NordenBladet — Statsrådet har utnämnt juris doktor, politices magister Natalia Ollus till direktör för Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI), verksamt i anslutning till Förenta nationerna, från och med ingången av 2021. Tjänsten tillsattes för en tidsperiod på tre år.Natalia Ollus har varit direktör för HEUNI sedan 2018. Hon har tidigare arbetat som specialplanerare vid HEUNI och som sakkunnig vid Finlands FN-representation och vid FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå UNODC.HEUNI är ett självständigt forsknings- och utvecklingsinstitut inom justitieministeriets förvaltningsområde. Institutet undersöker och utvecklar kriminalpolitiken och deltar i det internationella samarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade den 5 november beslut om inreserestriktioner som träder i kraft måndagen den 9 november. Restriktionerna avvecklas för invånare i Singapore som reser från sitt hemland till Finland. Inreserestriktionerna avvecklas också för invånare i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland, förutsatt att Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.Alla de gällande inreserestriktionerna gäller fram till den 22 november. Målet är att de nya kompenserande åtgärderna finns att tillgå då.I beslutet tillämpas gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer under de föregående 14 dagarna. Skillnaderna mellan epidemiläget i Finland och det övriga Europa, liksom den pågående nya accelerationsfasen i smittspridningen, kräver att kontrollen vid de inre gränserna upprätthålls tills de kompenserande åtgärder som är under beredning finns att tillgå i tillräcklig utsträckning.Begränsningarna i trafiken över de inre gränserna ändras inteMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som hör till Schengenområdet. Gränskontrollen har återinförts vid de inre gränserna mellan Finland och alla Schengenländer.Inreserestriktionerna i trafiken över de inre gränserna gäller i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, med vissa undantag. Den dagliga trafiken mellan gränsorterna vid landgränserna mellan Finland och Sverige samt Finland och Norge är fortfarande möjlig. Från Sverige och Estland kan man pendla till arbete i Finland utan att det krävs karantän i 10 dygn på eget initiativ. Fritidsbåtstrafiken från EU-länderna och Schengenländerna till Finland begränsas inte heller. Vid de inre gränserna möjliggör inreserestriktionerna, bortsett från nämnda undantag, endast återresor till Finland, transittrafik, arbetsresor och resor på grund av andra nödvändiga skäl. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som inte hör till Schengenområdet. Från och med den 9 november har inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna avvecklats endast i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Japan, Nya Zeeland, Rwanda, Singapore, Sydkorea, Thailand och Uruguay i fråga om invånarna i dessa länder.Inreserestriktionerna avvecklas också för invånare i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland, förutsatt att Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.Från följande europeiska länder kan man dessutom komma till Finland på arbetsresa eller av någon annan nödvändig orsak: Andorra, Bulgarien, Cypern, Förenade kungariket, Irland, Kroatien, Monaco, Rumänien och San Marino. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.När det gäller övriga länder som inte hör till Schengenområdet möjliggör inreserestriktionerna endast återresor till Finland och andra EU- och Schengenländer, transittrafik på Helsingfors-Vanda flygplats och annan nödvändig trafik. Dessutom rekommenderas det att de som anländer till landet håller sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester. Gällande hälsosäkerhetsåtgärderFör resenärer som kommer till Finland från länder med högre incidens av coronavirus rekommenderas en frivillig 10 dygns karantän. Resenären kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga negativa coronatester. Ett andra test eller karantän på eget initiativ krävs inte för en vistelse i landet som är kortare än 72 timmar.Rättigheter för finska medborgare och personer bosatta i FinlandEnligt 9 § i grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker resor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner.Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan och beakta de karantän- och testningsrekommendationer som gäller vid återkomsten till Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om identitetskort uppdateras till följd av EU:s förordning om identitetskort. Till lagen om identitetskort fogas en bestämmelse om tagande av fingeravtryck som kompletterar förordningen. Den 5 november lämnade statsrådet en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om identitetskort.Fingeravtryck ska inte tas av personer under 12 år och inte heller av personer som det inte är möjligt att ta fingeravtryck av på grund av exempelvis ett fysiskt hinder. 
