Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på onsdagen hur EU:s återhämtningsinstrument kan utnyttjas i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Europeiska unionens medlemsländer nådde i juli enighet om EU:s budgetram och dess koppling till klimatet. Av budgetramen och återhämtningsinstrumentet ska minst 30 procent stödja klimatmålen. Därtill ska all finansiering stödja målen i Parisavtalet.

”EU:s återhämtningsinstrument ger oss en unik möjlighet att påskynda omställningen till koldioxidneutralitet i fråga om transporter, uppvärmning och industri – en möjlighet som vi inte har råd att förbise”, framhåller miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen godkände nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä

Ministerarbetsgruppen godkände också de nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä som ska offentliggöras den 8 september. Det kommer att ställas upp kvantitativa mål för all offentlig nybyggnad samt mål enligt specifika byggnadskategorier, bland annat för byggnader som används inom undervisnings- och vårdsektorn. Statsrådets åtgärdsprogram för träbyggande, som leds av miljöministeriet, har från och med i våras utarbetat mål i samarbete med olika intressegrupper. Regeringsprogrammets mål är att under regeringsperioden fördubbla användningen av trä som byggnadsmaterial.

Stöden för förnybar energi har i allt högre grad inriktats på projekt för ny energiteknik

Arbetsgruppen fick också en översikt över de ekonomiska styrmedlen för förnybar energi och de energistöd som arbets- och näringsministeriet beviljar. Energistöd kan beviljas för investerings- eller utredningsprojekt som främjar produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, effektivisering av produktionen eller användningen av energi eller annan omvandling av energisystemet så att det blir koldioxidsnålt. Från och med 2019 har det avsatts ett separat anslag på 40 miljoner euro för investeringsstöd för ny energiteknik och stora demonstrationsprojekt. Stöd kan beviljas för bioraffinaderiprojekt, för projekt för ersättande av stenkol och andra fossila energikällor i stadsområden samt för andra stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik. Enligt en lag som trädde i kraft i fjol ska Finland frångå energiutvinning ur stenkol senast den 1 maj 2029. För den stödordning som är avsedd för dem som frångår stenkolen snabbare, senast 2025, har det avsatts sammanlagt 90 miljoner euro. Andra projekt än sådana som baserar sig på förbränning prioriteras.

Ministrarna fick lägesrapporter om Europeiska kommissionens vätgasstrategi och strategin för integrering av energisystem. Strategierna gör det möjligt att införa koldioxidsnåla lösningar i hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i juli en arbetsgrupp som ska undersöka hur sektorsintegrationen inom energisektorn kan främjas i Finland. I arbetet försöker man utreda behov av och möjligheter för olika energiformer i samband med sektorsintegrationen och kartlägga hinder för integration. Arbetsgruppen bedömer också möjligheterna att främja väteekonomin och lösningarna från el till produkter (s.k. Power-to-X).

I slutet av mötet underrättades ministrarna också om vad som behandlats under det andra mötet för rundabordsforumet för klimatpolitik. Temat för forumets andra möte var läget när det gäller utsläppsminskningar och reformen av energibeskattningen. Under diskussionen lyfte man bland annat fram industrins färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle, utnyttjandet av EU:s återhämtningsstöd samt kopplingen mellan utsläppsminskningar och andra samhälleliga utmaningar. Skattereformen för hållbar utveckling ansågs vara viktig också med tanke på en rättvis omställning. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på onsdagen hur EU:s återhämtningsinstrument kan utnyttjas i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet informerar

Arbetsgruppen som diskuterat sätt att minska de skador och olägenheter som vitkindade gäss orsakar har överlämnat en rapport om förslag och alternativ till politiska riktlinjer till miljö- och klimatministern och jord- och skogsbruksministern. För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, även genom att skjuta fåglarna.

För att minska skadorna och olägenheterna krävs det enligt arbetsgruppen en övergripande lösning. Lösningen handlar både om att skrämma bort fåglarna med stöd av dispenser samt om lämpliga matplatser som de bortjagade fåglarna kan förflytta sig till. Om skador på odlingar inte kan förebyggas genom att jaga bort fåglarna kompletterar det förnyade systemet för ersättning av skador urvalet av metoder.

