Miljöministeriet och NTM-centralen i Nyland informerar

Som en del av regeringens återhämtningspaket anvisas kommunerna finansiering dels för iståndsättning och utveckling av rekreationsområden, dels för iståndsättning och utveckling av befintliga nationalstadsparker. Sammanlagt 13 miljoner euro kan delas ut i understöd. Ansökningstiden för båda specialunderstöden är 21.9–30.11.2020, och projekten ska genomföras under 2021.

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisades kommunerna ett omfattande stödpaket som ska lindra effekterna av coronakrisen och stödja den ekonomiska tillväxten i kommunerna. I tilläggsbudgeten reserverades sammanlagt 13 miljoner euro för att kommunerna ska kunna beviljas understöd med stöd av statsunderstödslagen för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation, grönområden och nationalstadsparker. Understöden är fördelade på två olika ansökningsomgångar: i den som är öppen för alla kommuner uppgår stödbeloppet till sammanlagt 10 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation, och i utlysningen av understöd för utveckling av nationalstadsparker är det totala stödbeloppet 3 miljoner euro.

Understöd för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation i kommunerna

I den ansökningsomgång som ordnas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland delas det ut 10 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation i kommunerna. Ansökningsomgången riktar sig till alla kommuner. Inte bara enskilda kommuner och samkommuner kan ansöka om understöd, utan kommunerna uppmuntras också bilda regionala konsortier för planering av gemensamma projekt.

Det primära syftet är att skapa högklassiga och lättillgängliga områden för närrekreation och på så sätt förbättra allas möjligheter till rekreation i närmiljön. De projekt som understöds kan till exempel inbegripa iståndsättning av befintliga friluftsleder och konstruktioner, anläggande av nya leder i närmiljön och tillhörande service, såsom rastplatser, fågeltorn, utedass osv. samt arbete med att märka ut friluftsleder i terrängen och sätta ut skyltar.

Understöd för iståndsättning och utveckling av nationalstadsparker

I den ansökningsomgång som miljöministeriet ordnar anvisas 3 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av nationalstadsparker. Ansökningsomgången riktar sig till de kommuner där det redan har inrättats en nationalstadspark. 

Understöd beviljas för sådana naturvårdsåtgärder som avses i skötsel- och nyttjandeplanerna för nationalstadsparkerna och som stöder bevarandet av deras särskilda värden, för byggande av infrastruktur som skyddar naturen mot slitage samt för insatser som förbättrar möjligheterna att röra sig i närmiljön. De projekt som understöds ska uttryckligen gälla det område som ingår i nationalstadsparken.

Mer information

Understöd för områden för närrekreation i kommunerna:
Tero Taponen, enhetschef, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 467, tero.taponen@ely-keskus.fi
Tommi Hautala, överinspektör, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 374, tommi.hautala@ely-keskus.fi

Understöd för nationalstadsparker:
Jukka-Pekka Flander, miljöråd, miljöministeriet, jukka-pekka.flander@ym.fi, tfn 0295 250 064
Ilona Latsa, sakkunnig, miljöministeriet, ilona.latsa@ym.fi, tfn 0295 250 388

Som en del av regeringens återhämtningspaket anvisas kommunerna finansiering dels för iståndsättning och utveckling av rekreationsområden, dels för iståndsättning och utveckling av befintliga nationalstadsparker. Sammanlagt 13 miljoner euro kan delas ut i understöd. Ansökningstiden för båda specialunderstöden är 21.9–30.11.2020, och projekten ska genomföras under 2021.

Miljöministeriet, NTM-centralen i Norra Österbotten och Osuuskunta Lumimuutos informerar

Kivisuo i Muhos är en stor myr med värdefulla naturvärden, och området har i dag blivit ett myrskyddsområde. Beslutet om skydd bidrar till målen för myrskyddet i livsmiljöprogrammet Helmi. Kivisuo är det största område som skyddats genom Helmi-programmet. Arealen uppgår till cirka 614 hektar. Avtalet om skydd av området ingicks av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Osuuskunta Lumimuutos.

