beredskapen att genomföra träbyggnadsprojekt. Projekten kan resultera i ny information, tjänster, lösningar och verksamhets- eller samarbetsmodeller som utvecklar träbyggandet. Projektet ska i kommunernas verksamhet eftersträva bestående förändringar som främjar användningen av trä. Projektet ska också ha potential för större genomslagskraft eller en förändring i verksamhetskulturen.

Miljöministeriets andel kan utgöra högst 70 procent av projektets stödberättigande kostnader. I ansökningsomgångarna 2020 beviljas sammanlagt högst 700 000 euro.

Utöver finansiellt understöd erbjuds projekten via programmet för träbyggande även möjlighet att delta i nätverksevenemang, träning med tanke på genomförandet och genomslaget samt synlighet i programmets kommunikationskanaler. Programmet satsar också på att dela med sig av resultaten och god praxis så att alla kommuner kan dra nytta av dem. Miljöministeriet kan inrätta en stöd- och uppföljningsgrupp för projekten. I gruppens arbete utnyttjas sakkunskapen hos det forskarsamfund som miljöministeriet samlat ihop.

Programmet för träbyggande beviljades tilläggsfinansiering i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020, vilket gör det möjligt att utvidga åtgärderna i programmet. Tilläggsfinansiering riktas i synnerhet till utveckling av offentligt byggande, kompetens och utbildning.

Ytterligare information:

Simon Le Roux, projektexpert, miljöministeriet, tfn 0295 250 086, simon.leroux@ym.fi

Petri Heino, programchef, miljöministeriet, tfn 0295 250 203, petri.heino@ym.fi
(anträffbar från och med den 10 augusti 2020)

Jemina Suikki, planerare, miljöministeriet, tfn 0295 250 345, jemina.suikki@ym.fi
(anträffbar från och med den 10 augusti 2020)

Inom ramen för miljöministeriets program för träbyggande beviljas under två ansökningsomgångar understöd för projekt som främjar användningen av trä i byggandet av offentliga byggnader. Ansökningstiden för den första ansökningsomgången är 31.7.2020–31.8.2020 och för den andra omgången 1.10.2020–16.11.2020.

Europeiska rådet nådde i dag tisdagen den 21 juli en överenskommelse om EU:s fleråriga budgetram och ett återhämtningspaket som påskyndar Europas återhämtning från följderna av coronaviruset. Finansieringsbesluten har en stark betoning på klimat och miljö: minst 30 procent av den sjuåriga budgetramen på 1 075 miljarder euro och återhämtningsinstrumentet av engångsnatur på 750 miljarder ska anvisas för klimatåtgärder. All finansiering ska också stödja målen i klimatavtalet från Paris.

”Resultatet är en historiskt stor satsning på Europeiska unionens klimat- och miljöåtgärder. Minst 30 procent av alla EU-pengar binds till uppnåendet av klimatmålen. EU lösgör sig dessutom från stöd som är skadliga för miljön. Ingen åtgärd som finansieras ur EU-budgeten får i betydande grad skada skyddet av den biologiska mångfalden och klimatet”, förklarar minister Mikkonen.

Öronmärkningen av EU-finansieringen påskyndar klimatåtgärderna i Europa och sporrar höjningen av ambitionsnivån för EU:s utsläppsminskningsmål och den förbindelse som ingicks under Parisavtalet. Finland främjar aktivt höjningen av EU:s utsläppsminskningsmål från nuvarande 40 procent till minst 55 procent före 2030.

”EU-ledarna har nu enhälligt förbundit sig att under detta år höja unionens utsläppsminskningsmål för 2030. På detta sätt uppmuntrar EU med sitt exempel andra länder utanför EU att höja sina klimatåtaganden så att de överensstämmer med Parisavtalet. Investeringar i utsläppsminskningar och ren teknologi skapar också exportmarknader för finländska aktörer”, säger minister Mikkonen.