I och med EU-förordningen om identitetskort kommer också identitetskortets datainnehåll och visuella form att ändras. Syftet med förordningen är att förbättra tillförlitligheten och säkerheten i fråga om EU-medborgares identitetskort.Fingeravtryck som tagits för pass kan användas i samband med ansökan om identitetskortEtt fingeravtryck är som biometriskt kännetecken en permanent, oföränderlig och oåterkallelig del av en individ. Biometriska kännetecken ställer särskilda krav på informationssäkerheten för att skyddet för privatlivet ska kunna säkerställas. Därför ska det i lagen om identitetskort föreskrivas om informationssäkerheten när det gäller identitetskortets chipp. Fingeravtryck och ansiktsbilder som särskilt känsliga uppgifter får avläsas av polisinrättningar och finska beskickningar som utfärdande myndigheter. Rätt att avläsa uppgifter har dessutom polisen, Gränsbevakningsväsendet samt Tullen när den fullgör uppgifter som gränskontrollmyndighet.I Finland tas fingeravtryck av sökande redan för pass och de förs in i passregistret. Till lagen om identitetskort fogas på motsvarande sätt en bestämmelse om införande av fingeravtryck i identitetskortsregistret.  För att underlätta uträttandet av ärenden kan fingeravtryck som lämnats för pass utnyttjas i samband med ansökan om identitetskort och vice versa.Genom att fingeravtryck införs i identitetskortsregistret skyddas inte bara innehavarens utan också andra personers rätt till sina egna personuppgifter och till en ändamålsenlig användning av dem: genom att fingeravtryck lagras i och jämförs med registret strävar man efter att förhindra missbruk av identiteter.Lagen avses träda i kraft den 2 augusti 2021, samtidigt som EU:s förordning om identitetskort börjar tillämpas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med framtidsredogörelsen för handeln är att branschen ska kunna utvecklas på ett strategiskt och långsiktigt sätt. Den 5 november 2020 tillsatte statsrådet en parlamentarisk uppföljningsgrupp för att stödja beredningen av redogörelsen. Näringsminister Mika Lintilä är ordförande för gruppen.Den parlamentariska uppföljningsgruppen har bland annat till uppgift att säkerställa samarbetet och interaktionen med riksdagsgrupperna vid beredningen av redogörelsen samt att dra upp riktlinjer för innehållet i redogörelseutkastet innan det behandlas i riksdagen som en redogörelse.– Syftet med framtidsredogörelsen för handeln är att erbjuda information som stöd för det politiska beslutsfattandet. Handelsbranschen genomgår redan en omvälvning både i Finland och internationellt, och nu medför coronapandemin nya utmaningar för branschen. Redogörelsen bereds i brett samarbete med intressentgrupper och aktörer inom handeln, och den parlamentariska uppföljningsgruppen ökar interaktionen ytterligare, säger minister Lintilä.Den parlamentariska uppföljningsgruppen har följande sammansättning:Ordförande: Näringsminister Mika Lintilä, Centerns riksdagsgruppMedlemmar:Seppo Eskelinen, riksdagsledamot och Maria Guzenina, riksdagsledamot (Matias Mäkynen, riksdagsledamot, suppleant), Socialdemokratiska riksdagsgruppenRiikka Slunga-Poutsalo, riksdagsledamot och Mikko Lundén, riksdagsledamot (Veijo Niemi, riksdagsledamot, suppleant), Sannfinländarnas riksdagsgruppSinuhe Wallinheimo, riksdagsledamot och Pia Kauma, riksdagsledamot (Jaana Pelkonen, riksdagsledamot, suppleant), Samlingspartiets riksdagsgruppJoonas Könttä, riksdagsledamot (Tuomas Kettunen, riksdagsledamot, suppleant), Centerns riksdagsgruppHeli Järvinen, riksdagsledamot (Tiina Elo, riksdagsledamot, suppleant), Gröna riksdagsgruppenMerja Kyllönen, riksdagsledamot, (vice ordförande), (Jussi Saramo, riksdagsledamot, suppleant), Vänsterförbundets riksdagsgruppAnders Norrback, riksdagsledamot (Joakim Strand, riksdagsledamot, suppleant), Svenska riksdagsgruppenPeter Östman, riksdagsledamot (Sari Tanus, riksdagsledamot, suppleant), Kristdemokratiska riksdagsgruppenHarry Harkimo, Liike Nyt-rörelsens riksdagsgruppGruppens mandatperiod börjar den 5 november 2020 och varar tills framtidsredogörelsen för handeln blir klar. Utarbetandet av framtidsredogörelsen för handeln har skrivits in i regeringsprogrammet. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för utarbetandet av redogörelsen och inledde beredningen våren 2020. Avsikten är att under 2021 överlämna en regeringsproposition till riksdagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har preciserat den förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet som utfärdades förra veckan. En förplägnadsrörelse får nu börja servera alkohol tidigast klockan 7 på morgonen. Bestämmelsen gäller alla landskap oberoende av deras epidemiläge.Det fanns ett behov att klargöra uppluckringen av restriktionerna gällande öppettidernaI praktiken har preciseringen gjorts genom en ändring av förordningens 5 § som gäller begränsning av serverings- och öppettider. Efter utfärdandet av förordningen förra veckan har det varit oklart för många när man får börja servera, och därför behöver förordningen preciseras.Genom förordningen som utfärdades den 29 oktober luckrades öppettiderna för förplägnadsrörelser upp så att de förplägnadsrörelser som restriktionerna gäller fick lov att öppna igen efter att ha varit stängda i en timme. Om förplägnadsrörelsen har avslutat serveringen till exempel klockan 24 och rörelsen ska stängas klockan 1, får rörelsen öppnas på nytt till exempel som nattkafé klockan 2. Oklarheten har gällt huruvida det är tillåtet att börja servera alkohol på nytt efter att rörelsen har varit stängd en timme. Detta var dock inte avsikten med bestämmelsen. Enligt preciseringen får serveringen nu öppnas tidigast klockan 7 på morgonen. Vid servering av alkohol ska man dessutom alltid tillämpa också alkohollagen och de föreskrifter som gäller serveringstillstånd för förplägnadsrörelser.Statsrådet beslutade den 29 oktober att begränsa förplägnadsrörelsers verksamhet temporärt från och med den 1 november 2020. Förordningen utfärdades med stöd av de nya temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar och gäller till den 15 december 2020. Den preciserade förordningen träder i kraft den 6 november 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill lindra de ekonomiska skador som covid-19-pandemin orsakar sjöfartsbranschen och främja kontinuiteten i sjötransporterna.Regeringen överlämnade den 5 november 2020 en proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport.I propositionen föreslås att det görs temporära ändringar i lagen så att staten i form av stöd till sjöfarten ska betala tillbaka till arbetsgivarna arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien, arbetsgivarandelen av grupplivförsäkringspremien och arbetsgivarandelen av premien för frivillig olycksfallsförsäkring och tilläggsförsäkring för fritiden. Genom propositionen ändras inga andra stödfaktorer.Lagen tillämpas endast på det stöd som betalas för kostnader som uppkommit under 2020.Propositionen hänför sig till en kompletterande budgetproposition för 2021.Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla till utgången av 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare till kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte den 5 november 2020 en samarbetsgrupp för metropolpolitiken. Gruppen, som består av representanter för staten samt städerna och kommunerna i Helsingforsregionen, ska behandla särskilda frågor som rör metropolområdet och som, när de avgörs, stärker hela Finlands konkurrenskraft.Samarbetsgruppens mål är att intensifiera samarbetet mellan staten och metropolområdet och samordningen av politiken i frågor som stöder tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Genom samarbetet stärks metropolområdets förmåga att konkurrera med andra europeiska metropoler i fråga om såväl kompetent arbetskraft och företag som kulturell dragningskraft. En hållbar stadsutveckling och att uppnå de gemensamma målen för klimatneutralitet är ett centralt insatsområde i samarbetet.Mandatperioden för samarbetsgruppen för metropolpolitiken pågår fram till utgången av valperioden 2019–2023. Ordförande för samarbetsgruppen är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, och vice ordförande är kommunminister Sirpa Paatero och Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori. Medlemmar i samarbetsgruppen är arbetsminister Tuula Haatainen, näringsminister Mika Lintilä, kommunikationsminister Timo Harakka, undervisningsminister Li Andersson, forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, justitieminister Anna-Maja Henriksson, Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä, Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen och Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar. KUUMA-regionen i Mellersta Nyland representeras turvis av kanslichefen i Tusby Harri Lipasti, Hyvinges stadsdirektör Jyrki Mattila, Kervos stadsdirektör Kirsi Rontu och Kyrkslätts kommundirektör Tarmo Aarnio.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 5 november 2020 lämnade statsrådet en skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky, SES).

