Home Norge

Norge

Norge: Mångmiljonären och fastighetsentreprenören Bjørn Hanevik har beordrats att avlägsna illegala kajer och ett garage från sin fastighet i idylliska Åsane i Bergen

NordenBladet – Den inflytelserike norske investeraren och affärsmannen Bjørn Hanevik, som är verksam inom fastigheter, hotell, restauranger och finans genom sitt helägda bolag Bergen Harbour Group, har hamnat i konflikt med Bergens kommun. Plan- och byggavdelningen i Bergen kommun inledde förra året en utredning mot Hanevik. Nyheten rapporterades först av Bergens Tidende (BT).

Kommunen utfärdade ett order om att återställa trappkonstruktionen, minska storleken på garaget och demontera två vågbrytare på 110 respektive 170 kvadratmeter.

Hanevik, som har ett bra läge på denna, en av Norges dyraste kuststräckor, motsätter sig kraven och hävdar att ingenting har byggts olagligt.

“Problemet är att allt byggdes 1981 och 1982. Det fanns en korrespondens med den dåvarande ägaren om byggnationen, som kommunen inte har tagit hänsyn till i den här processen. För vår del har vi bara bevarat det som har funnits sedan övertagandet”, säger Hanevik till Børsen.

Hanevik säger att kampen mot kommunens beslut har tagit mycket tid under de senaste två åren och att hela kravet kom som en chock för honom.

Enligt BT:s uppgifter har kraven lett till att ärendet nu går vidare till politisk behandling. Settebyråd Ruth Grung (Ap) anser också att vågbrytaren bör tas bort. Hon motiverar detta med strandskyddet och pekar på att vågbrytaren inte har något naturligt samband med terrängen och fastigheten.

Hanevik försäkrar Børsen att han inte är nöjd med situationen och vill tillbakavisa alla påståenden som riktas mot honom.

“Vi måste få fullt genomslag. Den stora frågan är vad som hände 1982 och 1983”, säger han.

Enligt skattelängderna tjänade Hanevik 2,9 miljoner norska kronor under 2021 och hade tillgångar på 280 miljoner norska kronor.




KLAGOMÅL: Lyxfastigheten i Åsane i slutet av Våganeset har två kajer, sandstrand och trappor. Det är inte känt hur mycket som kommer att finns kvar. Foton: Google Earth skärmdump.

Källa: NordenBladet.ee

Norge: Fler lånekunder söker befrielse från avbetalning

NordenBladet – Storbankerna upplever en tillströmning av kunder som ansöker om räntefria lån. Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB anser att det är naturligt när räntekostnaderna ökar.

– Vi ser en viss ökning av antalet ansökningar om räntefria delbetalningar, säger vice vd för kommunikation, samhälle och hållbarhet Stein Vidar Loftås på Sparebank 1 Nord-Norge till NRK.

Nordea ser också en markant ökning av ansökningarna om räntefria lån.

Om du beviljas återbetalningsfrihet betalar du bara kostnaderna för att ha ett lån, och skjuter upp återbetalningen av själva lånet. Men det är tänkt som en tillfällig lösning.

– Det är tänkt att hjälpa dig att övervinna ett tillfälligt problem, och ges under max sex månader. Om man plötsligt får en ökad utgift, till exempel en bilreparation eller att man måste byta tvättmaskin, så att man behöver avbetalningsanstånd under en kortare period, säger Loftås.

Tidigare i augusti offentliggjorde centralbanken räntebeslutet. Norges Bank höjer styrräntan till 4 procent. På måndagen var DNB den första storbanken som följde efter och höjde räntorna med 0,25 procentenheter.

DNB uppger att banken under hela räntehöjningsperioden haft en stadig ökning av ansökningar om räntefria amorteringar, men att den fortfarande ligger på en låg nivå och ingen stor ökning.

Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB förklarar att räntefri återbetalning är ett av sätten som låntagare kan skydda sig mot effekterna av högre räntor.

– De kan också refinansiera sina lån och få en längre löptid. Det finns saker som dämpar slaget som kommer av högre räntor, säger hon.