Minister Mikkonen tillsatte i april en nationell arbetsgrupp för att utarbeta förslag till sådana åtgärder för återhämtning efter coronakrisen som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Gruppens ordförande, miljöministeriets kanslichef Juhani Damski och Sitradirektören Mari Pantsar, överlämnade mellanrapporten till ministern den 16 juni. Arbetsgruppen har också sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd.

”Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som jag tillsatte i våras, ska dessutom till hösten bereda ytterligare förslag till sådana ekonomiska stimulansåtgärder som med tanke på samhället efter coronakrisen är hållbara för klimatet och den biologiska mångfalden. Beredningen görs särskilt för att EU-finansieringen ska kunna fördelas effektivt med tanke på Finlands behov”, berättar minister Mikkonen.

Ytterligare information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Mellanrapport från arbetsgruppen för hållbar återhämtning (miljöministeriets pressmeddelande 16.6.2020)

Europeiska rådet nådde i dag tisdagen den 21 juli en överenskommelse om EU:s fleråriga budgetram och ett återhämtningspaket som påskyndar Europas återhämtning från följderna av coronaviruset. Finansieringsbesluten har en stark betoning på klimat och miljö: minst 30 procent av den sjuåriga budgetramen på 1 075 miljarder euro och återhämtningsinstrumentet av engångsnatur på 750 miljarder ska anvisas för klimatåtgärder. All finansiering ska också stödja målen i klimatavtalet från Paris.

Valitettavasti RSS-syötteen luonnissa tapahtui virhe, eikä sitä voitu luoda.

Miljöministeriet har den 3 juli 2020 fattat beslut om Karleby stads ansökan om inrättande av en sådan nationalstadspark som avses i 68 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Storleken på Karlebys nationalstadspark är närmare 20 000 hektar och parken omfattar både den mångfaldiga havsnaturen vid landhöjningskusten och det historiska arvet från flera århundraden av träbyggande.

Genom inrättandet av nationalstadsparken firas historien av staden som i år fyller 400 år. Karleby har försörjt sig på jordbruk, fiske och säljakt och senare har välståndet och internationaliseringen ökat genom sjöfart, skeppsbyggnad och tjärexport. I dagens läge är staden en storindustri-, hamn- och servicestad.

Nationalstadsparken i Karleby omfattar närmare 20 000 hektar, varav största delen utgörs av den mångfaldiga havsnaturen och det marina kulturarvet vid landhöjningskusten. Parken bevarar kulturarvet från till och med fyra århundraden av träbyggande.

Beslutet framlagt på miljöministeriets webbplats

Nationalstadsparken i Karleby omfattar områden och byggnader i följande stadsdelar i Karleby stad: Hakalax (8), Halkokari/Mustakari (102, 106), Hållhagen (4, 5, 9, 21, 24), Tallåsen (7), Neristan (3), Beckbruket/Tullbacken (59), Sandstrand/Elba (37), Brudskär (112) och centrum (1, 2, 10) samt områden i Larsmo och Karleby skärgård. De områden som hör till nationalstadsparken är utmärkta på de kartor som bifogats Karleby stads ansökan.

Enligt 62 § i förvaltningslagen (434/2003) anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter det att detta meddelande publicerades på myndighetens webbplats. Meddelandet har publicerats i dag den 6 juli 2020.  Ändring i miljöministeriets beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar på det sätt som närmare anges i den besvärsanvisning som utgör bilaga till beslutet. Miljöministeriets beslut med bilagor finns framlagt på miljöministeriets webbplats ym.fi/karlebynationalstadspark från den 6 juli till den 14 augusti 2020.

Ytterligare information

Jukka-Pekka Flander, miljöråd, jukka-pekka.flander@ym.fi, tfn 0295 250 064 
Ilona Latsa, sakkunnig, ilona.latsa@ym.fi, tfn 0295 250 388

Miljöministeriet har den 1 juli 2020 fattat beslut om Karleby stads ansökan om inrättande av en nationalstadspark. Storleken på Karlebys nationalstadspark är närmare 20 000 hektar och parken omfattar både den mångfaldiga havsnaturen vid landhöjningskusten och det historiska arvet från flera århundraden av träbyggande.