I förordningsförslaget har de fyra tidigare SES-förordningarna sammanslagits till en enda förordning. Kommissionen föreslår också att förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet ändras genom att det införs bestämmelser om ett organ för prestationsgranskning av det gemensamma europeiska luftrummet.Statsrådet anser att målen för det gemensamma europeiska luftrummet och den därmed sammanhängande reformen av det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) allmänt taget kan understödas.Ett gemensamt europeiskt luftrum möjliggör en effektivare användning av luftrummetInitiativet till ett gemensamt europeiskt luftrum togs för 20 år sedan för att förbättra den övergripande effektiviteten i organisationen och ledningen av det europeiska luftrummet genom att modernisera den sektor som tillhandahåller flygtrafiktjänster. Målet är att förenhetliga det europeiska luftrummet, som är splittrat mellan medlemsstaterna. Ett gemensamt europeiskt luftrum beräknas ge enorma fördelar genom att luftrumskapaciteten kan maximeras, säkerheten förbättras, kostnaderna för att producera lufttrafikledningstjänster minska och miljökonsekvenserna bli färre.Enligt statsrådet är det viktigt att man i och med det gemensamma europeiska luftrummet kan uppnå en effektivare användning av luftrummet, vilket kan minska flygförseningar, kostnader och utsläpp från luftfarten. Statsrådet understöder en reform av SES-regleringen på ett sätt som sporrar till att förbättra uppnåendet av miljömålen och till att minska utsläppen och kostnaderna för flygtrafiktjänster.Covid-19-pandemin har också visat att prestations- och avgiftsregleringen för flygtrafiktjänster inte är särskilt flexibel. Man kan till exempel inte beakta exceptionellt stora avvikelser i trafikmängderna från trafikprognosen. Syftet med förslaget till förordning är också att ta itu med denna utmaning.Lagstiftningsprojektet syftar också till att förbättra konkurrenskraften för EU:s luftfartssystem. Syftet är att förbättra lufttrafikledningstjänsternas prestationsförmåga, säkerställa öppenhet i tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och stärka den nationella tillsynsmyndighetens oberoende och roll i genomförandet av prestationsmålen. Dessutom är syftet med förordningen att stärka nätverksförvaltarens roll och befogenheter samt att i förvaltningshänseende inrätta ett nytt organ för prestationsgranskning i anslutning till Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet EASA.

Enligt statsrådet är det viktigt att ledningen och planeringen av luftrummet bibehålls på nationell nivå, även om nätförvaltarens befogenheter utökas. Dessutom anser statsrådet det vara ändamålsenligt att bevara Finlands integrerade system för flygtrafiktjänster även i fortsättningen och betonar betydelsen av ett nära samarbete mellan aktörerna inom den civila och militära luftfarten. De befogenheter och uppgifter som anförtros nätverksförvaltaren och organet för prestationsgranskning ska enligt statsrådet också regleras på behörigt sätt.Förslaget innehåller dessutom bestämmelser om nya datatjänster för flygledningstjänst och om allmänna informationstjänster för obemannad luftfart. Statsrådet understöder främjandet av insamling, förvaltning och utnyttjande av lufttrafikdata genom att möjliggöra nya slags tjänster på ett marknadsorienterat sätt.