”Kivisuo är ett område med mycket värdefulla naturvärden, och därför är det fint att vi nu kan skydda området genom Helmi-programmet. I det nya livsmiljöprogrammet Helmi tar vi tag i grundorsaken till förlusten av naturens mångfald i Finland: minskningen och försämringen av livsmiljöer. Det är just denna typ av handlingar som behövs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald,” säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Naturskyddsområdet Kivisuo inrättades av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten på ansökan av Osuuskunta Lumimuutos, som är en organisation som inte bedriver verksamhet i vinstsyfte. Det nya skyddsområdets areal är cirka 614 hektar. Inom Kivisuoområdet har det tidigare inrättats fyra privata naturskyddsområden med en sammanlagd areal på cirka 293 hektar, så i och med inrättandet av det nya skyddsområdet finns det nu över 900 hektar skyddad myrnatur i Kivisuo.

Värdefulla livsmiljöer och rikligt med arter

Kivisuo är en omfattande sammanhängande helhet av aapamyrar, som utgör den sydöstra delen av den enorma myrmarkshelhet som finns i Muhos. I Kivisuo finns ett mångsidigt urval värdefulla livsmiljöer (gräsbevuxna myrar, trädfattiga torvmarker, skogsdungar) och övergångszoner i anslutning till dessa samt rikliga förekomster av värdefulla arter. Kivisuo representerar på ett mångsidigt sätt den myrvegetation som påträffas på de stora aapamyrarna i Österbotten. Om man ser till landskapet är den vida helheten av öppen myrmark och skogsdungar i Kivisuo imponerande; som mest breder det vida myrmarkslandskapet ut sig 3–4 kilometer. I en utredning om fågellivet har området konstaterats vara ett område av riksintresse med tanke på häckfågelbeståndet.

Osuuskunta Lumimuutos

Osuuskunta Lumimuutos är en miljö- och forskningsorganisation som är verksam i Finland, Alaska, Kanada, Grönland och Sibirien. Restaureringsprogrammet Landscape Rewilding, som inrättades 2018, ska under de två första åren omfatta ca 1 330 hektar samt restaurering av avrinningsområden med ett influensområde på ca 26 000 hektar fördelat på mer än 20 områden runt om i Finland. Landscape Rewilding, som tillämpas i fem länder, genomförs av Osuuskunta Lumimuutos. Programmet utgör en ny, omfattande insats för restaurering av privat mark i hela landet. Kivisuo är det största enskilda området i programmet.

Livsmiljöprogrammet Helmi

Åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på stränder och i vatten iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Mer information

Eero Melantie, enhetschef, NTM-centralen i Norra Österbotten, tfn 0295 038 377, eero.melantie@ely-keskus.fi

Tero Mustonen, styrelseordförande, Osuuskunta Lumimuutos, tfn 040 737 2424, tero@lumi.fi

Antti Heikkinen, Minister Mikkonens specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Kivisuo i Muhos är en stor myr med värdefulla naturvärden, och området har i dag blivit ett myrskyddsområde. Beslutet om skydd bidrar till målen för myrskyddet i livsmiljöprogrammet Helmi. Kivisuo är det största område som skyddats genom Helmi-programmet. Arealen uppgår till cirka 614 hektar. Avtalet om skydd av området ingicks av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Osuuskunta Lumimuutos.

Målet med det nya forskningsprogrammet är att öka kunskapen om de arter och naturtyper som förekommer i Finland och om förändringar som berör dessa. Forskningsprogrammet ska i synnerhet gälla sådana arter, grupper av arter eller naturtyper om vilka det finns resultat som kan tillämpas i hotbedömningar av arter eller naturtyper eller i det praktiska naturvårdsarbetet. Ansökningstiden börjar den 18 september 2020.

Forskningsinformation om arter och naturtyper utgör grunden för hotbedömningar och därmed för många åtgärder som vidtas för att bevara den biologiska mångfalden. Projekten inom det nya forskningsprogrammet ska förbättra kunskapen om de arter och naturtyper som förekommer i Finland med tanke på kommande hotbedömningar och den rapportering som Europeiska unionens habitatdirektiv och fågeldirektiv förutsätter. Projekten ska dessutom stödja det praktiska naturvårdsarbetet.

Inom ramen för programmet finansieras projekt som till exempel är inriktade på 

• livsmiljökraven, taxonomin och ekologin samt skyddsmetoder för hotade arter eller arter om vilka det råder kunskapsbrist 
• förekomsten, strukturen och funktionen i fråga om hotade naturtyper eller naturtyper om vilka det råder kunskapsbrist samt skyddsbehov och skyddsmetoder
• olika metoder för inventering av arter, grupper av arter eller naturtyper.

I utlysningen av understödet ingår en mer detaljerad beskrivning av de olika temana för ansökningsomgången. Inom programmet kan finansiering också beviljas till exempel för utarbetande av högklassiga handledningar för bestämning och identifiering eller för utarbetande av artförteckningar. 

I samband med planeringen av projekten bör man i tillämpliga delar beakta resultaten och åtgärdsförslagen i hotbedömningarna av arter och naturtyper samt resultaten av forskningsprogrammet för bristfälligt kända och hotade skogsarter (PUTTE).

Ansökningstiden är 18 september–30 oktober, och projekten ska helst inledas i början av 2021. Understöd kan sökas av universitet, högskolor eller andra motsvarande sammanslutningar som bedriver forskningsverksamhet. Konsortieprojekt ska ha en huvudsökande. Inom ramen för forskningsprogrammet erbjuds de olika projekten sammanlagt cirka två miljoner euro för sin verksamhet åren 2021–2022.

Mer information:

Joona Lehtomäki, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 016, joona.lehtomaki@ym.fi
 

Målet med det nya forskningsprogrammet är att öka kunskapen om de arter och naturtyper som förekommer i Finland och om förändringar som berör dessa. Forskningsprogrammet ska i synnerhet gälla sådana arter, grupper av arter eller naturtyper om vilka det finns resultat som kan tillämpas i hotbedömningar av arter eller naturtyper eller i det praktiska naturvårdsarbetet. Ansökningstiden börjar den 18 september 2020.

”Regeringen har vid budgetmanglingen fattat beslut om konkreta stegmärken mot ett klimatneutralt Finland. Med det här paketet kan vi ge behövlig skjuts åt arbetet med att minska utsläppen och stödja naturens återhämtning. Samtidigt ser vi till att omställningen är rättvis och värnar om det finländska näringslivets framtidsutsikter genom att stödja omställningen till en grön ekonomi genom en satsning i miljardklassen ur EU:s återhämtningspaket”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Regeringen har som mål att Finland ska vara klimatneutralt före 2035 och bli världens första fossilfria välfärdssamhälle. Målet stöds genom ett flertal åtgärder i nästa års budget.

Som en del av höjningen av skatten på uppvärmningsbränslen kommer skatten på torv att nästan fördubblas, och samtidigt skapar man i samarbete med forskare en mekanism för lägsta pris för torv som ska garantera att användningen av torv åtminstone halveras fram till 2030.

”Nu inleds den verkliga utfasningen av användningen av torv för energiändamål. I Storbritannien har man lyckats minska användningen av kol med hjälp av en liknande mekanism. Det står klart att torv inte har någon plats i en klimatvänlig energiproduktion.”

En rättvis omställning det centrala – de som belastar klimatet med utsläpp beskattas, hållbara lösningar stöds

Torvbranschen tillförsäkras en rättvis omställning genom att man använder en del av EU:s fond för rättvis omställning till att stödja investeringar som ersätter torv, liksom även företagare och arbetstagare inom torvbranschen och näringslivet i målområdena.

”Det är fråga om en stor strukturomvandling, och vi måste se till att omställningen är rättvis för alla. Vi stöder torvföretagarna i strukturomvandlingen och satsar på en mångsidigare näringsstruktur i regionerna. Nu när beskattningen av uppvärmningsbränslen skärps erbjuder vi på samma sätt hushållen stöd så att de ska byta ut oljeuppvärmningen mot andra uppvärmningssystem”, säger minister Mikkonen.

Utsläppshandelskompensationen för industrin frångås och ersätts med ett elektrifieringsstöd som ska stödja koldioxidsnåla investeringar inom industrin. Elektrifieringen av industrin stöds genom att man genast vid ingången av nästa år sänker punktskatten på elström till den miniminivå som EU tillåter. Systemet med återbäring av energiskatter inom industrin, som delvis har stött användningen av fossil energi, ska avvecklas före 2024.

”Vi överför stödet från användning av fossila bränslen till klimatåtgärder inom industrin. Det utgör ett led i en rättvis omställning som bidrar till att det i Finland skapas arbetsplatser på ett hållbart sätt samtidigt som klimatutsläppen minskas. Vi vill förbättra Finlands konkurrenskraft på lång sikt, vilket innebär att industrin och näringslivet som helhet måste ta klivet mot ett koldioxidsnålt samhälle. Många företag har redan satt klimatresiliens som rättesnöre och vidtagit betydande åtgärder för att minska utsläppen.”

”Med dessa beslut från budgetmanglingen går Finland raskt framåt med siktet inställt på klimatneutralitet. Det är dock klart att de här besluten inte som sådana räcker till för att stoppa klimatförändringen eller ens för att göra Finland klimatneutralt, men de utgör en god grund för det fortsatta arbetet.”

Fortsättningsvis betydande satsningar på att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Utöver insatserna för att begränsa klimatförändringen fortsätter regeringen sin historiskt kraftfulla satsning på att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden.

”Naturkrisen är lika akut som klimatkrisen. Så som nyheterna den senaste tiden har förmedlat lever vi just nu i en avgörande tid med tanke på möjligheterna att rädda naturen, djurarterna och ekosystemen på jorden. Om vi inte lyckas stoppa förlusten av biologisk mångfald, blir det också avsevärt svårare att begränsa klimatförändringen”, konstaterar minister Mikkonen.

Mer information:

Klimatet: Riikka Yliluoma, specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Naturen: Antti Heikkinen, specialmedarbetare, tfn 0295 250 231, antti.heikkinen@ym.fi

”Regeringen har vid budgetmanglingen fattat beslut om konkreta stegmärken mot ett klimatneutralt Finland. Med det här paketet kan vi ge behövlig skjuts åt arbetet med att minska utsläppen och stödja naturens återhämtning. Samtidigt ser vi till att omställningen är rättvis och värnar om det finländska näringslivets framtidsutsikter genom att stödja omställningen till en grön ekonomi genom en satsning i miljardklassen ur EU:s återhämtningspaket”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Under regeringens budgetmangling fastställdes att finansieringen för naturvård fortsätter på rekordhög nivå. Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden. Med hjälp av finansieringen genomförs till exempel livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).

I miljöministeriets förslag reserveras det preliminärt 27 miljoner euro för förvärv av och ersättningar för skogsområden enligt METSO-handlingsplanen och minst 12 miljoner euro för myrskyddet som en del av Helmi-programmet. Den totala budgeten för Helmi-programmet är 46 miljoner euro.

Parallellt med naturvården kommer miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd att fortsätta genom att det anvisas stöd för verkställandet av verkningsfulla vatten- och havsvårdsåtgärder. Ett stort enskilt projekt som finansieras genom programmet är den gipsbehandling som genomförs i Skärgårdshavets avrinningsområde i samarbete med jordbrukare och andra aktörer i området.

För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras det 0,7 miljoner euro under miljöministeriets moment. Den totala satsningen på främjande av cirkulär ekonomi är dock mångfaldig. Genomförandet av färdplanen för plast fortsätter. För utvecklande av ett uppföljningssystem för avfallssektorn och för produktinformation samt för upprätthållande av rapporteringen och uppföljningen reserveras ett anslag på sammanlagt 1,25 miljoner euro.

Stöd för energirenoveringar, bostadsbyggandet stimuleras i synnerhet i tillväxtregionerna

Det reserveras 40 miljoner euro för energiunderstöd för bostadsbyggnader. Klimatarbetet i kommunerna och regionerna påskyndas och den vetenskapliga grunden för klimatpolitiken tryggas genom den finansiering som klimatpanelen anvisas.

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder beviljas de kommuner som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 39 miljoner euro.

Startbidraget i MBT-områden höjs med 5 000 euro per bostad i fråga om så kallade normala ARA-hyresbostäder, när objektet är ett höghus med trästomme. I andra områden är startbidraget för byggande av så kallade normala ARA-hyresbostäder 2 000 euro per bostad när höghuset har trästomme. Bostadsproduktionen i de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom genom understöd för byggande av kommunalteknik, och sådana beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. Dessa understöd, liksom även det förhöjda startbidraget för bostadshus som byggs i trä, gäller också de nya MBT-områdena.

Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås ett anslag på 1,8 miljarder euro samt som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen.

Upprättandet av ett digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön fortsätter och för ändamålet anvisas enligt förslaget ett anslag på 7,3 miljoner euro. Med anslaget stöds kommunernas arbete för att skapa en digital omgivning för den byggda miljön och uppkoppling till de riksomfattande strukturerna.

Byggandet och reparationer av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver med räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För reparationsunderstöd föreslås ur budgeten och Statens bostadsfond sammanlagt 33,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Siffrorna är slutgiltiga först efter regeringens allmänna sammanträde den 5 oktober.

Mer information:

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ym.fi

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013

Naturmiljö
Tarja Haaranen, överdirektör, tfn 0295 250 282

Miljövård
Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn 0295 250 023

Den byggda miljön
Timo Tähtinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 306

Beredningen av miljöministeriets budgetförslag
Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214

Under regeringens budgetmangling fastställdes att finansieringen för naturvård fortsätter på rekordhög nivå. Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden. Med hjälp av finansieringen genomförs till exempel livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är nöjd med Europeiska kommissionens förslag till nytt klimatmål. Enligt Mikkonen är det också i Finlands intresse att målet är att minska utsläppen med minst 55 procent före 2030.

”Ett striktare mål på EU-nivå hjälper oss att nå våra egna mål, och det jämnar dessutom ut spelfältet och skapar en marknad för export av ren teknik”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”En utsläppsminskning på minst 55 procent ligger bättre i linje med EU:s mål om klimatneutralitet och motsvarar det mål som Finland har förespråkat tillsammans med andra EU-länder som stöder en ambitiös klimatpolitik”, tillägger Mikkonen.

Kommissionen offentliggjorde sitt förslag till skärpning av EU:s klimatmål i samband med ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen onsdagen den 16 september. Meddelandet offentliggörs i sin helhet torsdagen den 17 september. Det kompletteras av en omfattande konsekvensbedömning på EU-nivå som visar att det inte bara är möjligt utan också fördelaktigt med tanke på EU:s framtid att minska utsläppen med minst 55 procent.

”En minskning av utsläppen med 55 procent bör ses som ett minimimål. EU:s och medlemsländernas egna utsläppsminskningsåtgärder ska fastställas så att målet överskrids. Det förutsätter stora investeringar som påskyndas genom att man riktar in EU:s återhämtningsstöd på en klimatneutral omställning. På detta sätt skapar vi en renare miljö och nya arbetsplatser samtidigt som vi främjar grön tillväxt”, framhåller Mikkonen.

För närvarande har EU förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Kommissionen beräknar att utsläppen redan med de nuvarande åtgärderna kan minska med 47 procent fram till 2030.

EU:s utsläppsminskningsmål utgör samtidigt EU:s bidrag till klimatavtalet från Paris. I enlighet med klimatavtalet från Paris ska alla parter uppdatera sina utsläppsminskningsmål före utgången av 2020.

I och med kommissionens förslag inleds förhandlingarna mellan medlemsländerna. Förslaget kommer bland annat att diskuteras vid det inofficiella möte för EU:s miljö- och klimatministrar som hålls i Berlin vid månadsskiftet.

”Europeiska unionen bör visa ledarskap när det gäller att begränsa klimatförändringen, och därför är det viktigt att man fastställer målet så snart som möjligt. Genom att föregå med gott exempel kan vi bidra till att även andra länder skärper sina mål. Finland kommer att fortsätta arbeta aktivt för detta såväl inom EU som internationellt”, konstaterar Mikkonen.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Marjo Nummelin, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 227, marjo.nummelin@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är nöjd med Europeiska kommissionens förslag till nytt klimatmål. Enligt Mikkonen är det också i Finlands intresse att målet är att minska utsläppen med minst 55 procent före 2030.

”Ett striktare mål på EU-nivå hjälper oss att nå våra egna mål, och det jämnar dessutom ut spelfältet och skapar en marknad för export av ren teknik”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.