Omslagsfoto: DBN Bank i Stavanger, Norge (NordenBladet)

Norge: Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder norska kronor före skatt under första halvåret

NordenBladet – Dagligvarukedjan Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder NOK före skatt under första halvåret 2023. Norgesgruppen äger bland annat kedjorna Kiwi och Meny. Koncernen hade rörelseintäkter på 54,3 miljarder NOK under första halvåret. Förra året var siffran 49,4 miljarder, rapporterar de i ett pressmeddelande.

Vinsten före skatt sjönk till 1,61 miljarder NOK, jämfört med 1,64 miljarder NOK förra året.

– Våra satsningar på prissänkningar har hållit oss konkurrenskraftiga på en tuff marknad, och vi har uppnått en solid tillväxt i rörelseresultatet, säger koncernchef Runar Hollevik i Norgesgruppen.

– Samtidigt klarar vi av att effektivisera vår verksamhet för att hantera de ökade kostnaderna, vilket är avgörande i de tider vi befinner oss i när allt kostar mer, tillägger han.

Investeringar i prissänkningar över en längre period försvagade rörelsemarginalen med 0,4 procentenheter från 3,4 procent till 3,0 procent under första halvåret 2023, skriver bolaget.

– Konkurrensen om kunderna på matmarknaderna är hård, men totalt sett vinner Norgesgruppen kunder. Ökade kostnader för viktiga insatsfaktorer som varor, förpackningar och hyra påverkar också resultatet under första halvåret. Hittills under 2023 har även de extraordinära kostnadsökningarna från leverantörerna fortsatt, konstateras i rapporten.

Bild: Kiwi livsmedelsbutik i Ål, Norge (NordenBladet)

Norge: En normal familj har 17 400 NOK mindre att spendera i år

NordenBladet – Höjda löner räcker inte för att täcka den rekordhöga prisökningen. Ett vanligt hushåll kommer att förlora minst 17 400 NOK i år.

Enligt Statistiska centralbyrån hade ett normalt hushåll 2020 en total inkomst efter skatt på 544 600 NOK.

Prisökningen det senaste året är 6,9 procent.

För att det genomsnittliga hushållet skulle ha samma summa att hantera skulle inkomsten efter skatt ha ökat med 37 500 NOK, skriver FriFagbevegelse.

Norge: Tullchef Øystein Børmer vill ha sex år till på jobbet

NordenBladet – Nuvarande tulldirektör Øystein Børmer (54) är en av två som har ansökt om att bli ny tullchef, uppger finansdepartementet.

Børmer har haft jobbet sedan 2017.

Tulldirektören utses av kungen i ministerrådet på årsbasis för en tid av sex år. Ett villkor innebär att det är ett tidsbegränsat avtal.

Norge: Norrmännen handlar nu vid gränsen som före pandemin

NordenBladet – Norrmännen handlade över gränserna för 3,6 miljarder NOK under andra kvartalet. Det betyder att gränshandeln är tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Nya siffror från Statistisk sentralbyrå (SSB) visar att norrmännen handlat för 3,6 miljarder norska kronor över gränsen under april, maj och juni i år.

Gränshandeln fick ett abrupt stopp när Norge införde strikta coronaåtgärder i mars 2020, men när restriktionerna togs bort i februari i år tog handeln fart igen.

“Gränshandeln har snabbt stigit till samma nivå som under åren före pandemin,” säger rådgivare Kristin Aasestad på Statistisk sentralbyrå.

Kvartalssiffrorna visar nu att gränshandeln ligger på en nivå som motsvarar årens andra kvartal från 2016 till 2018. Andra kvartalet 2019 var gränshandeln drygt 4 miljarder NOK.

Foto: Pexels

Norge: 175 nya asylansökningar från ukrainska medborgare

NordenBladet – 175 nya asylsökande från Ukraina till Norge registrerades på torsdagen. Totalt registrerades 829 nya asylsökande den senaste veckan.

Under onsdagen och tisdagen registrerades 141 respektive 116 nya ansökningar om asyl från ukrainska medborgare.

UDI började ge en översikt över ukrainska asylsökande till Norge den 25 februari. Sedan dess har det kommit 23 461 ansökningar.

I Norge funderar man på frågan: VILKET är bättre för barnens inlärning – en skola som ger läxor eller en skola som inte gör det?

NordenBladet – Tisdagen den 30 augusti samlas politiker och skolledare för att diskutera den mycket aktuella frågan om “skola utan läxor”. En fråga som intresserar många föräldrar ställs: Vilket är bättre för lärandet – en skola med läxor eller en skola utan läxor?

Skolåret har precis börjat och ämnet läxor diskuteras både i skolor och vid matbord. Den norska publikationen Varden.no har aktualiserat ämnet och bjudit in politiker och skolledare att reflektera över ämnet.

“Före sommaren ordnade vi en debatt om ämnet på Skien centrum och på Riksvei 36 och nu lockade båda debatterna en stor publik och det blev bra debatter. Nu hoppas vi att ämnet “skola utan läxor” skall generera lika stort intresse”, säger nyhetsreportern Hege Gulseth, som är ordförande för debattmötet.

Nästa tisdag den 30 augusti kl. 19.30 på Sitt Ned café i Skien centrum (Telemarksgata 10, 3724 Skien, Norge), förväntas alla närvara vid mötet.

Redan i år inleds ett pilotprojekt där 100 elever i årskurs 5-7 i Åfoss skola inte behöver göra läxor.
De frågor som också förväntas bli besvarade den 30 augusti är: Vilket är bäst för inlärningen – läxor eller inga läxor? Orsakar läxor större skillnader mellan eleverna? Skapar vi onödig press i vår redan hektiska vardag?

“Jag tror att det finns många föräldrar som funderar på vad som är bäst för deras barn och som inte vet om lösningen är läxor eller skola utan läxor. Nu hoppas vi att denna reflektion kommer att ge dem svar”, säger Gulseth.

Hon uppmanar läsarna att ställa frågor till panelen före mötet. “De som sitter i publiken kommer också att ha möjlighet att ställa frågor på plats”, säger hon.

Panelen som kommer att svara på frågor:

– Erik Johnsen, rektor för Åfoss skola
– Terje Flaatha, rektor för Kollmyrskolan
– Trude Tvedt, AP-politiker och chef för Brattsbergkleiva skola
– Helene Røsholt, biträdande gruppledare för Høyre i Skien

Bild: Pexels

Norge: Fyra av fem nyutbildade yrkesarbetare får jobb

NordenBladet – 80 procent av de nyutbildade yrkesarbetarna var i arbete ett år efter sin utbildning, visar nya siffror från det norska Utbildningsdirektoratet.

“Det här visar att efterfrågan på yrkesarbetare är stor och jobbmöjligheterna goda. Den här regeringen kommer att fortsätta satsningen på yrkesämnen så att vi får ännu fler kvalificerade yrkesarbetare under de kommande åren,” säger utbildningsminister Tonje Brenna.

De senaste åren har utvecklingen i sysselsättningen bland nyutbildade yrkesarbetare varit stabil. Även om det var svårare än tidigare år att få jobb som nyutbildad yrkesarbetare 2020, blev det lättare 2021.

“Jag är väldigt glad att så många nyutbildade yrkesarbetare är i arbete strax efter avslutad utbildning. Norge behöver fler yrkesarbetare och jag hoppas att det här inspirerar alla de som nu börjat på yrkesutbildningar att avsluta med ett yrkesbevis,” säger Brenna.

Genomförandegraden för yrkesämnen är 20 procent lägre än för förberedande studier, vilket främst beror på att många elever inte får en lärlingsplats. Regeringen arbetar nu för att göra något åt ​​detta, enligt Brenna.

Det är Nordland, Innlandet och Trøndelag som har flest nyutbildade yrkesarbetare i arbete.

Bild: Pexels

Norge: Ögonläkaren Jens Kratholm döms till två års fängelse

NordenBladet – Ögonläkaren Jens Kratholm döms till två års fängelse. Domen föll i Midtre Hålogalands tingsrätt igår.

Kratholm åtalades för bedrägeri för varje behandling han utförde med patienter, eftersom han fick extra betalt för tjänsterna, förklarade polisåklagaren Trond Lakselvhaug för VG när åtalet utfärdades.

Enligt NRK finns det 33 000 fall av bedrägerier som involverar totalt 10 300 patienter, och med en omfattning på 13 miljoner norska kronor.

Jens Kratholm överklagade domen på plats, skriver lokaltidningen Fremover.