Vad händer härnäst?Europeiska kommissionen publicerade det reviderade förslaget SES2+ och förslaget till förordning om ändring av EASA-förordningen den 22 september 2020. Transportministrarna behandlade förslagen vid sin videokonferens den 8 oktober 2020. Behandlingen av förslagen inleddes i rådets luftfartsarbetsgrupp i oktober 2020 och behandlingen fortsätter åtminstone under hösten 2020. Det är ännu inte klart när de ska behandlas i Europaparlamentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nästa år tar Finland emot 1 050 kvotflyktingar. Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet fastställde i dag hur kvoten fördelas mellan olika flyktinggrupper. Ordförande för ministerarbetsgruppen är justitieminister Anna-Maja Henriksson.– Vi har i Finland alla förutsättningar att hjälpa människor som söker skydd. Det är viktigt att vi kan bära vår andel av det internationella ansvaret och hjälpa dem som är i nöd, säger minister Henriksson.Finland tar emot sammanlagt 550 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet samt 250 kongolesiska flyktingar från Zambia. Dessutom tar Finland emot 130 flyktingar som evakuerats från Libyen till Niger eller Rwanda. Finland förbereder sig också på att ta emot 120 flyktingar utan någon avgränsning i fråga om nationalitet eller region. I siffran ingår också akuta fall.Fördelningen av flyktingkvoten grundar sig på ett förslag av FN:s flyktingorganisation UNHCR och på att Finland i huvudsak fortsätter att ta emot samma flyktinggrupper som under de senaste åren. På detta sätt kan man bäst dra nytta av tidigare erfarenheter. I synnerhet under den pågående pandemin är det motiverat att inte ta grupper från nya länder.– Vi fortsätter konsekvent att ta emot de mest utsatta och sårbara flyktingarna. Huvudvikten i flyktingkvoten ligger på familjer samt kvinnor och barn i utsatt läge, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Riksdagen fattar det slutgiltiga beslutet om flyktingkvoten i december i samband med att budgeten fastställs.Behovet av att skydda kvotflyktingar bedöms redan på förhandAtt ta emot kvotflyktingar är ett effektivt sätt att ta globalt ansvar och hjälpa de mest utsatta flyktingarna. De finländska myndigheterna väljer utifrån UNHCR:s förslag de flyktingar som tas emot i Finland. Behovet av skydd för flyktingarna och förutsättningarna för integration bedöms redan innan de anländer till Finland.Enligt ministerarbetsgruppen är det primära sättet att välja kvotflyktingar även i fortsättningen att Migrationsverket, Skyddspolisen och experter på integration intervjuar flyktingarna i de länder där de vistas. Valet kan dock göras också på alternativa sätt, eftersom covid-19-pandemin förväntas fortsätta och säkerhetsläget i de länder som flyktingarna befinner sig i dessutom kan försämras. Sådana alternativa sätt kan vara att göra intervjuer på distans eller att eventuellt välja flyktingar på basis av UNHCR:s dokument.Finland har tillsammans med Europeiska kommissionen uppmuntrat också andra EU-medlemsstater att delta i mottagandet, dvs. vidarebosättningen, av kvotflyktingar. De globala behoven av vidarebosättning har ökat under de senaste åren. Europeiska kommissionen erbjuder medlemsstaterna ekonomiskt stöd för att ta emot kvotflyktingar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Man vill göra det möjligt att upphäva äktenskap som ingås under tvång och därför har man vid justitieministeriet berett ett utkast till en regeringsproposition som nu är på remiss.Enligt utkastet till proposition ska det till äktenskapslagen fogas bestämmelser om upphävande av äktenskap som ingåtts genom tvång. Upphävande av äktenskap ska i övrigt ha samma rättsliga verkningar som äktenskapsskillnad, men civilståndet återgår till det som makarna hade före tvångsäktenskapet. Att upphäva äktenskapet ger den som blivit tvingad till det en bättre ställning och rättigheter än ogiltigförklarande av äktenskapet.Avsikten med ändringen är att genomföra föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins enligt vilken det ska göras möjligt att annullera tvångsäktenskap.I utkastet till proposition föreslås också en precisering av bestämmelserna om erkännande av utländska äktenskap. Enligt förslaget ska ett äktenskap som en person ingått utomlands innan han eller hon fyllt 18 år erkänns endast av särskilda skäl, om den ena av makarna har bott i Finland när äktenskapet ingicks.Propositionsutkastet har skickats på remiss och kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 4 december 2020.Vid justitieministeriet pågår också ett projekt för att utreda behoven att precisera bestämmelserna om kriminalisering av tvångsäktenskap.Ytterligare upplysningar: Outi Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 260, [email protected] Utlåtande.fi 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi