Helena-Reet: Möte i södra Estland, besök på gårdsslottet Taagepera och skönhetsösande i offerkällan Helme + FOTOGRAFIER!
OHMYGOSSIP – På sommaren är det skönt att jobba utanför kontoret och därför planerar jag mina möten till södra Estland för att kombinera arbete och kort nöjestripp. NordenBladet har ett tätt samarbete med olika resebyråer och företag inom turismnäringen, vilket medföljer att mitt arbete är mycket varierat och intressant! Jag börjar jobba på morgonen med en positiv attityd, och i praktiken finns ingen dag när jag inte njuter av mitt jobb till 100 %.
NordenBladets avdelning för Estland har startat framgångsrikt och enligt min åsikt har läsarna tagit positivt emot den förändringen att Ohmygossip.ee numera finns under NordenBladet. Egentligen stöttar båda varandra och seriösa ämnen och nöjesnyheter hålls isär- jag gilla den nya situationen starkt. Senast hösten 2018 börjar jag aktivt arbeta med NordenBladets avdelning för Finland. I september hålls ett större möte och då planeras allting ända fram till maj. För att jag själv gör många resor i Estland, Finland och Sverige och mina samarbetspartners likaså, innebär det att man ständigt får ge nattlogi, mat och skjuts till någon – därför är det viktigt att jag själv besöker så många ställen som möjligt och kan skriva om dem till läsarna och rekommendera dem till samarbetspartners.
Efter mötet och lunchen i Viljandi åkte vi till herrgårdsslottet Taagepera. De som läste mitt förra utskick ”Ibland leker jag med tanken på att köpa en herrgård” vet att när jag såg bilder på slottet Taagepera ville jag absolut se det med egna ögon, och för att inte plåga mig själv i onödan besök jag att se det. Slottets fasad i jugendstil är utan tvekan intressant, och om jag någon gång skulle behöva bygga ett nytt hus, skulle det likna detta slott. Men i min version skulle byggnaden ha max 5-7 rum.
Men mitt intryck… Slottet är i verkligheten även större än i fotot och utan tvekan skulle det passa bättre som hotell eller ett annat företag än som någons egen privata villa. Rummen är relativt slitna och ärligt talat lockade inte ens sviten (190 euro) till övernattning, de ordinarie rummen liknade snarast ett billigt hostell. Men som jag förstod väntar slottet på renovering och i källaren kommer att byggas en SPA avdelning, tornet var helt stängt. Slottet är vackert och skulle kräva en förmögen ägare. Om slottsgården inte hade en extra byggnad (som inte är ett annex till själva slottet) och ett stort, massivt och fult tvåvånings hus, och det bakom huset fanns en tät granskog i stället för en äng, skulle stället få flera poäng i mina ögon men det är ändå värt ett besök. Att se med egna ögon en sådan gammal byggnad ger en stark känsla, och jag gör reklam för servicen där. Redan vid dörren väntade oss en mycket vänlig och hjälpsam kvinna, och när jag sade att vi inte skulle stanna över natten, men att vi gärna ville se oss runt i huset, rynkade hon inte på näsan utan erbjöd sig vänligt att visa oss huset och rummen. Det gav oss genast en mycket positiv bild. Människor, som besöker stället, är välkomna! Jag väntar med spänning på vilken slags SPA slottet kommer att få och vem vet, en annan gång kanske jag sover över där.
Vi fortsatte till det närbelägna Pärliallikas i Helme (på svenska pärlakällan, känd också som läkarkälla). Det är en offerkälla som ligger i Valga provins i Helme härad. Enligt legenden var källans vatten medicin mot ”sju sjukdomar” och unga kvinnor besökte källan för att offra pärlor för att behålla sin skönhet. Vi stoppade försiktigt våra händer i vattnet och öste ett par gånger vatten på våra ansikten. För att vi i det ögonblicket hade våra pengar i bilen, kastade vi inga mynt i vattnet, likaså hade vi ingen pärlhalsband, men vi offrade för källan vår egen tid och tog glasbitar runt källan i skogen, det fanns onormalt många sådana. Det är synd att det finns människor som inte älskar naturen utan skövlar den på det sättet. Källorna är mycket mäktiga, jag tycker om dem väldigt mycket. Om det var möjligt skulle jag vilja fukta mitt ansikte med källvatten varje dag. Efter det skulle man ha en fantastisk känsla. Jag tackade källan och fortsatte resan till Võru där ett nytt möte väntade på mig.