På grund av begränsningarna i fågeldirektivet är det för närvarande inte möjligt att inom Europeiska unionen förvalta beståndet genom jakt. För att kunna göra det bör vitkindad gås bli upptagen i bilaga II till fågeldirektivet som en art som får jagas inom EU. Arbetsgruppen föreslår att Finland driver förändringen aktivt i samarbete med andra EU-länder som lider av samma problem.  

–Jag vill tacka arbetsgruppen för det stora antalet förslag och alternativ som gruppen kommit med för att förebygga skador av vitkindade gäss. Det är klart att vi behöver en övergripande lösning för att vi ska kunna förebygga liknande stora skador som i vår utsatte många jordbrukare i en outhärdlig situation. Utifrån gruppens förslag är det bra att fortsätta arbetet, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä tackar arbetsgruppen för konkreta lösningar.
–De skador som vitkindade gäss orsakar är oskäliga för jordbrukare. Därför är det väldigt viktigt att arbetsgruppen föreslår åtgärder redan för i höst före höstflytten. Det måste gå att skrämma bort gässen genom skjutning.  Jordbrukare behöver också stöd och rådgivning för att kunna använda dispenssystemet.

Lösningar för olika tidsspann

För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, även genom att skjuta fåglarna. Om de rättsliga förutsättningarna uppfylls kan dispenser tillämpas omedelbart. När det uppstår skador, ska ersättningsansökningarna och utbetalningarna behandlas snabbare.

Enligt arbetsgruppens förslag 2021–2022 ska det gällande dispenssystemet utvecklas, resurserna för behandlingen av dispenser säkras och decentraliseringen av behandlingen av dispenser utredas.

Vidare ska man i samband med den pågående revideringen av naturvårdslagen utreda möjligheterna att bevilja dispenser för större områden (till exempel en kommun eller en del av en kommun), vilket gör det möjligt att på ett smidigare sätt än nu beakta oförutsedda rörelser hos fågelflockar.

De flesta av de testade sätten att jaga bort vitkindade gäss har varit otillräckliga när det gäller att förebygga stora skador. Arbetet med att undersöka, utveckla och tillämpa olika sätt att få bort fåglarna från odlingar ska fortsätta. I detta ingår också skjutning.  Arbetsgruppen föreslår också en idétävling för att utveckla sätten att jaga bort fåglarna.

För att inrätta fågelåkrar föreslår arbetsgruppen som alternativa lösningar antingen tillämpning av miljöavtal eller miljöförbindelser. Fågelåkrar kan inrättas inom ramen för systemet för miljöersättning under den kommande budgetperioden för CAP (CAP, Common Agricultural Policy, Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik) antingen som en del av en miljöförbindelse eller som ett miljöavtal. Det behövs uppskattningsvis 3 000–5 000 hektar störningsfria fågelåkrar för vitkindade gäss. Innan den nya programperioden inleds ska det också testas andra lösningar, såsom att använda naturvårdsvallar och mångfaldsåkrar, områden som fridlysts för viss tid enligt naturvårdslagen eller tidigare torvutvinningsområden, som matplatser för gäss.

För att utveckla samarbetet föreslår arbetsgruppen regionala arbetsgrupper inom verksamhetsområdena för de närings-, trafik- och miljöcentraler som lider av odlingsskador samt en specialiseringsuppgift som samordnare. Arbetsgrupperna ska ha till uppgift att förbättra interaktionen mellan skadelidande parter, andra aktörer och myndigheter. Arbetsgruppen för frågor som rör vitkindade gäss ska fungera som samarbetsorgan vid den allmänna planering som behövs vid placeringen av fågelåkrar samt när det gäller att göra gemensamma ansökningar om dispenser och ordna bortjagandet.

Arbetsgruppen diskuterade också möjligheterna att minska de olägenheter som orsakas av i Finland häckande vitkindade gäss, i synnerhet i stadsmiljö. För att minska skadorna ska man utöver information och skrämselåtgärder öka och utveckla den övergripande planeringen av de områden som vitkindade gäss använder, skötseln av gräsmattor, stängslingen av parkområden samt städningen av allmänna områden.

Arbetsgruppen har utöver sina medlemmar och suppleanter hört sakkunniga på olika områden.

Mer information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Teppo Säkkinen, minister Leppäs specialmedarbetare, tfn 050 516 2868, teppo.sakkinen@mmm.fi

Ari Niiranen, överdirektör, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 026 060, ari.niiranen@ely-keskus.fi

Arbetsgruppen som diskuterat sätt att minska de skador och olägenheter som vitkindade gäss orsakar har överlämnat en rapport om förslag och alternativ till politiska riktlinjer till miljö- och klimatministern och jord- och skogsbruksministern. För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, även genom att skjuta fåglarna.

Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland och Motiva informerar

Från och med den 1 september 2020 beviljas ägare till småhus understöd om de byter ut oljeuppvärmningssystemet mot en mer hållbar uppvärmningsform. Den totala stödsumman på uppemot 30 miljoner euro utgör en del av regeringens åtgärder för en hållbar återhämtning, som ska påskynda omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi.

Understöd kan beviljas för de kostnader som uppstår när man frångår oljeuppvärmning till förmån för en annan uppvärmningsform. Kostnaderna ska ha uppkommit efter den 1 juni 2020 och före slutet av 2022. Understöd beviljas till ett belopp av 4 000 euro när man i småhus konverterar till fjärrvärme, jordvärme eller luft-vattenvärmepump. Andra uppvärmningsformer understöds med 2 500 euro. Understöd beviljas inte för byggnadsspecifika uppvärmningssystem som drivs med fossila bränslen. Oljeuppvärmning kan till exempel inte utgöra en del av byggnadens uppvärmningssystem.

”För att vårt mål om ett klimatneutralt Finland 2035 ska kunna nås måste vi också minska utsläppen från byggande och boende. Med det nya stödet vill vi uppmuntra ägare till småhus att övergå från fossil olja till en mer hållbar uppvärmningsform. Det är en konkret klimathandling som också skapar arbete runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet med understödet är att omkring 10 000 småhus ska konvertera från oljeuppvärmning, vilket skulle minska koldioxidutsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med sammanlagt cirka 56 kiloton per år. Sysselsättningseffekten av de arbeten som utförs när allt fler uppvärmningssystem byts ut som en följd av understödet beräknas uppgå till nästan 1 500 årsverken.

Lätt att fylla i elektronisk ansökan – NTM-centralen i Birkaland beviljar understöden

”Understöd kan beviljas ägare till småhus och parhus som används som bostad året runt, och understöd kan sökas av privatpersoner och dödsbon. Ansökningarna behandlas i den ordning de sänds in”, berättar enhetschef Ari Nygrén vid NTM-centralen i Birkaland. NTM-centralen i Birkaland beviljar understödet i hela landet.

Understöd kan inte beviljas om kostnaderna betalas av ett bostadsaktiebolag eller om annat understöd eller hushållsavdrag beviljas för samma ändamål.

”Vi har sett till att det är lätt att ansöka om understöd. Det går smidigast att ansöka om stödet via Regionförvaltningens e-tjänst. Vi rekommenderar det sättet för alla”, konstaterar Nygrén.

Vad som är den lämpligaste och mest ekonomiska lösningen varierar från fall till fall

Det går smidigast att frångå oljeuppvärmning när bytet av uppvärmningsform planeras noggrant med hjälp av experter och om genomförandet beställs som en nyckelfärdig lösning. Vad som är den lämpligaste och mest ekonomiska uppvärmningsformen och vad investeringskostnaderna för den blir varierar mycket från fall till fall. När man planerar ett byte av uppvärmningssystem i småhus lönar det sig att samtidigt också se hur energieffektiviteten överlag kan förbättras.

”Den lösning som är mest ekonomisk om man ser till kostnaderna under hela livscykeln kan vara en sådan kombination av energieffektivitetsåtgärder och byte av uppvärmningssystem som samtidigt förbättrar ventilationen och boendekvaliteten”, påpekar Teemu Kettunen, expert vid Motiva.

Det typiska prisspannet vid byte av uppvärmningssätt varierar mellan cirka 8 000 och 25 000 euro. Uppvärmningsformer som kan ersätta oljeuppvärmning är bland annat jordvärme, luft-vattenvärmepump, fjärrvärme, träbaserad energi såsom pelletsuppvärmning samt en kombination av luftvärmepump och elvärme. Olika lösningar som kombinerar flera uppvärmningsformer kan också vara lämpliga.

Rådgivning erbjuds via kundservicen för miljöfrågor

Understödet ska i första hand sökas via Regionförvaltningens e-tjänst, där såväl ansökningsblanketter som anvisningar finns. Man kan också få information om understödet och ansökningsprocessen via NTM-centralens riksomfattande kundservice för miljöfrågor.

Den riksomfattande energirådgivning som finansieras av Energimyndigheten och samordnas av Motiva erbjuder hjälp i tekniska frågor som kan uppstå när det gäller byte av uppvärmningssystem. På Motivas webbplats finns information om vem som är rådgivare i olika regioner.

Ytterligare information för medierna:

Hållbar återhämtning:

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Maarit Haakana, miljöråd, tfn 0295 250 069, maarit.haakana@ym.fi

Ansökan om understöd:

Vesa-Pekka Heikkilä, gruppchef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 324, vesa-pekka.heikkila@ely-keskus.fi

Ari Nygrén, enhetschef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 363, ari.nygren@ely-keskus.fi

Tekniska frågor kring bytet av uppvärmningssystem:

Teemu Kettunen, expert, Motiva, tfn 050 568 9445, teemu.kettunen@motiva.fi

Päivi Suur-Uski, expert, Motiva, tfn 044 300 1369, paivi.suur-uski@motiva.fi

Från och med den 1 september 2020 beviljas ägare till småhus understöd om de byter ut oljeuppvärmningssystemet mot en mer hållbar uppvärmningsform. Den totala stödsumman på uppemot 30 miljoner euro utgör en del av regeringens åtgärder för en hållbar återhämtning, som ska påskynda omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi.

Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet:

Behandlingen av olika miljörelaterade tillstånd blir smidigare när lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden träder i kraft den 1 september 2020.

Den som ansöker om tillstånd kan be att tillståndsmyndigheterna ska samordna förfarandena när ansökan gäller miljötillstånd, tillstånd enligt vattenlagen och/eller marktäktstillstånd för sökandens projekt och dessutom något annat tillstånd som omfattas av markanvändnings- och bygglagen, kemikaliesäkerhetslagen, gruvlagen eller naturvårdslagen. Samordningen omfattar totalt 13 miljörelaterade tillstånd.

Samordningsförfarandet kan inledas genom ett möte där den som ansöker om tillstånd och tillståndsmyndigheterna tillsammans diskuterar behovet av tillstånd för projektet och hur väl tillstånden kan samordnas. Om tillståndsförfarandena samordnas, ska den samordnande myndigheten, det vill säga regionförvaltningsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten, samordna myndighetssamarbetet när handläggningsfaserna för de olika tillstånden förläggs så att de sker samtidigt. Till exempel kompletteringar och utlåtanden kan begäras mer samordnat, och samråds- och beslutsfaserna för olika tillstånd ske samtidigt.

Lagen förändrar inte behörighetsförhållandena mellan myndigheterna. Regionförvaltningsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt de kommunala miljövårds- och byggnadstillsynsmyndigheterna behandlar alltså även i fortsättningen de tillstånd som de ansvarar för.

”Det nya är att den samordnande myndigheten ska koordinera behandlingsfaserna så att de sammanfaller tidsmässigt och centraliserat sköta vissa uppgifter för andra tillståndsmyndigheter. Som stöd för det nya slaget av myndighetssamarbete utarbetar vi i den uppföljningsgrupp som stöder verkställigheten av lagen en verksamhetsmodell för samordnandet. Vi väntar med intresse på de första erfarenheterna av samordningen, och vi kommer vid behov att ge utförligare anvisningar”, berättar uppföljningsgruppens ordförande Riitta Rönn från miljöministeriet.

Arbetet med att ta fram elektroniska tillståndstjänster framskrider

I Finland strävar man aktivt efter att öka antalet digitala myndighetstjänster för dem som bedriver näringsverksamhet. Bland annat inom projektet Tillstånd och tillsyn, som leds av arbets- och näringsministeriet, utvecklas en riksomfattande tjänst där kunden på en och samma gång ska kunna ansöka om tillstånd hos flera olika myndigheter. Den första delen, servicehelheten industrianläggningar, öppnas den 1 september 2020. Via den kan verksamhetsutövare ansöka om miljötillstånd hos regionförvaltningsverket och kemikaliesäkerhetstillstånd hos Säkerhets- och kemikalieverket.

Målet är att samordningen av miljörelaterade tillståndsförfaranden i fortsättningen allt oftare ska ske uttryckligen via tjänsten Tillstånd och tillsyn, och man försöker i rask takt inkludera flera nya tillstånd och kommunala aktörer.

”De kundorienterade servicehelheter som skapas inom projektet Tillstånd och tillsyn och som baserar sig på samarbete mellan myndigheterna ger kunden genuint mervärde och ökar kundnöjdheten. Detta stöds genom en digital serviceplattform där informationen effektivt rör sig mellan myndigheternas serviceprocesser och där gränssnitten mellan förvaltningsområdena inte är synliga för kunden. Vårt gemensamma fokus bör i fortsättningen ligga på hur vi intensifierar samarbetet mellan myndigheterna och i så stor omfattning som möjligt tar i bruk den serviceplattform som vi utvecklat tillsammans”, framhåller ordföranden för styrgruppen för projektet Tillstånd och tillsyn, understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet.

Mer information:

Samordning av miljörelaterade tillståndsförfaranden:
Riitta Rönn, lagstiftningsdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 255, riitta.ronn@ym.fi

Tjänsten Tillstånd och tillsyn:
Petri Peltonen, understatssekreterare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 063 662, petri.peltonen@tem.fi

Behandlingen av olika miljörelaterade tillstånd blir smidigare när lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden träder i kraft den 1 september 2020.

I morgon, lördag, firas den finska naturens dag. Sätten att fira är många: man kan hissa flaggan eller till exempel fira med blåbärspaj och en utfärd i naturen. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen uppmanar finländarna att fira dagen i närmiljön. 

”På naturens dag firar vi allt det som naturen ger oss. Under den här regeringsperioden har vi gjort betydande satsningar på naturvård: Vi har höjt finansieringen för i år med hundra miljoner euro, och det har gjorts verkningsfulla insatser på olika håll i Finland. Inom ramen för det nya Helmi-programmet har vi restaurerat, iståndsatt och vårdat hotade livsmiljöer. Också skogsskyddet utvidgas till att omfatta hela Finland. På lördag är det på sin plats att fira naturen”, säger minister Mikkonen.

Enligt den barometer som miljöministeriet och Finlands miljöcentral nyligen genomförde har finländarnas förhållande till naturen utvecklats i en allt positivare riktning under coronavåren. Största delen av finländarna har tillbringat mer tid i naturen, och också uppskattningen för naturen och olika naturområden har ökat. 

”Nu när det är exceptionella tider har allt fler finländare sökt kraft och sinnesro i naturen. Nationalparker och andra strövområden har lockat betydligt fler besökare än vanligt, och i vissa populära områden har det till och med rått trängsel. Det har varit en glädje att följa detta! Jag vill dock påminna om vikten av att hålla säkra avstånd även ute i naturen. Här i Finland har vi vanligen naturen alldeles inpå hörnet, och vi kan enkelt besöka en närliggande skog. Personligen tänker jag fira den finska naturens dag genom att gå ut i naturen nära hemmet, äta blåbärspaj och hissa flaggan”, säger minister Mikkonen.

Finska naturens dag har sedan 2013 firats den sista lördagen i augusti, och inrikesministeriet har från och med 2017 rekommenderat flaggning den dagen. I år finns dagen för första gången med i Universitetsalmanackan. Ett stort antal finländare firar årligen den finska naturens dag, som också ett uppmärksammat ämne i sociala medier. Sätten att fira är många: man kan hissa flaggan eller till exempel fira med blåbärspaj och en utfärd i naturen.
Hur firar du den finska naturens dag? Dela med dig i sociala medier: #finskanaturensdag eller #flaggaförnaturen

Mer information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

I morgon, lördag, firas den finska naturens dag. Sätten att fira är många: man kan hissa flaggan eller till exempel fira med blåbärspaj och en utfärd i naturen. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen uppmanar finländarna att fira dagen i närmiljön. 

I en proposition som i dag överlåts till riksdagen föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stöd för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård av privat mark inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi. Lagen avses träda i kraft den 1 november 2020.

Syftet är att med hjälp av statligt stöd som beviljas efter prövning främja sådana åtgärder som stärker den biologiska mångfalden. Stödet kommer att beviljas av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Det nya stödet gör det möjligt att i större utsträckning restaurera och vårda viktiga naturvärden på privatägd mark och sporra till bevarande av den biologiska mångfalden. Nya stödformer är stöd som anvisas i form av varor eller tjänster. Med tjänster avses vård och restaurering av livsmiljöer och naturtyper, till exempel slåtter, röjning av träd och ordnande av betesgång, och med varor avses exempelvis sådant stängselmaterial som behövs i samband med skötsel av vårdbiotoper.

”Det är fint att vi nu, som en del av livsmiljöprogrammet Helmi, kan göra restaurerings- och vårdåtgärder också på privat mark. Finlands alla vårdbiotoper är hotade och de förstärkta resurserna till naturskydd kommer verkligen till nytta, ” säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Till naturvårdslagen ska fogas grundläggande bestämmelser och bemyndiganden att utfärda förordning om ett system för ekonomiskt stöd för vård, restaurering och iståndsättning av de naturtyper, arters livsmiljöer samt naturlandskap eller kulturlandskap som avses i naturvårdslagen. I propositionen ingår också förslag till bestämmelser om bland annat iakttagande av EU:s regler för statligt stöd, ansökan om stöd och förutsättningar för beviljande av stöd samt beslut.

Propositionen bidrar till genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi, som är en av de föresatser som omnämns i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. Det huvudsakliga målet med Helmi-programmet är att på frivillig basis stärka den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta vatten- och strandnatur. 

Mer information:

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

I en proposition som i dag överlåts till riksdagen föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stöd för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård av privat mark inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi. Lagen avses träda i kraft den 1 november 2020.

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för andra gången torsdagen den 27 augusti. Teman för mötet är utsläppsminskningar och energibeskattningens roll när det gäller att uppnå målet om klimatneutralitet. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.

Enligt den klimatårsberättelse som offentliggjordes i juni är de redan genomförda åtgärderna och de åtgärder som planerats inte tillräckliga för att Finland ska bli klimatneutralt före 2035. Redan i våras fattade regeringen beslut om en färdplan som ska bidra till genomförandet av de utsläppsminskningar som ännu krävs och till att målet uppnås.

”För att vi ska kunna nå målet krävs det att alla sektorer och aktörer deltar. Därför är det viktigt att denna diskussion förs uttryckligen inom rundabordsforumet för klimatpolitik, där aktörer från många olika samhällssektorer är representerade”, säger statsminister Sanna Marin, ordförande för rundabordsforumet.

”Vid klimatmötet i Nordsjö i februari gick regeringen in för en åtgärdshelhet som ska bidra de utsläppsminskningar som ännu inte genomförts. Lagstiftningsförslag, skattereformer och åtgärdsprogram som har koppling till åtgärdshelheten ska beredas under slutet av året och nästa år. Tilläggsåtgärder presenteras bland annat i den nya klimat- och energistrategin, i den klimatpolitiska planen på medellång sikt samt i klimatprogrammet för markanvändningssektorn”, berättar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är vice ordförande för rundabordsforumet.

Professor Jyri Seppälä från Finlands klimatpanel presenterar det aktuella läget när det gäller utsläppsminskningar.

Beslut om reformen av energibeskattningen vid budgetmanglingen

Den reform av energibeskattningen som för närvarande bereds i samråd med utsläppshandeln inom hela EU har en viktig roll när det gäller att främja målet om klimatneutralitet. Det bereds en färdplan för hållbar beskattning som ska bidra till klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt och påskynda övergången från fossila bränslen till förnybar energi, samtidigt som social rättvisa beaktas.

”De första riktlinjerna för energibeskattningen stakas ut redan under höstens budgetförhandlingar, och sedan fortsätter arbetet. När det gäller energibeskattningen finns det skäl att studera ett längre intervall än en regeringsperiod, eftersom industrins investeringar i utsläppsminskningar kräver förutsägbarhet i beskattningen. På mötet diskuteras en referensperiod på 10–15 år”, säger näringsminister Mika Lintilä, som blev ny vice ordförande för rundabordsforumet för klimatpolitik efter Katri Kulmuni.

Lagstiftningsrådet Leo Parkkonen från finansministeriet håller ett inledande anförande om ämnet.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik den 27 februari 2020. I forumet deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi@vnk.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Antti Siika-Aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118, antti.siika-aho@tem.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen@ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för andra gången torsdagen den 27 augusti. Teman för mötet är utsläppsminskningar och energibeskattningens roll när det gäller att uppnå målet om klimatneutralitet. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.